Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare.
vi har en jourfam till vår lille som brytt sig väldigt mycket. Men hur viktiga är de för honom...tanken är ju att han är uppväxplacerad hos oss. Är det bra med fortsatt kontakt eller räcker "vårt" kontaktnät?
han har ju också kontakt med en syster...
Däremot dålig kontakt med bio
Hej!
Jag tycker nog att när barnet placerats i ett familjehem så ska kontakten med jourhemmet upphöra inom en rimlig tid. Då menar jag inskolning och kanske inget mera. Vad säger soc om det? När vi hade ett barn som kom till oss akut och slussades sedan vidare så sa de att vi skulle bryta kontakten rakt av.
Ni är ändå den nya familjen och barnet ska knyta an till er. Kan vara svårt för barnet att göra det om det ska slitas mellan två familjer. Som jourhem så har man ju ändå barnen på en mycket lånad tid och sedan så ska de antingen hem igen eller vidare till ett familjehem. Tycker nog inte att man då ska fortsätta hålla kontakten med barnet eftersom det i mina ögon stör relationen till det nya. Visst finns det undantag om det kanske är äldre barn, men så tänker jag.
våran 4åring träffade vi en gång i jourhemmet.
Sedan kom dom hit hälsade på med barnet 2ggr.
3gången träffades vi halva sträckan vid en stor parkering,där drack vi saft kaffe satt pratade och sedan fick h-n åka med oss hem.H-n frågade mycke efter dom, så efter 2mån hälsade vi på hos dom .
Jag vet att h-n hälsade på där för något år sedan med soc. det efter 5år men h-n var glad för att träffa dom igen.Ringer dit ibland.Dom betydde mycke för h-n
vi har en jourfam till vår lille som brytt sig väldigt mycket. Men hur viktiga är de för honom...tanken är ju att han är uppväxplacerad hos oss. Är det bra med fortsatt kontakt eller räcker "vårt" kontaktnät?
han har ju också kontakt med en syster...
Däremot dålig kontakt med bio
Hej!
Känner att vi som jourfamilj också vill svara på detta. Jag tror att det är viktigt med ett så bra "avslut" som möjligt med så lite slitningar som bara är möjligt för alla parter. Att som vuxen visa att man inte avvisar barnet/ungdomen bara för att det flyttar och att man faktiskt finns kvar om det skulle krisa sig ordentligt. Det handlar ju om ett förtroende vi har fått och att man då efter en flytt "försvinner från jordens yta" tror jag inte alls är bra. Då får ju barnen en upplevelse av ytterligare ett svek av vuxenvärlden.
Vi kan ju vara en trygghet trots att vi inte har kontakt eller är fysiskt närvarande. Bara att vetskapen för dom att vi finns kvar och genom att vi förhoppningsvis även är ett positivt minne tror jag att vi kan ge styrka även om vi inte har kvar kontakten.
Jag tror att man får försöka hitta en balans mellan att ta ett steg tillbaka som jourfamilj och ändå inte "svika". Stötta och vara positiv till avslutet och ändå visa att man bryr sig om de tar kontakt.