Syskonplacering

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Vi skulle bli glad om ni som har en syskonplacering skulle kunna berätta hur det har gått för er? Erfarenheter, tips, råd osv.
Vi har en "ny" placering av ett syskonpar och vi skulle bli jätte glada för tips, erfarenheter osv av detta!!
 
Hej
Vi har ett syskonpar och de var 4 o 5 när de kom. Min erfarenhet är att de har har en otrolig sammanhållning och "tar hand om varandra". Väldigt noga med att det skall vara lika om vi handlar kläder till ene måste det också handlas ngt till den andra, om så bara ett par strumpor. De delade rum de första åren för trygghetens skull och det har tog flera år innan de mognat så pass att de ville ha egna rum. Jag tror stenhårt på att dela rum de första åren, stärker syskonkänslan. Givetvis är det en massa rivaliteter, konflikter och stenhårda rättvisemarkeringar. Men det är väl vad vi kallar "syskonkärlek".
:rollhappy: :rollhappy: . Om den ene kröp upp i vår säng på natten kunde den andre bli sur och kräva att bli väckt vid nästa tillfälle för att också sova i vår säng :rollhappy:

Men de är såå tighta och har många egna kompisar som också är syskon ( dvs den ene :angel: kompis är bror till den andre :angel: kompis)

För vår del har mycket kretsat kring att vara rättvisa eftersom det inte existerade i biohemmet. Stärka självkänlsa hos den ene och dämpa egot något hos den andre.... men det har gått bra!

Fördelen med syskonplacering är att de har mycket trygghet av varandra !
 
Hej!!Fick ett syskonpar när dom var 1 o 3 år,den stora tog hand om den lilla till en början.Dom sov i olika rum men var trygga rätt fort.Dom är idag 3 o 5, går på olika avd på dagis men har mycke utbyte av varandra,Sitter ofta o diskuterar sin släkt ihop.
 
Vi har en syskonplacering sedan åtta månader tillbaka så det är fortfarande nytt för oss. Våra barn är 6 och 8 och det finns även fler syskon i ett annat familjehem. Jag känner så väl igen det där med att det måste vara rättvist. Vi har oändliga diskussioner varje dag om vad som är rättvist och att det inte är någon som försöker att lura barnen. Barnen har en stor trygghet i varandra samtidigt märker vi att det blir allt viktigare att dela på barnen. Att låta dem ha aktiviteter på olika håll och göra sin egen grej. De har alltid varit sammansvetsade och därför känns det viktigt att barnen får en möjlighet att bygga sin egen identitet. Samtidigt har de svårt att släppa taget om varandra och blir lätt oroliga om de inte vet var den andre är.

Våra barn har två yngre syskon i ett annat hem och vi har täta umgängen dem emellan för att få en fungerande syskonrelation. Umgängena är viktiga men också lite svåra eftersom barnen lätt ramlar in i sina gamla roller.
 
Trezler: helt riktigt! Vi har delat upp olika aktiviteter samt att den ene stannar med mej när den andre åker till landet med gubben. Mycket viktigt. Våra hade också stenkoll på varandra de visste precis exakt var den andre befann sig. Våra änglar har också två syskon placerade samt två syskon boende hos biomamma. Vi träffas regelbundet med det andra fam.hemmet. Problemet är vid umgänge...frågan är om det är umgänge med syskon istället för med bioma, hon har alltid syskonen med.det är dock inte läge att ta upp frågan( har provat) och det blev tokigt.
 
Vår erfarenhet av syskonplacering, 8 och 11 vid "ankomst", är att de både har glädje av varandra men samtidigt hindrar varandra........
Den lilla dominant och van att styra allt och alla, den stora undfallande utan egen vilja.
Den ena VILL knyta an men påminns av den andre att den inte får.....
Den ena VILL men den andre hindrar........det mesta.........
Det var de "mot" oss, hela tiden.
Mycket jobbigt att få en fungerande familj med de förbehållen.

Vi visste som väl var INNAN att det skulle vara en kortare placering annars hade vi nog inte orkat.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp