Kontaktfamilj eller familjehem?

Diskussion i 'Innan en placering' startad av blomtanten, 1 juli 2019.

  1. Hej
    Vad är skillnaden mellan att vara kontaktfamilj eller familjehem ? Ersättningar mm
    Utrustning, kläder mm
    Ja allt som kan behövas att veta

    Nyfiken o längtansfull med mkt kärlek i hjärtat
     
  2. anne

    anne Administrator Staff Member

    Hej och välkommen in i familjehemsvärlden!

    Kontaktfamilj
    Som kontaktfamilj tar man emot barn t.ex. en eller två helger per månad. Ibland även på lov.
    Kontaktfamilj är en frivillig insats som man ansöker om. Det är en väldigt värdefull insats och ibland en livlina för att orka som föräldrar om man t.ex har barn med särskilda behov (har varit där själv).

    Utrustning inför en placering är väldigt olika. Eftersom barnet bor så sällan så ska föräldrarna skicka med kläder efter väder/aktiviteter osv.

    När vi hade kontaktfamilj, familjen var inte främmande utan barnen gick på samma dagis och hade lekt tidigare. Det var tufft att lämna bort barnet men nödvändigt för att vi skulle orka. Vi gjorde faktiskt så att vi åkte till familjen med en säng som vi hade över, jag köpte även ett särskilt påslakan som barnet kunde ha där. Det kändes lite lättare i mammahjärtat då. Vet inte om de fick någon ersättning för utrustning, tror inte det. Nu kände vi varandra litegrann så vi skickade med det som barnet behövde till det som de skulle göra.

    Mer om uppdraget som kontaktfamilj


    Familjehem
    Familjehem är ett heltidsuppdrag där barnet ofta är placerat en längre tid, allt från något år till flera år, ibland hela sin uppväxt. Målet man arbetar mot är att barnet ska kunna flytta hem igen.

    En placering kan vara enligt SoL (en frivillig placering enligt socialtjänstlagen där föräldrarna gått med på placeringen) eller enligt LUV (tvångsplacering enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga där föräldrarna motsätter sig en placering).

    Som familjehem ansvarar man för den dagliga omsorgen av barnet. Har man egna barn så kan en fingervisning vara att det bör vara något/några år mellan barnet som placeras och ens egna. Den första tiden kan vara turbulent innan alla har hittat sin nya plats i familjen. En ny familjemedlem kommer in, som många gånger har större behov än ens egna barn, som behöver trygghet, närhet och en vuxen som finns där och lyssnar och stöttar.

    Vid en placering så kan man få ett bidrag för att möblera ett rum, köpa kläder om behovet finns osv. Det ser väldigt olika ut även här. Ibland får man ett startbidrag på x antal kronor som man får disponera fritt och ibland får man handla saker man kommit överens om med handläggaren och lämna in kvitton.

    Mer om uppdraget som familjehem


    Ersättning
    Vid ett uppdrag så får man viss ersättning som varierar beroende på uppdragets omfattning.

    Man får en omkostnadsersättning som ska täcka barnets omkostnader ex. mat, kläder/skor och aktiviteter (vid ett kontaktfamiljsuppdrag ser det lite annorlunda ut, då är det mer mat och aktiviteter som ska täckas.)

    Man får också ett arvode som är som en lön för det uppdrag man utför. Arvodet beskattas.

    Mer om ersättning:
    Allmänt om ersättningar
    Kontaktfamiljsuppdrag
    Familjehemsuppdrag
    Guide ersättning


    Man påbörjar en resa som man alltid kommer att bära med sig. Det är uppgångar och nedgångar, ibland känns det som att åka berg- och dalbana. Även om det stundtals kan vara väldigt tufft så är det så roligt att se vilken skillnad man kan göra för ett barn men också dess föräldrar när samarbetet fungerar och man arbetar mot samma mål, att barnet ska få en trygg uppväxt.

    Det blev kortfattat men fråga gärna mer om undrar över något som jag skrivit eller kommer på fler frågor :).

    Vänliga hälsningar
    Anne
     
    blomtanten gillar detta.
  3. Vi har varit båda delarna, nu är vi mest jour även om vi avslutade ett stödfamiljsuppdrag i våras.
    Att börja som kontakt/stödfamilj kan vara ett bra sätt att prova på att ta hand om andras barn.
    Vi har haft uppdrag som gick ut på att stimulera, alltså göra saker som de inte gjorde hemma av olika anledningar, och uppdrag som gick ut på lugn och ro, alltså göra så lite extra saker som möjligt, bara vara typ.
    Vi har haft både syskonpar och ensambarn.
    När vi hade syskonparet fick vi en våningsäng av kommunen för att det skulle fungera optimalt.
    Inför varje helg hade barnen med sig sina saker hemifrån. Det var dock slitet och dåligt så vi köpte ett par uppsättningar kläder på second hand och fick lite av vänner som de använde när de var hos oss.
    De som behövde stimuleras hade vi högre utgifter för så där ingick i avtalet att vi lämnade in utlägg i efterskott, allt är förhandlingsbart.
    Som familjehem har vi hjälpts åt att se till att barnet/barnens rum varit lämpligt utrustade när de flyttade in.
    Den basutrustning kommunen bekostat fick barnen med sig när de flyttade från oss, och givetvis alla personliga saker.
    Som jour har vi basutrustat rum, en del barn kommer med full packning och andra utan något.
    Det som införskaffas så länge de är hos oss följer med dom vidare.
     
    anne gillar detta.

Dela sidan