Gör mitt bästa... sa:
Jag är fascinerad över att vi är så olika, att vi kan tänka oss olika uppdrag- det är härligt. Tur att vi inte är lika!! :claphappy: När jag återgår till yrkeslivet kommer jag eventuellt att börja arbeta i ett av kommunernas hem för ensamkommande flyktingungdomar (det är iallafall en tanke jag har- får ju se vad arb.givaren tycker om det, men jobbat med liknande tidigare), men jag vet inte om vårt liv- i nuläget iaf , skulle vara lämpat för att ta emot en ungdom med sådan problematik- men vi som är inne här befinner oss ju i olika livssituationer och över det jublar jag. Vi är härliga på alla våra unika sätt!!! Ville bara säga det! :rollhappy:
