Rättvist?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
S

Sparris

Hur gör ni andra med rättvisa för biobarn & placerade barn?

I vårt fall har vi bio knappt 5 år och plac snart 10. Placeringen har ett ganska tätt umgänge med biosarna + släkt. Vilket leder till många nya saker/pengar varje gång.

Häri ligger problemet, om vi köper ngt nytt (kläder, skor, pyssel el. leksaker), lika mycket till båda, så växer prylhögen med racerfart i placeringens rum. Dessutom, eftersom plac får nya grejer från sin släkt så behöver h*n inte lika mycket. Plac är även väldigt bekymrad/fokuserad/nyfiken/krävande i att få veta allt som bion har fått och från vem. Sen att det kan vara ngr nya trosor för att biodottern har vuxit ut sina spelar ingen roll. Plac ska då också ha.

Det aktuella problemet är min USA-resa (utan barn, jippie!!!) som snart är på tapeten. Biodottern har fler behov, sakerna är billigare till henne än till plac. Om jag kommer hem med 10 saker till bion och 5 till plac så kommer det bli ramaskrin, även om jag har spenderat lika mycket pengar på dem båda. Har ni andra ngr förslag på hur detta bäst hanteras?
 
Oavsett bio eller plac så tycker jag att behovet skall styra. Man kan inte vara "rättvis" i all oändlighet, livet fungerar inte så. Behöver dina biobarn saker/kläder etc så måste du absolut inte köpa något motsvarande till plac. Om plac. dessutom får mycket av sina kläd/pryl-behov tillgodosedda av sina biosläktingar så är det väl bara att tacka och ta emot.
Det är samma sak (samma fel) som att alla barn skall ha presenter när något av barnen fyller år, för att undvika avundsjuka. Fel tycker jag.
 
Handla

Vad du tycker att bio behöver,och skojiga saker också.
Prata innan resan om att du ska handla till båda någon minnessak.Och tala om för 10-åringen hur mycke släktingarna ger till h-n.Och att lill-n inte får så mycke.Hinner Du så gå igenom 10ans rum titta på allt(som vanligt öser dom över sina)titta sedan på5ans.Man kan inte vara hellt rättvis den ena ggr är det en nästa gång en annan som får.Glöm inte packa ner extra väska.Det finns underbara saker som man vill ha med sig hem.Lycka till på resan,är lite avis.
 
Extra väska var ordet glöm inte det jag var över ifjol och ojojoj så fort väskorna blev fulla. Kläder säljs till kraftigt reducerade priser nu i september.
Jag var där sep ifjol.
Självklart säger jag som de andra. Rättvist kan man inte handla eftersom behoven är olika stora. Inte ens pengamessigt tycker jag. Men om du tycker att det är jobbigt så behöver du ju inte ta fram allt på en gång. Utan ge dom i så fall några saker som är likadana. Har du sen mer grejer till biobarnet så kan du väl lägga in det utan att det andra barnet måste se. eller?? Annars blir det ju bra julklappar med.
Vart ska du??
jag var strax utanför Washington dc
 
Jag tycker det är JÄTTE viktigt att barnen lär sig att livet inte är rättvist , ibland får den ena saker ibland den andra. Behöver någon i familjen en ny cykel köper man ju inte nya cyklar till alla .
Påminn även det större barnet när det blir orättvist för det yngre , det händer ju också , framförallt då h*n kommer hem från sina biosar med en massa grejer
Detta är ju skitjobbigt medan barnen är avundsjuka på varandra men nåt de måste lära sig
Vi hade en situation hemma då vi skulle baka ett barn knäckte ett ägg det andra två , gissa om det blev liv på "ettknäckar" barnet. Jag frågade då om h*n tyckte vi skulle knäcka ett till och kasta , bara för att det skulle bli rättvist , eller det kanske blir så att h*n gör något annat vid bakningen.
Är man däremot inte taggad att ta en fight någon dag kan man ju låta dem knäcka varsitt och jag det sista
Lycka till och ha en trevlig resa
 
Måste få le lite i alla fall. Mamma Haj, din beskrivelse är ju så otroligt verklig! Skriv en barnbok snälla du, äggknäckarproblemet är väl en perfekt rubrik på den! Jag lovar, jag vill köpa ett signerat första exemplar av dig.
Jag väntar med spänning på boken!
Ha en go kväll alla!
 
Ja, det här med "total" rättvisa är jättesvårt. Jag håller helt med "mamma haj" om att det inte går och inte SKALL vara det heller. En viktig sak att lära sig.

Vi har placeringar som blir avundsjuka på precis ALLT som våra andra får. Att de kommer hem från umgänget överösta med saker kvittar, de skall ändå ha när pojkarna får något. Detta har resulterat i att när de har umgänge, får alltid pojkarna något "extra" de också.

För att komma runt MITT och DITT blir det mesta av sakerna vi köper VÅRT, d v s vi vuxnas. Framför allt sådana saker som det helt enkelt inte GÅR att köpa fem av. Då slipper vi kiv om vem som bestämmer över vad och var det skall vara. Det hör hemma i lekrummet helt enkelt! Nu vet vi att barnens boende hos oss är begränsat så det är en av anledningarna till att vi valt detta förfarandet.
 
Rättvisan måste självklart baseras på barnens behov - och då är det ju också så att ibland är det lånebarnet som får och inte de biologiska. Vårt lånebarn får jättemycket grejer, kläder och pengar av sin biofamilj så just nu får h*n inte månadspeng för det biosarna ger är många hundra mer än vad vi ger i månaden.

Däremot när det gäller grejer och kläder så är de av sådan art att det egentligen inte finns något som går att använda. Kläder/grejer som inte passar åldern. Så rummet är fyllt med en massa skräp. Det är ett dilemma då mycket är gett av omtanke, men det går inte att använda. Vårt barn har noll koll på kläder utan tycker att allt är fint, så här krävs smidighet för att inte såra varken barn eller släkt.

Vi kämpar på för att vårt lånebarn ska lära sig att glädjas även med andra och att bli generös, dela med sig, känna solidaritet med syskongruppen etc. etc. Men alla extrapengar som det göms och smusslas med, gör att det finns en annan "verklighet" än vad vi känner till. Vårt lånebarn ser det helt i sin ordning att h*n får från all släkt, både bio och vår och vi försöker få vår släkt att inte ge bara för att det i längden blir så orättvist. Men det är svårt att få släkten att förstå - "de vill ju inte göra skillnad på barnen."
 
Jag måste få spinna vidare lite på det här ämnet fast i lite annan tappning. Om det nu är så att man har lånebarn på en tid som man kanske kan sig tro är relativt begränsad. I vilken utsträckning handlar man då saker till det barnet?
Har man ett barn, speciellt för uppväxtplacering så slappnar man ju av helt o hållet i planering av inköp av kläder osv.
Vad jag vill komma till är liksom, vet inte hur jag ska förklara, men allt kostar väldigt mycket pengar idag. Bara ett par vinterkängor liksom, vinteroverall eller vad man vill.
Låt säga att man vet att man har barnet tills sista mars, barnet behöver en uppsättning vinterytterplagg. Det är bara att handla då väl?
Men låt säga att det är en kapitalvara? Hur har ni gjort, ni som har erfarenhet?
Hänger ni med hur jag menar? Likaså med alla jourfamiljer, ni måste ju ofta få barn som kommer i bara det dem står i, ni måste väl handla till en bas för varje barn som kommer? Eller har ni handlat på er en bas, sen övergår ju det barnet så småningom till ett permanent familjehem. Vad förljer med barnet då? Ett minimum av kläder? Så att det permanenta familjehemmet handlar på sig en ny basgarderob? Och den basen ni handlade på er behåller ni till er nya placering som kommer komma?
Det här blev säkert världens rörigaste frågeställning.
Jag är lite trött i kålan. Måste sätta mig o plugga igen, så snart som min Lilleman har fått krypa i säng. Han är trött idag, märks att skolorna börjat igen osv.
Sköt om er!
 
Jag förstår hur du menade (tror jag :wink: ) så nu hoppas jag bara du förstår hur jag menar...................
Det är fler som fortfarande är trötta efter skolstarten och tillbakagången till det "normala" livet :wink: :smirk:

Vi vet hur länge, som längst, våra lånebarn skall vara hos oss. Men det innebär inget speciellt när det gäller inköpen. De får det de behöver i klädväg oavsett (även om det mesta vi köpt efter önskemål ÄNDÅ ligger oanvänt i skåpen). Likaså skor, massor har vi köpt men används de??? Nädå, de gamla hänger med.........................:(

Vad gäller saker vet vi att det inte är någon ide att köpa 2 extra flytvästar, de vi har får räcka. Ny MP3 behöver dock den ena, stereos och cyklar fick de när de kom. Ev behöver vi byta upp den ena innan flytten, beror på exakt när det blir. Eftersom omkostnadsbiten finns är det ju självklart att de skall ha det "som vanligt" ändå tills de flyttar.
 
1+2+2=MINA GOA BARN sa:
Likaså med alla jourfamiljer, ni måste ju ofta få barn som kommer i bara det dem står i, ni måste väl handla till en bas för varje barn som kommer? Eller har ni handlat på er en bas, sen övergår ju det barnet så småningom till ett permanent familjehem. Vad följer med barnet då? !
Klicka för att se resterande...

Vill bara säga som jourhem-att ALLT som är köpt för att behovet finns eller gett som present till de aktuella barnet får följa med tillbaka till hemmet eller vidare till familjehemmet allt annat skulle kännas helt otänkbart för oss. När det gäller kapitalvaror så blir det ibland hela familjens och ibland en personlig sak. Som sagt av flera-det är behovet som får styra inte millimeterrättsvisan.
 
Förstår ju det att behovet måste styra så klart. Men när i alla fall jag har handlat kläder till mitt barn. Beroende på vad det nu är och hur slitet/eller inte slitet det är så kan den yngre ärva det plagget. Kanske en vinteroverall eller vad du vill liksom.
Så kan man ju då inte tänka att kommer ske om kläderna ska följa med barnet.
Förstår att jag börjar komma ut på hal is. Jag fattar väl att kläderna har barnet fått och då ska kläderna följa med barnet.
Men varför jag frågar så här konstigt, är ju för att så många olika kommuner betalar ut så olika mycket pengar i omkostnad, i startbidrag osv. Får man då en liten omkostnadsdel, eller ett snålt tilltaget startbidrag så måste man ju pussla och planera lite mer. Har man bara en summa X pengar kan man ju bara handla för den helt enkelt.
Den löpande omkostnadsdelen ska ju räcka till väldigt mycket annat också, inte bara kläder och saker. Mat har tex bara i år blivit mycket dyrare, och ännu fler saker ändå.
Vi kommer bla behöva köpa en familjebil, bara det kommer ju för oss kosta en slant. Jag lovar, vi hade verkligen inte kostat på oss en så stor bil annars.
Nåja, tack snälla för att ni tar er tid att svara!
Som sagt, vi börjar bli färdiga med vår utbildning, och jag längat efter våra kommande barn!
Jag kommer berätta lite sen när vi väl har fått dem hur det känns osv.
Jag kan ibland sakna en tråd som typ heter -Hur gick det sen? Hänger ni med hur jag menar? Den första tiden, hur det känns, och vad har hänt osv.
 
"1+2+2........"

Vi "växte ur" vår bil när vi fick våra placeringar och behövde en 7-sitsig. Plac. kommun ersätter oss med räntekostnaden+de fördyrande kostnaderna med försäkring och dyl, INTE själva amorteringarna på lånet, det anses som kapital för oss.

Vad gäller rättvisa och avundsjuka..............
Vi får ärva ganska mycket kläder till våra barn vilket lånebarnen blir avundsjuka på, även det :smirk: ! Som tur är finns det äldre syskon som DE får ärva av också...............från samma familj som de andra får från. Likaså ärver barnen varandra inom familjen, det som är så pass fräscht att man VILL se det på fler barn.

Vem har sagt att familjelivet är en dans på rosor........................ :wink:
 
honey... och alla andra också så klart.
Är det vanligt förekommande att plac.kommun ersätter räntekostnader, o övriga fördyrade kostnader som blir med bil av den storleken?
Det är just en 7 sitsig som vi har i åtanke, men dem är liksom megadyra!
Nåja, bör man ta upp sådant redan när det blir aktuellt med vilka barn man får osv?
Hur lägger man fram det undrar jag också?
Tack snälla för all info ni delger!
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp