Ni som är kontakt/avlastnings/stödfamilj

Diskussion i 'Kontakt-, stöd- och avlastningsfamilj, kontaktpers' startad av mammac, 9 februari 2010.

Trådstatus:
Stängd för vidare inlägg.
  1. Vi planerar att bli kontaktf. gärna syskon plac.

    Hur ofta har ni barnen hos er? Vad gör ni? (förstås olika pga barnets behov men..)
    Jag får känslan av att det är svårare att barnet knyter an om det kommer 1 helg eller var tredje? Funkar det bättre om de kommer varannan helg, fast det kanske inte är så vanligt?

    Vad har ni för tips?
    Skriv o berätta...

    Ha en bra dag/ Mammac

    :claphappy:
     
  2. Mammac: jag satt just i samma funderingar som du :D

    Jag funderar också på om det i vissa fall faktiskt kan vara svårare att vara kontaktfamilj än familjehemsfamilj just eftersom man ses så sällan.

    Vi får hoppas på svar från några med erfarenheter :banan:
     
  3. Det kan vara svårare att "göra skillnad" för barnen.
    Men samtidigt är det kanske inte DET de behöver.
    Det kan ju också vara så att en ensamstående förälder behöver avlastning.
    Då är det "bara" att vara vanliga (???) som gäller.....
    Åka och bada, skidor, skridskor, plocka svamp,högläsning, fredagsmys mm mm..........
    Göra saker som VI kanske gör "i vanliga fall" men kontaktbarnen aldrig har en möjlighet att göra/uppleva.......
    Träffa djur om man har turen att känna folk som har kanske.........
    Prova någon idrott.............
    Lite utflykter utanför den egna kommunen........
    Våra första kontaktbarn, 6 & 8 år när de kom, hade ALDRIG varit utanför kommunskyltarna!!!!

    Man måste inte göra så mycket mer än att vara, finns till hands.
     
  4. Jag har tidigare haft avlastningsbarn hos mig och har nu avlastning till mina tre placeringar och vad jag känner är att det inte behöver vara något utöver det vanliga, det räcker oftast att de får komma hemifrån och delta i de aktiviteter avlastningfamiljen normalt har. Konstigare än så behöver det inte vara, det viktigaste är att barnen får känna sig delaktiga.

    Har sen barnen speciella behov (handikapp/sjukdom/stimulansbehov etc) så får man ju förstås ta hänsyn till det.

    Jag hade tidigare avlastning till en av mina placeringar på ett korttidsboende var 4:e helg. När h*n kom hem därifrån var h*n så trött att h*n bara sov pga alla aktiviteter/utflykter/"allt-skoj-som barnen-skulle-göra" som pågick hela helgen, h*n behövde verkligen vila upp sig efter dessa helger :roll: , inte så bra enligt min mening............

    Det är bra om barnen trivs hos sin avlastningsfamilj men det är inte fel att de längtar hem lite också :wink:
     
  5. När vi påbörjade vårat uppdrag som kontaktfamilj för snart två år sedan, kände vi pressen att vi var tvungna att hitta på något speciellt varje gång hon kom till oss (varannan helg).Men så här i efterhand så har vi förstått att hon nog faktiskt tycker det är rätt skönt att bara "få vara". Är rätt "rörigt" hemma, dåligt med rutiner, bråk med syskon mm. Visst hittar vi på olika aktiviteter ibland som t.ex åka till badhuset, ge oss ut i skogen och grilla korv mm. men långt ifrån varje gång. Jag upplever att hon har lugnat ner sig betydligt om man jämför med när hon först kom till oss. I början när vi skjutsade hem henne efter helgen, var en ren pärs! Det är klart hon testade oss! Hon kallade oss fula saker och var allmänt uppstudsig! Nu kunde hon passa på, för nu var hon ju på väg hem till mamma! Vi funderade på att ska hon hålla på så här varenda gång så visste vi inte om vi ville fortsätta uppdraget. Men efter att vi hade pratat med henne och förklarat hur vi kände och vad som gäller hos oss, så har det gått väldigt bra faktiskt! Hon är en jätte gullig tjej men väldigt energikrävande!
     
  6. Vilka fina inlägg! :bow
    Jättebra för oss grönisar*L

    Vi är en familj som år ifarten Likväl som vi tycker om att gå o mysa i lugn o ro! Jag tror att vi kan anpassa oss ganska bra efter vad barnet har behov av och känna oss nöjda med det. Visst är det kul med större utflykter, men en enkel dag hemma i snön med korvgrillning o varm choklad på gården är inte alls fel*L

    Men jag vill sätta i gång nuuuuuuuuu! ser tusen möjligheter i sommar, kanske sommarbarn... men risken är väl att man får vänta i 100 år innan det blir av*S

    Vår kommuns soc kommer hit om 1 vecka! -pirrigt!

    :idea: Måste damsuga under tvn, städa kökslådorna, baka sju sorters kakor, stryka mitt husmodersförkläde....*L

    ...det blir säkert bra!

    Ha det gott alla!
    C
     
  7. Haha, vänta tills du har ett par-tre placeringar, då blir det sådär inför alla socbesök. Det är då som man verkligen städar,pyntar,fixar.....nästan som en julstädning varje gång (fast utan tomtar och gran förstås :D )

    Mina ungar brukar fråga om det kommer "tanter" ifall jag fixat till lite extra fint hemma nån gång :angel :D :D
     
  8. Haha det där med att städa inför socbesöken försökte jag också med dom 5 första åren...... men nu ger jag attan i sånt, med hundar och massa ungar som är jourplacerade så FÅR man ha det lite stökigt :angel :angel
    Det där med hembakat kan dom glömma, ICA har fina färdiga fikalängder :rollhappy:
     
  9. Ja hembakat är ingen ide, det är bortkastad möda.
     
  10. Tänk så olika...
    Hemma blir det BARA hembakat......annars blir vi ruinerade :wink: :D :smirk:
    Ett bullbak förvinner på nolltid!

    Men vi har ju glada hjälpredor som gillar att hjälpa till så det är gjort i en handvändning :claphappy:

    DAmmråttorna däremot, dom lämnar jag åt hunden att jaga.......... :D :angel
     
  11. Ja vi är ju inte kontaktfamilj men vi har våra numera vårdnadsöverflyttade barn i kontakfamiljer.
    Mitt svar är att det kan vara olika hur mycket de ska knyta an i kontaktfamiljen.
    Till en viss del vill man ju det för annars trivs ju inte barnet där.
    Men när man är familjhem jobbar man ju redan så mycket med just anknytningsbiten att det kan bli väldigt fel för barnet om kontaktfamiljen också har stora ambisioner om att barnet ska knyta an även till dem också.
    Kontaktfamiljen som vår yngsta har har varit otroligt bra just på det området.
    De har inte på något vis försökt att ta över utan tvärt om stärkt relationen mellan oss och pojken genom att prata väl om oss inför honom och att visa att de räknar oss som hans mamma och pappa.
    Den andra familjen är min brors familj och där finns ju ingen konkurrenssituation alls eftersom de ju har rollen av moster och morbror och deras barn blir kusiner med våra.
    Det är väldigt skönt.
    Ett tag hade vi en annan kontaktfamilj också men det avbröt jag pga min egen svartsjuka.
    Jag kände att de inte stöttade vår och barnets relation utan snarare ville ta över.
    Det kan man inte göra med familjehemsplacerade barn när man är kontakthem,
     
  12. Hejsan hoppsan!

    Ja det är nog verkligen en balansgång från fall till fall. Man får nog vara lyhörd och flexibel :smirk:

    Vilka fina inlägg!
    Tack/C
     
Trådstatus:
Stängd för vidare inlägg.

Dela sidan