Kontaktfamilj!

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
He alla...

Jag har tidigare skrivit en del här, då vi var jourhem/familehem.Numera är vi kontaktfamilj, och jag hoppas
att jag kan få lite goda råd här från er, även nu? :?
Vi har nu tagit emot två :angel: :angel: varannan helg, detta är andra helgen vi har dem.
Det går inte ta miste på att detta är två små barn som mår väldigt dårligt,specielt den äldsta,6 år....Mera äm nåt berättade för oss innan.H*n skiftar extremt i humöret, vägrar oftast att lyssna, blir väääldigt ledsen för ingenting, stänger av allting, gråter, och är helt okontaktbar vid vissa tilfällen....annars är h*n glad, men extremt krävande och svartsjuk på lillasyskonet,4 år.
Förra gången då vi skjutsade hem, hade h*n magont och grät, sa det var tråkigt att åka hem...
Nu, i kväll, vid läggdags, var det öppent trots, total avstägning känslomessigt, grät tyst, helt omöligt att få kontakt med barnet.....Förut i dag lekte vi och hade kul....
Vi upplever att h*n mår skitdårligt, rent ut sagt, i sjelen, VAD skall vi göra????? HUR skall vi göra, framför allt???
Jag ät tacksam för ALLA tankar och tips från er.... :? :cry:
 
Har du berättat för soss om det här? Det kan ju faktiskt vara så att de inte heller vet om hur dåligt barnen mår. Vad säjer föräldrarna?
 
Hej Fialotta!
Länge sen jag såg dig här, undrat vart du tagit vägen:)
Prata med soc! Det kanske ligger mer bakom i familjen de inte vet om?
Tur att just de barnen kom till Er, ibland ses det ju så lätt på kontaktfamilj:) hoppas det ordnar sig! Kram Carina
 
Kan också vara så att det finns en diagnos..........
Låter väldigt likt en :angel: som bott hos oss.
Avundsjuk på allt och alla, extrema humörväxlingar, när andra gör EN sak gör :angel: 64 teckningar/klippdockor/handvikning mm mm.
Denna :angel: ena bio har borderline och ju mer tiden gick, desto säkrare blev vi på att :angel: hade samma.

Men som de andra säger, prata med ert soc!!
 
För många många år sen sa en bvc sköterska någonting till mig som fastnat hårt i mitt minne:
Betänk att 6 åringen i sin trots har värre bekymmer en en tonåring. Alltså det är att likna med tonåren fast värre.
Så att ha det jobbigt hemma,kanske ha en diagnos o sen att vara 6 år uppe på det är nog så jobbigt.
Bra för :angel: att ni finns hoppas ni kan ventilera er oro med soc.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp