I helgen var vi på utbildning för nya Familjehem ( bara 2 år senare men men...)och det var hemskt givande!
Det positiva med att ha varit Familjehem ett tag med flera placeringar var ju att vi var med i diskussionerna på ett annat sätt än om vi varit helt gröna.
Det var väldigt skoj och lärorikt och vi träffade en hel massa underbara människor med lika stora hjärtan som vi sjäöva vilket var fantastiskt att se :claphappy:
En av deltagarfamiljerna...
Dom bodde någonstans som vi kände till,en liten ort och jag reagerade då dom sa det men tänkte att äh herregud det finns ju flera människor där...
Sista dagen kom dom fram till oss och viskade nästan...efter att ha härt små berättelser så hade kvinnan lagt ihop två och två och frågade om våra barn hetter ******* i efternamn,jag fick en rysning ända upp i hårbotten och viskade JAA tillbaka!
Vet ni vem det är?
Förskoläraren som jobbat i 3 år på förskolan med våran storebror och hon har försökt SÅ att få tag i vart han tig vägen men de bara försvann från orten...
Det visade sig att barnen hade gjort teckningar åt pojken som dom ville ge men ingen visste ju vart han fanns och så har dom SPARAT dom!
Ryser nu också kan jag avslöja för fasen vilken häftig känsla det var och för pojken ska vi inte tala om,han ramlade nästan av stolen av både chock och förtjusning över att han faktiskt var omtyckt där också precis som hos oss som han sa
Jag kände direkt igen hennes namn från de papper på seriesamtal och annat från förskolan.
Ja det var coolt kan jag säga och väldigt roligt för vår lilla pojke som det nu får framåt för i en rasande fart!
Det positiva med att ha varit Familjehem ett tag med flera placeringar var ju att vi var med i diskussionerna på ett annat sätt än om vi varit helt gröna.
Det var väldigt skoj och lärorikt och vi träffade en hel massa underbara människor med lika stora hjärtan som vi sjäöva vilket var fantastiskt att se :claphappy:
En av deltagarfamiljerna...
Dom bodde någonstans som vi kände till,en liten ort och jag reagerade då dom sa det men tänkte att äh herregud det finns ju flera människor där...
Sista dagen kom dom fram till oss och viskade nästan...efter att ha härt små berättelser så hade kvinnan lagt ihop två och två och frågade om våra barn hetter ******* i efternamn,jag fick en rysning ända upp i hårbotten och viskade JAA tillbaka!
Vet ni vem det är?
Förskoläraren som jobbat i 3 år på förskolan med våran storebror och hon har försökt SÅ att få tag i vart han tig vägen men de bara försvann från orten...
Det visade sig att barnen hade gjort teckningar åt pojken som dom ville ge men ingen visste ju vart han fanns och så har dom SPARAT dom!
Ryser nu också kan jag avslöja för fasen vilken häftig känsla det var och för pojken ska vi inte tala om,han ramlade nästan av stolen av både chock och förtjusning över att han faktiskt var omtyckt där också precis som hos oss som han sa
Jag kände direkt igen hennes namn från de papper på seriesamtal och annat från förskolan.
Ja det var coolt kan jag säga och väldigt roligt för vår lilla pojke som det nu får framåt för i en rasande fart!