Familjehemsbandet

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
nissepisse tänkte inte va otrevlig utan skulle skriva ett privat pm o fråga hur du egentligen har det låter som om du är frustrerad o less försöker se på ditt inlägg från en annan vinkel o tänkte erbjuda lite omtanke men det går ju inte o pm:a dig
 
Hej!

Vi behöver väl inte ge dem till någon organisation. Varför inte ordna en landsomfattande träff för alla som vill, där man bjuder t.e.x på inträde och lite mat. Eller om pengarna inte räcker så till subventionerade kostnader. Eller också kan man erbjuda familjehemsföräldrar en rekreationshelg t.e.x spa.
Tre
 
nissepisse sa:
wow!!!!
och vart ska alla pengar gå??
till det som hjälper familjehem???
=högre löner???
eller ska vi slänga in dom till en organisation som inte gör ett skit för oss????
Svar:
Ja självklart måste det ju kluras ut var pengarna gör nytta.
Har du själv någon bra ide?
Men några högre löner blir det inte av ett band. Lönen sätter ju uppdragsgivaren.
Pengarna ska sätta guldkant på livet, framförallt för barnen.

OT
Jag vet att familjehems livet stundtals är skit. Men tappar man glöden så låt nya eldsjälar ta vid.
Alla vet vi ju när vi går in i det att det inte går att jämföra med ett vanligt jobb. Men för den delen så är det ju inte mindre jobbigt.
Som min man som varit deltidare i brandkåren. Han hade svårt att sluta. Men jag sa åt han du har nu i åratal bidragit med din del. Låt nu dom unga få ta din plats. Inget varar för evigt.
Man ska inte vara rädd att testa sina egna vingar på nya utmaningar i livet.
Man väljer själv det liv man vill leva. Och är det inte så att dom som jobbar i FR och FACO även dom är eldsjälar och familjehem. Dom drar ju två strån till stacken.
Jag är inte helt haj på föreningarna men om du "nissepisse" är driven kolla upp mer om du kan bidra med något.
Faran med att vara familjehem utan något annat jobb är ju att man känner sig låst. Slutar man ta imot barn har man ingen inkomst. Och det måste man ha för att leva. Också fortsätter man fast man själv vet att man inte längre förmår att se till ett barns största behov. Att bli sedd som den dom är!
OM man jobba på dagis, då kan det räcka med god omvårdnad. Men det räcker inte om barnen ska bo i ens hem. Då måste även hjärtat vara med.
/Lite ot i tråden.

Nå väl skickar er alla familjehem en styrke kram. Kämpa för dessa barn. Vad vore deras liv utan er :claphappy:
Jag hoppas jag får nå klola svar snart från föreningarna. :bounce:
 
Om man är medlem i organisationerna får man kontinuerlig information om vad som görs.
I organisationernas medlemstidningar, i verksamhetsberättelser, via medlemstelefon, träffar, läger, utbildningar, semenarier och på kongresser.
Om man tar rätt på fakta känns kritiken oerhört missvisande om att organisationerna inget gör. Det är inte en statlig instans de har att kämpa med. Det är FK, AF, BUP, skolverket, socialstyrelsen,de olika partiernas utskott , departement och våra lokala politiker i den kommunala organisationen.
Och som oss alla i familjehemssvängen har de också äktenskap som ska hållas ihop, biologiska barn. strulande placerade barn/bioföräldrar, sjuka och gamla egna föräldrar, oförstående politiker och tjänstemän och ett arbete utanför hemmet att sköta.
Gå med i organisationerna och kämpa för våra och barnens rättigheter.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp