För oss tog hela anknytningen ett år men vi började se tecken till att det skulle bli full anknytning efter ett halvår.
Anknytning tar tid!
Det jag har med mig idag om vår lånegosse (som saknade anknytning till allt annat än sina händer) är att låta det vara med - hänga på höften hela dagen.
Det är tipset vi fick från BUP iaf. Resten har jag fått från adoptivföräldrar i min närhet, adoptivsajter, min mentalskötarutbilding, syrrans barnskötarutbildning med flera...
* hänga med överallt, på höften, armen, bärsele vad som helst men nära
* inga främlingar överhuvudtaget får röra barnet tills anknytningen är klar
* somna uppe på ma el pa varje kväll. (Hjärtljud förstärker anknytningsprocessen oavsett om det är bio eller famhem)
* dagliga rutiner som ska hållas benhårt för att hålla familjen samman vilket underlättar anknytningsprocessen
Jag frågade runt till alla möljliga människor när och hur man vet att anknytningen är "klar". Det gick inte att få ETT svar på det, men nedan följer en del tips/ledtrådar till att det börjar bli anknytning
* sitter tyngre i knät - innan var det bara en vanlig sittplats (svårt att förklara både för mig och de jag frågat, man vet när man känner det)
* doft - vår lånegosse hade INGEN egen doft innan anknytningen tog i, han var verkligen helt doftlös. Så är det inom djurvärlden - en unge tar till sig lukt, fläckar, ränder, beteende av sin adoptivfamilj. Vår gosse började få sin doft när han varit här i ca 6 mån.
* vågar trotsa - detta är enligt soc det största tecknet på anknytning. När barnet känner sig hemma i familjen vågar det trotsa (obs - gäller på mindre barn under ca 4 år - de stora trotsar av andra orsaker)
Själv anser jag att man behöver minst ett år med barnen hemma när de placeras som småttingar. I höst har h*n varit hos er ett år och jag misstänker att det kommer att gå bra. Hoppas ni har ett dagis som lyssnar på er och ett soc som kan ge er halvtids lönebortfall under kanske 3-6 mån så tiden på dagis inte blir så lång.
Vår gosse var nästan två när han kom, jag var hemma ett år så han började dagis strax innan han blev 3. I mitt tycke var det på tok för tidigt och vi hade en ganska kämpig period. Var och en får känna sig fram.
Lycka till!
