Familjen bryter ihop:(

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
F

Fiaflopp

Detta kanske blir ett snurrigt inlägg men det är bara här jag kan ventilera så jag gör ett försök.
Vi har en syskonplacering där minsta nu är 3,5 och stora är 9,5, dom har bott här nu snart 3 år.
Stora har diagnosen ADHD med autistiska drag o han är ja vad ska jag säga för att det inte ska bli fel,jag vet inte men jag måste andvända orden fruktansvärt jobbig även om det låter så illa :?
Skolan är kaos, inga kompisar längre,låser sig i det mesta, kissar och bajsar på sig, gör allt man inte får, gör bort oss inför våra vänner ( går dit och pratar hej vilt om allt och hittar på saker), kan inte klä sig, kommer inte ihåg spec mycket, kan inte lyssna,gnäller gnäller och gnäller om ALLT, förstör saker som inte bara är hans egna utan även andras och stjäl både saker och pengar. Lilla barnet begriper ju ingenting varför storasyskonet beter sig som det gör, h*n blir aldeles förvirrad :littlesad

Låser sig i skolan, glömmer det mesta, skolböcker, läxor jacka är dan borttappat.
Nu tar jag bara upp det jag kommer på just nu, skriver mera efter hand för just nu ska jag få barnen till skolan,ville bara komma igång med en tråd för nu behöver vi verkligen all hjälp, råd och stöd från de håll vi kan känner jag.
 
Hej...
Jag förstår att detta kan bli för mycket.
Ang. vännerna så är dom vuxna och bör se hut barnet är och inte ta det på allvar. Dom borde kanske säga till att dom inte vill lyssna på detta som dom vet inte är sanningen. Samt berätta att dom skall tala med er. Detta är ett beteende som måste brytas. Har ni varit kontakt med BUP. Att bajsa och kissa på sig är ofta ett tecken på att barnet är omoget och klara inte av att känna av signalerna. Oftas bryr dom sig inte heller om att det lukta illa. Ett samtal på BVC kanske är att rekomendera. Det är en massa saker som tyder på att barnet är omoget och behöver hjälp därefter. Och denna hjälpen skall ni få. Det tar evigheterstid att själv prova sig fram. Jag känner igen detta i våran minste som är 11 år och har nyss fått diagnos.

Lycka till
 
Vi har två barn med ADHD och håller på att justera in doser. Det är tufft och jobbigt. Vissa dagar gråter man och undrar hur man någonsin ska komma rätt andra dagar flyter utan problem och man tror att nu är man på rätt väg. Det är tillåtet att tycka att allt är pest, man får gråta och det är tillåtet att fundera på hur hela familjen ska klara detta.
Ni behöver mer hjälp med detta barn. Vad får ni för hjälp på BUP? Vägra vänta på hjälp, vägra sitta och vänta på att det ska dimpa ner en tid i brevlådan. Ring och tala om att det inte fungerar, be om hjälp nu. Vi har gjort det vid några tillfällen när vi varit helt nere på botten, och faktiskt så har de förstått att det är jättejobbigt och vi har fått en tid snabbare.

Skolan - här får man skrika HÖGT. Vi har kämpat i 2 år nu för att komma dit vi är idag. Vi har möte ca en gång i månaden med fröken, psykolog, rektor, specialpedagog, socialpedagog och fritidsfröken. Man får var jobbig och besvärlig, skolan SKA funka!!

Har det gjorts en utvecklingsbedömning på barnet? Om barnet är inskrivet på HAB så kan psykologen göra en sådan. (Om det fungerar som det gör i vårt län)

Viktigt att komma ihåg är också att ni måste vila och få nya krafter från någonstanns, glöm inte bort er själva!!

Kram Sara
 
Vi ska få en kompliterande utredning efter att jag pratat med ssk på BUP,behandlaren är borta där och kommer på Måndag. I morgon ska vi till läkare på bup och då skulle jag få en chans att prata ensam med honom och ssk skulle ta med sig barnet ut en stund.
Ang vännerna så förstår dom självklart att det inte stämmer men jag ska be dem att säga att dom inte vill lyssna på osanning.
Vi har ingen avlastning och hittils inget spec stöd från bup då dom verkar gömma sig bakom att barnet är placerat och har tragisk bakgrund men till saken hör att barnet inte har en traumatisk bakgrund och har inte saknat något varken kärlek eller materiella saker, det förklarar dom ang stölderna att han ju säkert saknat saker tidigare vilket vi vet att så är det inte. Sen är det ju självklart tragiskt att man inte kan växa upp med bioföräldrar men man kan inte gömma sig bakom det i precis allt. SSK på bup håller med då vi säger att vi inte tror på adhd med autistiska inslag som vi har idag utan att det är en autistdiagnos kombinerat med adhd så det vill vi få in i diagnosen så vi har större möjlighet att påverka vad skolan bör göra och inte och att vi lättare får stöd och hjälp utifrån det som faktiskt är svårigheterna.
Kletar in sig med mat osv gör h*n ofta nu vilket h*n inte gjorde förut, det har gått upp och ner under åren med beteenden men nu är det värre än någonsin för h*n ich har varit en längre period än tidigare och då måste vi reagera och skrika på hjälp som jag gör nu, h*n behöver annan skolform eller assistent på heltid i skola och fritids. Får vi in autism i diagnosen så finns en klass på skolan där vi går nu som har enbart dessa barn och undervisar utifrån den diagnosen mm. Puh...känns som om jag bara gnäller men nu är det jobbigt och även för de andra barnen och om vi ska hålla ihop behöver vi få hjälp fort som ni skrev och det ska jag kräva hos dr i morgon.
 
Fiaflopp sa:
HAB får vi nte stöd ifrån eftersom vi inte har autism i diagnosen ännu :bounce:
Klicka för att se resterande...

Aha okej, ja då lever man ännu mer i ingenmansland.

Du gnäller inte, du luftar det som är jobbigt :D

Bra att det rullar på iallafall med kontakter. Hoppas läkaren är lika förstående som vår på BUP, hon är guld! Satte ADHD diagnos direkt på ena barnet efter 15 minuter. En utredning var redan gjord sen innan men då på kommunnivå och uppfylls inte alla kriterierna så får de inte sätta diagnosen.
Var inte stark och bit ihop hos läkaren, utan släpp ut allt! Håller tummarna för att ni får hjälp nu! Man får vara stenhård. Spelar ingen roll om barnet är placerat eller inte, ni och barnet mår dåligt och behöver hjälp.

Kram Sara
 
Men soc då?Ser inget om vad dom ställer upp med?
Trist att det ska vara sån skillnad......våra tre barns utv störn i botten gör att barnen och vi får hjälp på ett helt annat sätt.Men det är ju inte enklare för att ingen utv störn finns.
Tyvärr verkar det som man får kämpa till sista blodsdroppen hela tiden och så ska det inte vara....
 
Tack goa ni!!

Soc...vi har ingen familjehemssekr just nu, vår slutade i somras till vår förtvivlan, har haft enormt bra kontakt och stöd i honom men på Måndag ska vi tydligen få en ny så vi kan ju bara hoppas att denne nya är lika bra även om jag tvivlar...men just nu tvivlar jag nog på det mesta :oops:
Idag hade jag ett litet möte med skolfröken som är på exakt samma plan som vi och det känns ju skönt, hon ser att barnet behöver något annat än de andra barnen, eller att barnet behöver mycket mer rättare sagt så vi får väl se vad för lösning det finns på det hela. Ska bli intressant på BUP i morgon i alla fall.
Skriver etfer det och berättar vad som sägs:)

Tack igen för att ni finns och glöm aldrig att vi är fantastiska människor även om vi alla ibland tvivlar!
 
Tack! Ja nu ska jag, jag måste vara ärlig och släppa att hela tiden vägra att bryta ihop för annars så gör jag ju det på allvar och DÅ om något brakar familjen ihop.
Vi kommer kontakta soc direkt på Måndag och jag struntar nog faktiskt i att det är första dagen för han/hon.
 
bupläkaren var en stafettläkare som vi bara fick träffa en gång för att ta puls mm och förnya recept :bounce: vi fick dock rådet att ringa behandlaren på måndag så det ska jag göra när barnen gått till skola och dagis i morgon.

en bio-pappa har dykt upp till barnet som barnet träffade igår,vi har även lillasyskonet till detta barn men man pratar bara om att få ha storasyskonet en helg i månaden,inget om den minsta som var ett år då dom lom till oss. pappa vill att jag kontaktar soc och styr upp ett umgängesavtal :?
mamman har ensam vårdnad om detta barn,vet ni hur detta kan fungera?? mamman vägrar nämligen pappan övernattningsumgängen pga tidigare missbruk av alkohol.

// lite förvirrad familjehemsmamma
 
Du som familjehem behöver inte ansvara för umgängesplaner utan lämna bara frågan vidare till socialtjänsten. Utifrån att mamma har ensam vårdnad är det hon som avgör huruvida pappan ska ha umgänge eller inte. Vill pappan vara delaktig / ha beslutande rätt i sitt barns liv behöver han ansöka om vårdnad hos Tingsrätten.

Hoppas svaret var till någon hjälp!
 
Fiaflopp sa:
Vi ska få en kompliterande utredning efter att jag pratat med ssk på BUP,behandlaren är borta där och kommer på Måndag. I morgon ska vi till läkare på bup och då skulle jag få en chans att prata ensam med honom och ssk skulle ta med sig barnet ut en stund.
Ang vännerna så förstår dom självklart att det inte stämmer men jag ska be dem att säga att dom inte vill lyssna på osanning.
Vi har ingen avlastning och hittils inget spec stöd från bup då dom verkar gömma sig bakom att barnet är placerat och har tragisk bakgrund men till saken hör att barnet inte har en traumatisk bakgrund och har inte saknat något varken kärlek eller materiella saker, det förklarar dom ang stölderna att han ju säkert saknat saker tidigare vilket vi vet att så är det inte. Sen är det ju självklart tragiskt att man inte kan växa upp med bioföräldrar men man kan inte gömma sig bakom det i precis allt. SSK på bup håller med då vi säger att vi inte tror på adhd med autistiska inslag som vi har idag utan att det är en autistdiagnos kombinerat med adhd så det vill vi få in i diagnosen så vi har större möjlighet att påverka vad skolan bör göra och inte och att vi lättare får stöd och hjälp utifrån det som faktiskt är svårigheterna.
Kletar in sig med mat osv gör h*n ofta nu vilket h*n inte gjorde förut, det har gått upp och ner under åren med beteenden men nu är det värre än någonsin för h*n ich har varit en längre period än tidigare och då måste vi reagera och skrika på hjälp som jag gör nu, h*n behöver annan skolform eller assistent på heltid i skola och fritids. Får vi in autism i diagnosen så finns en klass på skolan där vi går nu som har enbart dessa barn och undervisar utifrån den diagnosen mm. Puh...känns som om jag bara gnäller men nu är det jobbigt och även för de andra barnen och om vi ska hålla ihop behöver vi få hjälp fort som ni skrev och det ska jag kräva hos dr i morgon.
Klicka för att se resterande...

Du gnäller inte det minsta, du berättar bara som det är, jag hade gett upp för länge sedan, jag hade aldrig stått ut! Jag önskar dig all lycka!
 
Börjar fundera på adhd medicinerna faktiskt...kan det vara så att h*n har helt fel mediciner, någon som bytit sort på "sitt" barn och vad hände då?

Tack snälla för era peppande ord, jag VILL inte ge upp för någonstans VET jag ju att det KAN fungera och jag VILLL!! :roll:
 
Hej!

Har bytt två ggr mellan olika pga att de inte fungerade! Båda gångerna bytte man till
Ritalin! Fungerade utmärkt efter byte :)

Lycka till!!
 
Jisses så det kan svänga! Sen i fredags har vi en ur-go och fin :angel: , h*n är som förbytt??!!

Jag vet inte vad som skett mer än att h*n de sista veckorna börjar komma till insikt med sina svårigheter ( har vi märkt då han frågar mycket om dessa och han frågar även sina fd kompisar), h*n tänker mycket det ser vi också. I går kom h*n hem med ett litet brev skrivet med guldpenna: jag ber om usäkt för det jag gort jag är jättelässen stod det och då kan ni ju gissa om jag kramade om ungen mellan tårar som inte gick att hindra! :oops:

Kan kanske vara just därför som det varit otroligt tufft sista tiden, därför att h*n faktiskt börjar bli medveten? Inte konstigt alls antar jag men GUD I HIMMELEN så skönt i så fall!!!
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp