Lågbebåvade/lätt utvecklingssörda föräldrar

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej

Vad har ni för erfarenheter om barn till lågbegåvade/lätt utvecklingsstörda föräldrar?
Ärver barnen handikappet?
Umgänge?
mm?

Berätta om allt matnyttigt ni kan komma på! :claphappy:

MVH C
 
Beror på vilken grad det handlar om och vilken kunskap och erfarenhet socialsekreteraren har.

Ärftlighet, risken finns.

Jobbigt umgänge, kan vara om soc inte lyckats att förklara för föräldrarna varför de inte få ta hand om barnet.

Anknytning, om barnet redan bott hemma hos sina föräldrar en tid kan barnet vara skadat så tillvida att det inte har fått knyta an ordentligt och kan bli enormt krävande. Gäller i och för sig alla barn med samma bakgrund men om barnet också har en utvecklingsstörning så tar allting såå mycket längre tid, jag vet! Samt att det kan ta lång tid innan det man ger visar sig hos barnet vilket är enormt påfrestande psykiskt.

Min knatte är i dag en glad skit med mycket spring i benen. Men som vi har jobbat för att nå hit, vilken resa!

Vill du ha svar på mer specifika frågor får du gärna skicka PM till mig :razz:

Sara
 
Nej barn till utvecklingsstörda föräldrar behöver inte ärva
utvecklingsstörningen. Men jag kan tänka mig att
barnen har problem med anknytning efter som föräldrarna
egentligen är barn själva och kan ha svårt att se barnens
behov. De blir nog ofta föräldrar till sina föräldrar tyvärr.

/ Lilla ja
 
Förlåt min stavning :rollhappy:
Lågbegåvade/lätt utvecklingsstörda menar jag...

Tack för att ni svarat, kom gärna med fler tankar... :smirk:
Barnet är litet, dålig anknytning och dåligt skött/sedd helt enkelt, kommer att kräva en del.
Jag är ju sån så jag kan inte låta bli att läsa mellan raderna och undrar vad soc tanten menar egentligen.
Risken att det är ärftligt finns, ja.
omgående LVU...

Vad ska jag tänka på :?

vridadaren o vändaren :D
 
mammac sa:
Barnet är litet, dålig anknytning och dåligt skött/sedd helt enkelt, kommer att kräva en del.

Kommer att kräva MASSOR, är min enda spontana kommentar. Dvs en person som på heltid ägnar sig åt detta barn, bära dygnet runt, aldrig låta barnet nudda golvet, ska absolut inte träffa för många människor utanför familjen, dvs man blir låst kanske för en lång period. Även om man tror att barnet knytit an och börjar "släppa" och springa iväg själv så kan det lätt bli bakslag och man får börja om lite från början. Särskilt om barnet har en ev utvecklingsstörning också. Allting tar 3 gånger så lång tid.

Utifrån min erfarenhet kring vår plutt och utifrån det lilla du skrivit så skulle jag vara beredd på en mycket tuff tid. Och detta är bara barnet. Sen kanske bios inte kan ta in varför de inte kan ta hand om barnet som då gör uppdraget ännu tuffare. Man får inte ett barn utan tre kan man säga. Här krävs en duktig extern handledare och en bra socialsekreterare som ger stöd åt bio, förstår att det inte är en vuxen person de pratar med samt begränsat umgänget under en period så att barnet får möjlighet att knyta an och bli sedd.

Om jag tänker utifrån den erfarenhet som jag fått genom åren så är det ett mycket tufft första uppdrag. Jag kan inte säga hur det kommer att bli för er, det kanske går jättebra. Men jag skulle aldrig ha orkat med vårt uppdrag om vi inte haft placeringar tidigare. Vår erfarenhet utifrån andra placeringar har gjort att vi kan ställa krav på ett annat sätt eftersom vi vet vad som fungerat tidigare och inte. Det är väldigt lätt för en kommun som inte värdesätter det jobb som man faktiskt gör att bara köra över en eftersom man inte har någon erfarenhet och därför inte har något att sätta emot så att säga.

Jag säger absolut inte att alla kommuner är sådana, inte alls, det finns guldkorn!! Jag kan heller inte säga hur det kommer att bli för er. Men jag tycker att ni ska fundera ordentligt innan ni bestämmer er.

Lycka till!

Sara
 
Tack Sara!
Precis min känsla....
Vad man vet nu har barnet inte ärvt lågbegåvningen MEN i den åldern vet man ju inte...kanske när det är tre-fyra år? Jag kände att jag pressade fram en del frågor...
Trots jag inte har erfarenhet är jag ganska insatt och tänker ett steg längre , så helt bekväm är jag nog inte (enligt soc) :angel
Hur skulle arvode kunna se ut för en sådan placering? känns ju lite krävande (inget jag har något emot)
Tankarna snurrar...

:?
 
Ja ersättningen är ju alltid en svår fråga. Vi fick förhöjt då det fanns ett nätverk som inte riktigt var med på att barnet var placerat. Men vart efter barnet fått diagnoser och andra bestående handikapp har vi inte fått en krona höjt. Oavsett hur mycket vi påvisat och berättat hur barnet faktiskt är och fungerar.
Vissa kommuner ger ersättning efter uppdraget omfattning, andra ger schblonersättning dvs ger samma ersättning till alla familjehem som har en viss "typ" av barn placerade. Några ger låg ersättning i början och höjer vart efter problematik och omfattning ökar. Andra ger låg ersättning rakt av till alla nya familjehem punkt. Viktigt är dock att avtal är skrivet INNAN placering sker. Många gånger kan det svårt att få igenom krav efter att barnet är placerat. Särskilt om det är en "schablonkommun" eller "lägsta till alla nya familjehem"

Det går ju så klart att vända på det. Ni sätter nivån och passar det inte så får de leta efter ett annat familjehem. Dit har vi nått nu. Vi bestämmer nivån och vad den ska innehålla och vad som ska gå utanför. Nu blir det inga fler placeringar på många år. Detta barn kräver otroligt mycket att det inte finns en gnutta ork över till något annat.

Sara
 
Jag har erfarenhet.....
Min tjej kom som liten till mig hade svagbegåvade föräldrar. Nu har hon bott hos mig i snart11år.
Hon jämför(tror jag) mig med sin biologiska mamma. Allt bra med mig vill hon kränka
Är jag riktigt glad blir hon sur Hon är avundsjuk om jag skaffar mig något nytt jag glädjs åt.

Denna tjej älskar jag som min egen dotter! jag har gett henne kärlek beröm och försöker stärka hennes självkänsla! Hon är duktig i skolan allt hon gör fixar hon jättebra! ändå är hon inte nöjd

Jag har på alla sätt talat om för henne att hennes föräldrar älskar henne på sitt vis, men hade inte förmåga att ta hand om henne.

Jag skulle vilja att familjehems placerade barn(som växt upp så) sklulle få typ behandlig eller terapi för att inte skam känsla och övergivhet utanförskap ska äventyra deras framtid!
 
Det är inte speciellt för placeringar med svagbegåvade föräldrar.
Vi har haft samma med vår tös.
Har kämpat i 14 år med att tanka och tanka och aldrig verkar det som om "det räcker".

Problemet var dock att HON inte var intresserad av att få professionell hjälp.
Och vill man inte pratat med någon så kan man inte heller få hjälp................
 
Hejsan!
Vi har en mamma som har ett begåvningshandikapp+ trolig borderline. Det är inte våran första placering, vilket är jättetur. Detta är ett av det tuffaste vi har gjort. Mamman förstår inte instruktioner och blir arg.....hotar och fixar prövning på prövning i "länsrätten" (jag vet att det inte heter så men kom inte på vad deb heter nu mera) Barnet är LVUat och liten 18 månader. Vi har haft barnet sedan nyfödd.
Jag hoppas att ni får ett tuffare soc än vad vi har som kan styra upp...
Vad jag vet så finns det en liten risk att barnet ärver och om båda föräldrarna har handikappet så är risken större....

mvh: Fia
 
Barnläkaren kan svara på om det mentala handikappet är ärftligt.

Däremot är det sociala handikapp som oftast följer med ett barn med handikappade föräldrar, svårare att sia om. Det beror på flera olika faktorer och den viktigaste är förstås hur länge barnet bott hos sina föräldrar och vilket stöd barnet/barnen fått under den tiden. Har barnet kommit upp i såpass ålder att det börjat känna ansvar för att hjälpa sina föräldrar i olika situationer så kan det krävas mycket stöd att få barnet att släppa detta ansvar för sina föräldrar och detta är en känsla som vaknar tidigt, långt innan skolåldern.
 
Vilka bra inlägg det har kommit fram :claphappy:
Det är jättebra att få höra olika vinklar av era olika erfarenheter, Tack!

Ang ersättning så låg den ungefär så här bara ett förslag i öppningsskedet :wink: :

Lägsta arvode
Kanske högsta omk
lbf i 3-6mån
Men hur ska det se ut sen :?
Vi har inte bestämt oss ännu...

Jag har en del vana av att arbeta med Lågbegåvade så jag ser inte det som ett hinder, ärligt talat så kanske jag har dem hemma i soffan hellre än en darrande abstinens knarkare:angel
Men jag tänker att det kanske blir mkt mera kring barnet att tex få denne att förstå att dennes föräldrar är som de är..men det kanske ger sig självt.
Jag är "familjehemsgravid" :rollhappy:
Carina
 
Men jag tänker att det kanske blir mkt mera kring barnet att tex få denne att förstå att dennes föräldrar är som de är..men det kanske ger sig självt. Jag är "familjehemsgravid" :rollhappy: Carina[/quote sa:
Just DEN biten får man vid alla placeringar, att förklara utan att förminska.
Så är det bara det som gör er tveksamma så kör om övrigt känns rätt :banan:
 
Vi har erferenhet av att ta hand om barn till svagbegåvade föräldrar och jag upplevde att det var mindre jobbigt än just de biosar vår nuvarande placering har, biosar som är relativt intellektuella, kan tala och föra sig inom allt som rör rättssystemet osv....

Många - de flesta?- bioföräldrar har ju någonting som är jobbigt att tackla som fam.hem. Annars kanske inte barnen hade behövt placeras...

Skriv vad som sker!
 
Man kan inte säga så rent generellt att barn kan ärva en svagbegåvning och att risen förhöjs om bägge föräldrarna är svagbeg.
Det beror på flera olika faktorer, bla hur föräldrna själva har fått sin svagbegåvning, en del kan ju ha genomlevt en svår förlossning där fostren fått skador den vägen exempelvis, i dem fallen handlar det ju aldrig om att deras barn i sin tur kan nedärva svagbegåvning.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Topp