Starta som jourfamilj eller familjehem

Diskussion i 'Innan en placering' startad av impsf, 6 mars 2012.

Trådstatus:
Stängd för vidare inlägg.
  1. Hej
    Vi har länge funderat på att göra en insats för några av dessa barn som far så illa av olika orsaker. Vi har just tagit kontakt med vår kommun och det visade sig att behovet av både familjehem och jourfamiljer är enormt stort. Vi funderar nu över vilken variant som skulle kunna passa oss och fungera.

    Ni som har erfarenhet av detta.

    Jag förstår att jourfamilj är mer krävande eftersom det kan handla om oplanerade insatser och att man får vara beredd på snabba placeringar med mera. Sedan kanske barnen är mer i chock när de kommer också..

    Men samtidigt så är det detta som intresserar mest, eller känns mest i hjärtat nu i alla fall. Det är så svårt att veta på förhand hur ett sådant här "jobb" kommer att bli. Det går nog inte att föreställa sig tror jag förrän man sätts i situationen...och ingen situation blir den andra lik heller antar jag...

    Om man börjar som jourfamilj så handlar det ju om kortare placeringar än t ex familjehem. Om man mot förmodan skulle känna att det här fungerar inte för oss, våra egna barn far för illa etc...så går det ju att sluta ta emot som jourfamilj. Men att ge upp som familjehem, det kan man ju bara inte göra. Man kan ju inte svika ett barn liksom....

    Hur resonerar och tänker ni kring detta? Kan det vara ett sätt att starta? Att vara jourfamilj? På så vis så är det ju ett tufft och krävande arbete men samtidigt tidsbegränsat...

    Vi vill detta så gärna men är samtidigt lite oroliga för vad det kommer att innebära för vår familj. Framförallt för våra barn är vi oroliga.
     
  2. :banan: Hej!
    Vi startade som kontaktfamilj för ca 7 år sen! Tänk vad tiden går!! Vi har haft flera olika kontaktbarn som kommit till oss på helger. Det har varit ett bra sätt för hela familjen att testa vad det innebär att ta hand om nån annans barn! Men nu är de snart ett år sen vi tog emot vår första placering på heltid och det är riktigt roligt och givande! Troligen uppväxt, börjar bli bättre och bättre nu.
    Så jag vet inte om jag kan råda dig, det har varit jobbigt för våra biobarn så det får man vara beredd på. De kan bli lite svartsjuka och annat "tjafs".
    Men lycka till med beslutet!!
     
  3. Hej! Är familjehem sedan dryga 3 år för ett barn och i nuläget hade jag- om denna pacering avslutas ngn gång hellre kunnat tännka mig lourplaceringar. Efter att ha lagt ner en massa kraft och önskat att detta barn ska bli stadigvarande i ens hem så känns det lättare i mitt hjärta att ta en jourplacering , där man vet att placeringen är av mer kortvarig variant. Man hinner inte knyta an känslomässigt till desssa barn,vilket kan spara kraft och ledsnad.

    Jag tänekr även tillbaka på min tid som barn i ett hem som tog emot andras barn. De kortare placeringar som mina färöldrar OCH vi bio-barn sagt ja- till-vi var stora nog att vara med i besluten- var mina föräldrar nog med att tala om att Han eller hon bara skulle vara på besök en tid.
    Vi had sommarbarn i en väldigt massa år oc de stannade allt ifrån 5 dagar till 10 veckor. SÅ så hade vi redan kännt på hur det var att ha ett barn boende en längre tid i vårt hem. Även med dessa sommarbarn hade vi lite krånglande föräldrar pga missbruk o annat, så vi fick en mjukstart.

    Det att vi fick veta att barnen- jourisarna - bara skulle vara en kort tid kändes bra för mig som biobarn- kan vara ett litet tips att ta med sig med tanke på era biobarn.

    Lycka till i era beslut- bra idè att gå in här o höra sig för!! :smirk:
     
  4. Tack för era svar! Vi är fortfarande mest inne på att starta som jourfamilj som ett sätt att pröva på om detta kan fungera. Kanske är det också lättare känslomässigt eftersom man vet på förhand att det handlar om en kortare tid. Vi har vänner som tog emot en liten flicka som det var meningen att hon skulle stanna hela uppväxten men efter ett par år så beslutades det att hon skulle flytta hem till pappan. Det här knäckte faktiskt hela familjen rätt rejält. Det måste vara oerhört svårt om de flyttar när de har blivit en i familjen.
     
  5. Både för och nackdelar, vi startade som kontaktfamilj 1989 (oj 23 år sen....)

    För 15 år sen började vi som familjehem, den :angel: är 17 år nu...... Vi har också haft några kortare familjehemsplaceringar som avslutats, för 6-7 år sen började vi även som jourfamilj, som jour kan precis vad som helst hända......vi har varit med om livvakter utanför huset 24 timmar om dygnet, larmtelefon i hemmet, jourplaceringar som vi inte gjort annat än setat i polisförhör med för att dom ständigt hittat på "hyss" (inte bara oskyldiga saker).
    Tonåringar med besöksförbud........man är ständigt beredd att olämpliga släktingar kan dyka upp.
    Ungar som snott saker och stuckit, maken har ett antal gånger kört ifatt bussen som :angel: flytt med för att ta tillbaka stöldgodset....... :angel
    Några små änglar som jour som vi inte kunnat lämna utom synhåll i en minut ens för då riskerade huset att bli en majbrasa......
    En fast placering lär man känna, en jour...tja då kan man få precis vad som helst..... så personligen tycker jag att har man mindre biologiska barn så kanske en fast placering passar bäst, har man utflugna barn eller stabila äldre tonåringar så kanske jour passar bäst.
    Nu har vi sagt att dyker det upp några jourisar i gymnasieåldern som VILL bo kvar och som vi trivs med så kan vi tänka oss familjehem ett tag....vi är även på G att börja mamma/barn i huset bredvid så då kan det kanske passa med familjehem några år :angel
    Men innom det här så blir det sällan som man tänkt sig :rollhappy:

    Lycka till med vad ni nu än bestämmer er för :claphappy:
     
  6. Fundera också starkt på att bli jour istället men då fastnar jag på en fast lön nu kan jag välja lite om jag utifrån vad jag har bestämma hur många vi ska ta emot har plats för tre o en utsluss.
    vår kommun betalade bara lön för två fasta jour placeringar.
    Nu jobbar jag åt org o visst jag kan tacka nej men jag lovar att mer än hälften av våra tidigare placeringar har varit snabba puckar allt från IDAG till två dagar o som minst fem timmar...vilket är både bra o dåligt visst en matchning har gjorts o vi får en beskrivning av problemet som så snabbt oftast stämmer något sådär. Men vi skulle aldrig få in någon som tex är rädd eller elak mot våra djur då skulle dom inte ens ringa oss för det har vi sagt ifrån.
    Att jobba som jour skulle jag nog bara göra som löshäst så man fortfarande kan välja lite...Långa placeringar är inget för oss skulle ha jätte svårt för att behöva fästa sig o sen behöva släppa därmed inte sagt att jag skulle säga nej till en långvarig utan föräldrar med i bilden vill inte ha en placering i flera flera år och behöva släppa taget....
     
Trådstatus:
Stängd för vidare inlägg.

Dela sidan