Avalanche sa:
Tack Trixen.
Jag sökte på forumet, men fick inga konkreta svar.
Jag tycker att det är märkligt att ett jourhem som får ersättning kan välja att inte ge en endaste spänn till barnet utan istället hävda att föräldrarna ska betala allt. Är ersättningen alltså till för att helt stoppa i egen ficka?
Jag tycker att det är fel. Vi har funderat på att bli stödfamilj, men jag blir så ledsen när jag träffar andra som bara tycks bry sig om pengarna... Jag tycker att det är insatsen man gör för barnen som är viktigast.
Att vara jourhem är ett JOBB. Jag har mellan 1-4 placeringar i taget och det är både mitt och min mans arbete. Som t.e.x i våras när vi hade en 6 åring gravt traumatiserad som skulle passas 24 timmar om dygnet, han hade ingen dagis/6-års eller skola för detta barn var farlig för jämnåriga...han försökte döda dom!!!!! Dessutom var det massa polisförhör, möten o.s.v som han skulle skjutsas till.
Vi hade en 10-åring med GRAV ADHD som fick vara i skolan 6 timmar i veckan med egen fröken, resterande tid var han hemma hos oss, inte heller den killen kunde man släppa för 5 minuter för då stack han ut på stöldturne.......eller försökte elda lite.
Samtidigt med dessa två så hade vi en 15 årig flicka utan fungerande skolgång som också var hemma 24 timmar per dygn när det inte var läkarbesök/BUP kontakter eller möten.
Att ha dessa tre hemma på heltid KRÄVER 2 vuxna med heltidslöner..... då kan vi inte ens gå hem efter 8 timmars arbete utan vi jobbade 24 timmar/ per dygn.
Det kan tyckas att vi har bra lön MEN delar vi detta på 24/ tim dygn och räknar vi på slitage med den lille 6 åringen som ritade på väggarna så fort vi tittade bort 2 sekunder så är det en skitlön.
Vissa tillfällen kan vi ha enklare barn men dessvärre så är dom flesta som kommer inte helt enkla.
Synd att man ska behöva försvara sitt jobb och sin lön, vare sig läkare, skk, politiker behöver försvara sina löner.
Men börja med att bli kontaktfamilj ni. Lycka till.
