hej!
ja det är väldigt frusterande att personer som inte har barn som sin proffesion ska avgöra vår
öde och de som kan sin sak inte kan göra något mot en dom, om det nu går illa i kammarrätten oxå....för chansen är ju väldigt liten att man skulle komma vidare till regeringsrätten.
det är så knäckande att socialstyrelsen tycker att ett sånt umgänge som är tilldömd just nu i förvaltningsrätten är fel och gett socialen kritik för ett liknande umgänge tidigare, men de kan inte gå emot en dom :? även om den är fel mot barnet :? vem fasen går in och gör tillsyn på en rätt om de gjort rätt eller fel :? ....är det JO tro?....läste på förvaltningsrättens hemsida att man kan JO-anmäla rätten om man tycker att det blivit fel....funderar faktiskt på det ...men undrar om man kan göra det anonymt, man kan ju skriva om fallet anonymt och sen får de ta kontakt om det är nåt att anmäla ....så gjorde jag i kontakten med socialstyrelsen....hm...jag får fundera på detta :smirk:
pappan har ingen möjlighet att ta hand om vår heller....han är Lvm-placerad, han har lyckats skaffa ny familj mellan fängelse och behandlingshem, det är märkligt att de är tvungna att skaffa barn så fort de träffar någon :? :? så vår är långt ifrån nära att flytta hem om man ska tro socialen och de runt omkring....men kommer det till rätten och vad de tycker så finns det inget som förvånar mig längre 
man funderar ju på hur länge man orkar att fightas men han känns som vårt eget barn, så man kämpar nog tills man stupar, man blir ju tigermamma om nån jäkel bråkar med ens barn.
det är ju en del av det jobbiga oxå, att man känner så starkt för ett barn och tycker att man känner det barnet och vet vad det behöver och det är inte värt ett förbaskade piss, man har ingen talan, man har inga rättigheter som familjehem.
man har god lust att gå till media, men hur??? man vill ju inte hänga ut vår familj, osv....sen är det ju sekretess osv... men man vill ju få fram hur det går till i många fall, det måste ju till en ändring, man måste ju få rätten mer BBIC-inriktad.
man kanske skulle skriva till socialminsistern eller nåt....men så är man ju ingen hejare på att utrycka sig med fina ord, man kanske skulle gå ihop många och få någon att skriva åt en, för vi är säkert flera som har råkat illa ut i rätten.
....ja nu svamlar jag men som sagt det måste till en ändring!!! för det här är helt galet!!
just nu är jag för adoption, hade jag kunnat så hade jag gjort det direkt och avsagt mig varenda krona bara jag visste att vår skulle få fortsätta bo här i lugn och ro och att själv få avgöra hur umgänget skulle se ut.
sally
ja det är väldigt frusterande att personer som inte har barn som sin proffesion ska avgöra vår
öde och de som kan sin sak inte kan göra något mot en dom, om det nu går illa i kammarrätten oxå....för chansen är ju väldigt liten att man skulle komma vidare till regeringsrätten.det är så knäckande att socialstyrelsen tycker att ett sånt umgänge som
är tilldömd just nu i förvaltningsrätten är fel och gett socialen kritik för ett liknande umgänge tidigare, men de kan inte gå emot en dom :? även om den är fel mot barnet :? vem fasen går in och gör tillsyn på en rätt om de gjort rätt eller fel :? ....är det JO tro?....läste på förvaltningsrättens hemsida att man kan JO-anmäla rätten om man tycker att det blivit fel....funderar faktiskt på det ...men undrar om man kan göra det anonymt, man kan ju skriva om fallet anonymt och sen får de ta kontakt om det är nåt att anmäla ....så gjorde jag i kontakten med socialstyrelsen....hm...jag får fundera på detta :smirk: pappan har ingen möjlighet att ta hand om vår
heller....han är Lvm-placerad, han har lyckats skaffa ny familj mellan fängelse och behandlingshem, det är märkligt att de är tvungna att skaffa barn så fort de träffar någon :? :? så vår är långt ifrån nära att flytta hem om man ska tro socialen och de runt omkring....men kommer det till rätten och vad de tycker så finns det inget som förvånar mig längre man funderar ju på hur länge man orkar att fightas men han känns som vårt eget barn, så man kämpar nog tills man stupar, man blir ju tigermamma om nån jäkel bråkar med ens barn.
det är ju en del av det jobbiga oxå, att man känner så starkt för ett barn och tycker att man känner det barnet och vet vad det behöver och det är inte värt ett förbaskade piss, man har ingen talan, man har inga rättigheter som familjehem.
man har god lust att gå till media, men hur??? man vill ju inte hänga ut vår familj,
osv....sen är det ju sekretess osv... men man vill ju få fram hur det går till i många fall, det måste ju till en ändring, man måste ju få rätten mer BBIC-inriktad.man kanske skulle skriva till socialminsistern eller nåt....men så är man ju ingen hejare på att utrycka sig med fina ord, man kanske skulle gå ihop många och få någon att skriva åt en, för vi är säkert flera som har råkat illa ut i rätten.
....ja nu svamlar jag men som sagt det måste till en ändring!!! för det här är helt galet!!
just nu är jag för adoption, hade jag kunnat så hade jag gjort det direkt och avsagt mig varenda krona bara jag visste att vår
skulle få fortsätta bo här i lugn och ro och att själv få avgöra hur umgänget skulle se ut.sally