osämja mellan barn

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Jag har en liten fundering; hur löser ni det om ert nyplacerade barn inte kommer överens med något av era övriga barn? Är det vanligt att det är mycket bråk och tjafs i början? Har det hänt att ni fått avsluta uppdrag pga osämja mellan barn?
 
Har inte kommit dit men vi har haft väldigt jobbiga perioder mellan vår yngsta bioson och vår placering som är nästan 3 år yngre.

Så fort vi vänt ryggen till har det alltid varit något, alltifrån sparkar och slag till tjafs och kiv och gap och skrik. Vi har pratat många gånger om hur länge ska detta fortsätta innan vår bioson alldeles sparkar bakut och säger stopp. Nu är det ju inte han som bestämmer men går det så långt att han mår dåligt så får vi allvarligt överväga hur vi ska göra.

Av en erfaren familjehemsmamma fick jag många goda råd och möjlighet att ventilera och att bara veta ATT det blir bättre för det mesta gör att man får lite ny energi att röja i ungarnas bråk.

Sen beror nog allt på hur gamla barnen är och hur pass mottagliga de är för prat och hur bagaget på :angel: ser ut. Alltså många aspekter som påverkar.

Vi har just nu en relativt lugn period och jag tror att det beror till viss del på att de är ute på ett annat sätt nu när det är goare väder och mer utrymme att röra sig på.

Hoppas att det lugnar sig hos er, troligen får du svar från många fler och det finns säkert någon som har precis tvärs emot våra erfarenheter.

Lycka till
Adal
 
Vi har inte behövt avsluta placeringar men nog har det varit tufft emellanåt.
Tjafs och ret har hört till vardagen i perioder, från båda håll ska tilläggas.........
Minsta bio har haft svårt att just inte vara minst mer, att det finns någon som "förstår mindre".......
Och just det har varit lite klurigt, att få de att förstå att plac faktiskt inte är mer än X år och inte KAN förstå......

Vårt sätt att hantera det har varit att prata med bio och plac var för sig.
Bio för att de ska förstå vad som kan ligga bakom utbrotten och plac att att i vår familj är det TOTALT förbjudet med våld!
Det är OK att vara arg och visa känslor men inte att slåss...........

Det går upp och ner.
Mest härligt är det när man smyger sig på dom och ser att de leker tillsammans och är mysiga och hjälpsamma när det kommer till kritan.....
Fast det kan slå om medan man vänder ryggen till :wink:
 
Honey..
så likt vår familj =)

och precis som du skriver... det finns ljusglimtar mellan alla bråken och då njuter man :razz:
 
krokus sa:
Jag har en liten fundering; hur löser ni det om ert nyplacerade barn inte kommer överens med något av era övriga barn? Är det vanligt att det är mycket bråk och tjafs i början? Har det hänt att ni fått avsluta uppdrag pga osämja mellan barn?

Vi har avslutat en placering pga att det inte fungerade mellan barnen. Det var det enda rätta för allas skull. Våra biobarn går först och jag tycker inte att man ska låta det gå för länge innan man "ger upp". Det tar alla skada av. Har sett på nära håll ett familjehem som där det alltid funnits osämja mellan barnen men de har fortsatt ändå. Först nu flera år senare så har det brakat totalt och båda syskonen har nu fått flytta och familjen är nere på botten.

Finns det inga lugna stunder, ingen glädje eller lek mellan varven, då ska man absolut ta sig en funderare. Vi bestämde oss efter bara några veckor att detta inte fungerade. Det var konflikter konstant och de kunde inte leka med varandra över huvudtaget. Man fick vara med hela tiden. Fick ingen andningspaus emellan.

Man får känna efter helt enkelt. Har man inget stöd från soc så blir det ju genast mycket svårare. Avlastning kan göra stor skillnad för att man ska orka vidare, även barnen.

Sara
 
Hej!
Kan det inte bero lite på ålder också, bio eller på placeringar? Sara tex vilken ålder hade era bio och placeringar den gången?
C
 
mammac sa:
Hej!
Kan det inte bero lite på ålder också, bio eller på placeringar? Sara tex vilken ålder hade era bio och placeringar den gången?
C

Det kan det absolut göra. Vår placering var emellan våra andra barn i ålder.

Det andra familjehemmet jag skrev om, hade två syskonplaceringar, där ena var nått år yngre, och det andra var emellan biobarnen, i fysisk ålder. De låg dock lägre i psykisk ålder men alla gick på samma skola och rörde sig i samma kompiskretsar, vilket blev katastrof i slutändan.
 
sara sa:
mammac sa:
Hej!
Kan det inte bero lite på ålder också, bio eller på placeringar? Sara tex vilken ålder hade era bio och placeringar den gången?
C

Det kan det absolut göra. Vår placering var emellan våra andra barn i ålder.

Det andra familjehemmet jag skrev om, hade två syskonplaceringar, där ena var nått år yngre, och det andra var emellan biobarnen, i fysisk ålder. De låg dock lägre i psykisk ålder men alla gick på samma skola och rörde sig i samma kompiskretsar, vilket blev katastrof i slutändan.


Just det att sätta in barn mellan de egna, speciellt om de är av samma kön, har vi vägrat!
Anledningen är just den att bio ska få ha sina vänner "ifred" och att de inte ska konkurrera på samma arena s a s..........
Dessutom är det ju inte sälla placerade barn har "fel" psykisk ålder än den fysiska.
Samtidigt är det en fördel att hålla ihop åldrarna så att alla kan hänga med på samma saker.
Inte lätt att lämna en "ny" tonåring hemma när vi andra åker till ALV t ex.

Trots allt så handlar det nog om personkemi, det KAN gå bra likväl som tvärtemot.
Dock är vi nog alla överens om att vara rädda om vår biofamilj också!
 
Vi har 2 bio barn, 10 och 13 år och 2 placeringar 14 och 11,5 år. De tre äldsta av samma kön och 2 av dom i samma klass...
Det går väldigt upp och ner här. I perioder går det väldigt bra och de har glädje av varandra. Men vår 13 åring har det tufft, är aldrig själv. Placeringarna finns runt h*n hela tiden, i skolan, på fritidsaktiviteterna, och en konkurans om kompisar. Detta är vår första placering och så här i efterhand kan jag inte förstå vad soc tänkte på när de placerade dom hos oss. Det är ju ett stort risktagande soc gjort, för om det inte skulle fungera och bio barn slår bakut måste vi avsluta. I lite tuffare perioder har vi tagit upp detta med soc och det enda de tycker är att vi borde förstå att det är tufft att vara familjehem... :?
Vi kämpar på, men blod är tjockare än vatten och vi kan inte riskera bio's hälsa om det kör ihopa sig.
 
Fi sa:
Detta är vår första placering och så här i efterhand kan jag inte förstå vad soc tänkte på när de placerade dom hos oss. Det är ju ett stort risktagande soc gjort, för om det inte skulle fungera och bio barn slår bakut måste vi avsluta. I lite tuffare perioder har vi tagit upp detta med soc och det enda de tycker är att vi borde förstå att det är tufft att vara familjehem... :?
Vi kämpar på, men blod är tjockare än vatten och vi kan inte riskera bio's hälsa om det kör ihopa sig.

Klart det är tufft att vara familjehem men det är socialtjänsten som ska ha kompetensen att placera rätt barn i rätt familj! Det var nog den dummaste kommentaren jag hört på länge :evil:

Att placera barn i ett hem med biobarn i samma ålder, samma skola och kompiskrets är ett stort rikstagande många gånger. Det KAN gå hur bra som helst, men det KAN också gå åt skogen. Detta borde soc ha varit väldigt observanta på innan placeringen och självklart erbjuda er stöd för att det ska fungera. Var hårda mot soc och kräv att få rätt stöd så det fungerar!

Sara
 
Sara, hur gick det till när barnet flyttade? Hur länge fick barnet bo kvar efter det att ni "sagt upp" uppdraget/placeringen? Hur hanterade socialtjänsten ert besked? Fick ni stöd i er beslutsprocess? Och inte minst, hur tog barnet beskedet om att flytta?
 
krokus sa:
Sara, hur gick det till när barnet flyttade? Hur länge fick barnet bo kvar efter det att ni "sagt upp" uppdraget/placeringen? Hur hanterade socialtjänsten ert besked? Fick ni stöd i er beslutsprocess? Och inte minst, hur tog barnet beskedet om att flytta?

Nu var detta en felaktig placering från början. Soc undanhöll info om barnet, tex att det varit placerat i ett annat familjehem tidigare som också hade barn och det hade inte fungerat. Barnet var placerat via ett företag så vi hade inte direktkontakt med kommunen, som tur var, då de blev förvånade att höra att det inte gick bra. Det blev företagets uppgift att hitta ett nytt hem åt barnet. Det tog kanske 4 dagar för dem att hitta ett jourhem till barnet, som inte hade yngre barn.

Eftersom soc var tafatta så ordnade vi inskolningen själva i jourhemmet. Barnets kommentar var Jippi! Tyvärr så var det stor problematik hos barnet som det var svårt att komma till rätta med. Vad jag hört så tog mamman hem barnet efter nått år och försvann.

Soc tyckte inte att de gjort fel som placerat barnet hos oss men de fick en liten knäpp på näsan då vi anmälde dem till länsstyrelsen som var tillsynsmyndighet då.

Sara
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp