Ny

[somebody]

Hej alla!

Jag är ny här,, heter Marie,, ja jag är helt ny på allt inom detta område,, men ändå har jag börjat funderat,, alltid ngt :smirk:

Jag är 41 år min man 43 år vi har vart gifta sedan -89, har 4 barn mellan 12 år och 21 år. En har flyttat hemifrån och en kommer hem och hämtar matsäck för att sedan dra till tjejen!

Vi har bekanta som har fosterbarn, och dom fick ett litet barn här förut. Och det var då man började att fundera

Jag jobbar inom psyk/missbruk som undesköterska. Där har vi boende som är vuxna, oftast äldre. Men det kommer en och annan som är strax över 20 års åldern. Och dom har ju oftast vart med om både det ena och det andra. Där skulle jag/vi vilja göra en insatts, få ta hand om dom innan dom förstår vad deras föräldrar gör,, innan föräldrarna ger sej på barnen.

Vi skulle ng vilja ha ett litet barn, tror inte jag skulle klara av att ta hand om ett barn som har problem.
Jag har kommit så långt att jag skrivit ut papper fr 2 st kommuner, läst dom. Och så hittade jag denna sida med :claphappy: Och här fanns ju mkt att läsa, mkt man inte hade en aning om.

Det värsta verkar ju vara alla dessa intervjuer,, eller? Kryper dom innan för skinnet på en eller? Inte för att vi har ngt att dölja,, men ändå. Lite obehagligt är det ju att öppna sej för ngn man inte känner!

Vi ska åka till Thailand i februari, när ska man kunna tänkas starta upp detta om man vill? För vi är ju inte redo förens i mars. Fast jag har läst att det kan ta bra lång tid för vissa oxå.

Det var lite om oss och våra tankar till en början!
/marie

 

[bortblåst]

Hej.
Jag tycker att du skall ta kontakt med kommunen där du bor och fråga lite. Ev. kan ni starta som kontakt och stöd/familj. Det är ett sätt att känna sig för och få en inblick om hur det fungera.
Det är många som börja så. Då har man barnen/barnet någon helg i månaden och kanske vid skollov mm.
Lycka till

 

[ahmi]

Hej och välkommen hit. Vi är utredda av en organisation som tillhanda håller familjehem åt kommuner dom har avtal med. Deras utredning var inte så farlig faktiskt, klart att den innehöll ingående och en del intima frågor men det var ju för en god sak. Vi anmälde oss till dom i nov 2007 och vi var färdigutredda i mars 2008. I okt 2008 fick vi vår placering. En liten en på ett och ett halft, värdens underbaraste.
Men vi har även gjort en annan utredning åt en kommun som var intresserade av oss. Dom använde sig av Kälvestensmetoden. Det gick ut på att två från kommunen var hemma hos oss vid 5 tillfällen sammanlagt 20 tim. Dom frågade om allt dom gick riktigt djupt och var riktigt intima, vi kände oss vid något tillfälle direkt kränkta, det var inte kul. Vid sista träffen får man sitta åtskild från sin partner och svara på samma frågor utan att veta vad den andra svarar, sen är det en psykolog som utvärderar svaren och avgör om man är lämplig eller inte. Vi var inte lämpliga, vi hade en för väl fungerande familj tyckte dom. Så enligt deras tycke skulle vi lägga familjehemsideerna helt på hyllan. Som tur var lyssnade vi inte på dom. Vid halvårsbedömningen av vår placering fick vi högsta betyg av denna kommunen. Man skulle vilja skicka det till dom som sa att vi inte var lämpliga och visa hur fel dom hade.
Så det jag vill säga är att det kan vara både lätt och svårt, men om detta är vad ni verkligen vill så ge inte upp, om någon säger att ni inte är bra gå till nästa. Vi behövs för alla våra ungars skull. Tycker du att det är jobbigt under utredningen bit ihop det är ändå bara en liten del i det stora hela. Lycka till.

 

[Dermar]

Hej!

Först och främst vill jag säga BRAVO att ni funderar på det här för att vi behövs i samhället :claphappy:

Vi har genomgått Kälvestens metoden två gånger då det hade gått ett antal år mellan placeringarna och jag tycker inte att det var så hemskt. Visst man får fundera över sitt liv och sin livssituation men inte så att jag i alla fall kände mig kränkt.

Jag och min man fick höra att vi kompletterade varandra och att vi likt ett träd hade en gemensam stam men att grenarna spretade utåt och att det var bra. Dvs vi har en gemensam grundsyn men är ändå olika i vår personlighet.

Jag måste säga att jag tycker att det låter jättekonstigt att man har en för väl fungerande familj. :? Och blir nekad.. som ahmi blev. Det är väl jättebra att man har en välfungerande familj? För om man inte har det så är det väl inte läge att skaffa familjehemsbarn? sedan är jag väl medveten om att man som familj hamnar i olika faser med sina barn och att det kan påverka om det är läge eller inte att bli familjehem. Det var nog bra att ni (ahmi) inte lyssnade och tog åt er av vad utredningen visade utan gick er egen väg.

Lycka till!

Mia