Svagbegåvade föräldrar - alltid våld???

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Det jag funderar på är:

att man så många gånger - nästan alltid hör att barn till svagbegåvade föräldrar väldigt ofta växer upp med våld i hemmet. Hur ser ni på detta? Är det så att våldet i dessa familjer är så utbrett?
Att våld föder våld hos barnen och att de då inte vet annat utan slåss och blir aggressiva. Kan någon hjälpa mig att trassla i mina funderingar.
 
Hej!

Jag tror inte att man generellt kan dra några växlar på att svagbegåvade skulle ta till våld. Vad som däremot har visat sig är att många av våra fängelsekunder är dyslektiker eller har haft någon svårighet att tillgodogöra sig skolan. Ett rikt ordförråd, att kunna finna ord i trängda situationer och kunna föra sin talan är oerhört viktigt och när orden tryter...

En läsande 17-åring har ett ordförråd på ca 50 0000 till 70 000 ord. En 17-åring som inte läser har "bara" 15 000-17 000 ord. Kanske är det där orden tryter, där man inte kan uttrycka sig själv, sätta ord på sina känslor, ja, kanske det är där vi finner de som ofta råkar i trubbel.

Som bakgrund till ovan kan sägas att en sjuåring har ett ordförråd på 5 000-7 000 ord.
 
Jag har två tankar angående det här med svagbegåvade och utvecklingsstörda.

Den första är valet av partner:
Jag ser en del risker för svagbegåvade eller utvecklingstörda att bli utnyttjade på olika sätt av en partner. En våldsbenägen man har säkert mycket lättare att bestämma över någon som inte förstår fullt ut än att ge sig på en jämbördig.
Då blir det lätt så att den som inte kan förutse saker lättare råkar mer illa ut än andra.
Utan full intelligens så är det ju svårt att kunna se varningssignaler som pekar på att en blivande partner kommer att slåss.
Det kan ju vara svårt även för normalbegåvade att se sådana varningssignaler och då kan man ju tänka sig svårt det kan vara för en som inte förstår.
När sedan våldet är ett faktum så kan det ju vara ännu svårare för en mindre intelligent person att förstå att det inte alls är rätt med våld och att det som partnern gör är fel.
Det kan ju räcka med att den som utövar våldet mot sin partner säger att den andre förtjänar att bli slagen så TROR den mindre intelligenta personen på det.
Hon (eller han) är ju redan van vid att andra förstår så mycket mer än henne själv och ifrågasätter inte på samma vis. Eller vet kanske inte hur man tar sig ur en sådan situation.
Kvinnomisshandel drabbar ju även normalbegåvade kvinnor så då kan man ju tänka hur mycket MER utsatt den är som inte förstår.

Angående barnmisshandel så tror jag så här:

Intelligensen utvecklas ju i flera steg och ofta stannar personer som är lågbegåvade eller utvecklingsstörda på en nivå där man klarar konkret tänkande men inte abstrakt.
Att förstå hur andra tänker eller känner kan då vara mycket svårare än för andra.
Det betyder inte att man saknar empati eftersom empati på en låg nivå kommer ganska tidigt i utvecklingen som till exempel att tycka synd om ett djur som har ont eller trösta den som är ledsen.
Men den senare delen i empatiutvecklingen som handlar om att förstå hur andra människor tänker och känner kanske man saknar.

Då kan det i värsta fall bli så att ett barn behandlas som ett föremål och inte som en person som har egna tankar och känslor.
Man har helt enkelt inte förmåga till att sätta sig in i ett barns upplevelser.
Eftersom barn inte alls är så där lugna och tysta som vanliga leksaker är tröttnar man kanske på leksaken (barnet) och kastar in den i väggen eller smäller till den så den ramlar och slår i någon bordskant eller så.
Det är klart att inte alla svagbegåvade gör så men i en pressad situation där "tänket" inte riktigt räcker till kan våld bli ett sätt att få tyst på en "jobbig unge"
Normal intelligenta har ju så mycket lättare att snabbt komma på andra sätt att hitta lösningar än att slåss, när ett barn krånglar.
Den som inte förstår har ju inte de verktygen.


Tolmia
 
Tack för era svar!
Det är många tankar man får ang detta ämne/område och tankarna blir mer påtagligt när det handlar om barn som behöver placeras. Vi har varit i kontakt med en kommun ang en ev placering och då funderar man ju mer, framför allt kommer ju frågan hos oss hur barnet/barnen mår och varför de agerar som de gör. Vad kan VI göra för att hjälpa till ett "normalt" familjebeteende, hur man gör när man blir arg osv...

Ja tankarna far omkring, vill gärna få fler tankar - gärna från någon som varit i kontakt med familjer där det förekommit våld i hemmet för att kunna få lite kött på benen ang hanterandet av barns aggressivitet/frustration/agerande... ja hur det nu yttrar sig.
 
Hej

Vi står i väntans tider att ta emot ett barn som blivit slagen i sitt bio hem av sin mamma som är utvecklingsstörd.mer kan jag nog inte skriva för sekretessens skull.
 
Hej TR!
nej det förstår jag att du inte vill. Vi får se vad som händer med oss och ett ev uppdrag. Det är långt ifrån klart, men funderingarna finns ju ändå.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp