Arvode, regler i Sverige.
- Trådstartare familjen-anorlunda
- Start datum
- Status
Jupp , jag vet Honey . Men genomgående verkar det användas antingen det ena eller det andra . Vet flera som gått PRIDE och som uppfattat det som en form av test ungefär som att nu ska jag ta körkort .
Vad jag menar är att en form av sållning först och sedan utbildning . För ärligt talat , alla är inte lämpliga . Misstänker att folk blir arga nu men , vad jag menar är ... har ni träffat t ex en läkare och konstaterat att trots alla års utbildning så borde den människan definitivt inte blivit läkare ?
Vad jag vill ha är att om man blir godkänd i Källvesten ska man genomgå PRIDE .
Jag vill ha att det är krav på att man genomgått båda .
Vad jag menar är att en form av sållning först och sedan utbildning . För ärligt talat , alla är inte lämpliga . Misstänker att folk blir arga nu men , vad jag menar är ... har ni träffat t ex en läkare och konstaterat att trots alla års utbildning så borde den människan definitivt inte blivit läkare ?
Vad jag vill ha är att om man blir godkänd i Källvesten ska man genomgå PRIDE .
Jag vill ha att det är krav på att man genomgått båda .
nebulosa sa:
Fast vi har gjort båda och frågorna eller "utredningarna" i PRIDE är lite liknande kälvesten, skillnaden är ju alla hembesök och utredningar man gör UNDER TIDEN man går PRIDE, vi höll på en termin tror det var 10 ggr, varje gång var det ca 3 timmar, mellan gångerna så var det hembesök, dom skulle träffa biobarnen, tyckte dom var här väldigt ofta, man fick göra livsöcker om sin barndom och fram till nutid.
Möjligt att dom ändrat något nu i utbildningen/utredningen men så var det när vi gick den för över 20 år sen.
Nej , Källvesten är ju ingen utbildning , mer en mycket intensiv intervju/undersökning . Vad jag menar är att när Källvesten görs så kan inte jag i alla fall begripa hur man om man vill luras skulle klara av det . Efteråt är man fullständigt slutkörd och jag kunde i alla fall inte komma ihåg en enda fråga eller vad jag svarat , bara generellt vad det handlat om . Sambon tyckte likadant .
PRIDE är ju mer reflekterande eftertänksamt där man även får lite exempel och har diskutioner om eventuella svårigheter i placering . Livsboken ges stort utrymme att fundera runt .
Jag har inte träffat på en enda eller hört talas om någon som lyckats lura Källvesten , däremot tyvärr PRIDE .
Jag tror det har att göra med tidsutrymmet som man ska vara fokuserad . Säger man inte sanningen så klarar man inte hålla reda på historierna , tappar tråden , glömmer vad man sagt innan o s v .
Anledningen till mitt fokus på detta är att för det första ser jag rött när barn hamnar ur askan in i elden trots att dom ska vara trygga , det andra är att som alla vet .... det räcker med ett rötägg för att alla vi andra familjehem ska få lida .
PRIDE är ju mer reflekterande eftertänksamt där man även får lite exempel och har diskutioner om eventuella svårigheter i placering . Livsboken ges stort utrymme att fundera runt .
Jag har inte träffat på en enda eller hört talas om någon som lyckats lura Källvesten , däremot tyvärr PRIDE .
Jag tror det har att göra med tidsutrymmet som man ska vara fokuserad . Säger man inte sanningen så klarar man inte hålla reda på historierna , tappar tråden , glömmer vad man sagt innan o s v .
Anledningen till mitt fokus på detta är att för det första ser jag rött när barn hamnar ur askan in i elden trots att dom ska vara trygga , det andra är att som alla vet .... det räcker med ett rötägg för att alla vi andra familjehem ska få lida .
Jo visst är det så nebulosa. Allt har två sidor så är det ju.
Tror inte heller att man luras så värst när det gäller Kälvesta, kan det kanske bli mer ett framtvingande av att tänka till när man svarar så man liksom tänker får mycket. åhh vet inte hur jag ska förklara riktigt. Men jag är heller ingen förespråkare av BBIC, det är ju samma fenomen av någon sorts mätinstrument som verkligen kan bli fel.
Jag tror på helhetsbilden av socialasamanhang och samspel, då krävs det också att utredaren finns med och ser där det händer. Samma sak där, man orkar inte luras så värst länge och de riktiga sidorna visar sig ganska så snart.
Tror inte heller att man luras så värst när det gäller Kälvesta, kan det kanske bli mer ett framtvingande av att tänka till när man svarar så man liksom tänker får mycket. åhh vet inte hur jag ska förklara riktigt. Men jag är heller ingen förespråkare av BBIC, det är ju samma fenomen av någon sorts mätinstrument som verkligen kan bli fel.
Jag tror på helhetsbilden av socialasamanhang och samspel, då krävs det också att utredaren finns med och ser där det händer. Samma sak där, man orkar inte luras så värst länge och de riktiga sidorna visar sig ganska så snart.
nebulosa sa:
Jag kan nog tycka lite tvärtom att lura Pride tror jag är svårare än att lura kälvesten, Pride tar så lång tid och så många hembesök mellan och man är fler familjer som går den, där gäller det att komma ihåg vad som sagt, ljuger du där så trasslar man nog in sig, Kälvesten tycker jag nog att man "vet" vilka svar man ska säga, jourhemmet som fick 8 års fängelse tyckte jag att läste att dom var utredda enligt Kälvesten.
Så skulle jag välja någon av metoderna skulle jag verkligen ta PRIDE som ger så mycket mer, men dessvärre är den ganska ovanlig i Sverige, det krävs ju helt andra resurser för den.
Trixi det var just det jag ville peka på att det faktiskt är just det där med tiden och hembesöken, att se det verkliga livet hemma hos familjen. Jag gillar PRIDE just av de orsakerna.
Säkert slinker det igenom mindre lämpade personer under båda utredningsmetoderna. Men det jag gillar med PRIDE är just den mer den reflektionen över sig själv och sitt liv, det är vad jag tror är Aoch O i alla samanhang gällande socialt arbete. Dels för att kunna göra ett gott jobb, dels för att hålla i längden för diverse psykiska påfrestningar som detta jobb innebär i mer eller mindre grad.
Sen finns det självklart familjehem som fungerar toppen bra ändå. Jag har en yrkeskarriär inom vuxen psyk och där jobbade vi stenhårt med just de här sakerna som personal. Och jag upptäckte ganska snart också att hur och vad jag tycker om vårdtagaren faktiskt ligger inom mig och mina egna små troll som vi alla har med oss. Vissa vårdtagare kunde reta mig till max medans en del arbetskompisar sa att nej så upplever inte vi det.
Lika så för att nå fram till en människa och hur man lyckas med den saken beror på mig, inte alls på den man talar till. Har man då en grundinsikt i sitt eget kännsloliv och koll på vem man är så går det mycket enklare att jobba framåt mot uppsatta mål.
Vad jag har upptäkt är att den här insikten eller sättet att se på saken inte alls är så befäst och vanligt förekommande ute i bland anan vårdpersonal. Tror att vi inom psyk har ett mycket annorlunda sätt att se på saken, ett sätt som jag skulle vilja dela med mig så mycket av till många i alla olika situationer för att faktiskt underlätta mycket i kontakten med andra människor.
Nu är detta inget som sker per automatik utan är ett förhållningsätt som måste gnuggas in. Men jag är tacksam för min tid inom psykiatrin för den har hjälpt mig enormt med det här jobbet och det förhållningsättet jag har till det.
Säkert slinker det igenom mindre lämpade personer under båda utredningsmetoderna. Men det jag gillar med PRIDE är just den mer den reflektionen över sig själv och sitt liv, det är vad jag tror är Aoch O i alla samanhang gällande socialt arbete. Dels för att kunna göra ett gott jobb, dels för att hålla i längden för diverse psykiska påfrestningar som detta jobb innebär i mer eller mindre grad.
Sen finns det självklart familjehem som fungerar toppen bra ändå. Jag har en yrkeskarriär inom vuxen psyk och där jobbade vi stenhårt med just de här sakerna som personal. Och jag upptäckte ganska snart också att hur och vad jag tycker om vårdtagaren faktiskt ligger inom mig och mina egna små troll som vi alla har med oss. Vissa vårdtagare kunde reta mig till max medans en del arbetskompisar sa att nej så upplever inte vi det.
Lika så för att nå fram till en människa och hur man lyckas med den saken beror på mig, inte alls på den man talar till. Har man då en grundinsikt i sitt eget kännsloliv och koll på vem man är så går det mycket enklare att jobba framåt mot uppsatta mål.
Vad jag har upptäkt är att den här insikten eller sättet att se på saken inte alls är så befäst och vanligt förekommande ute i bland anan vårdpersonal. Tror att vi inom psyk har ett mycket annorlunda sätt att se på saken, ett sätt som jag skulle vilja dela med mig så mycket av till många i alla olika situationer för att faktiskt underlätta mycket i kontakten med andra människor.
Nu är detta inget som sker per automatik utan är ett förhållningsätt som måste gnuggas in. Men jag är tacksam för min tid inom psykiatrin för den har hjälpt mig enormt med det här jobbet och det förhållningsättet jag har till det.
Jo jag förstår hur du menar familjen- annorlunda :rollhappy:
Jag har också en mentalskötarutbildning men tyckte att många av dom som jobbade innom psyk var sjukare än patienterna många gånger :angel :angel
Så jag valde att fortsätta innom den somatiska vården :wink:
Precis som dig så tror jag att när en utredning/utbildning tar en hel termin så blir det svårare för rötäggen att slinka igenom, men rötägg finns innom alla yrken.
Sen kan man gå hur mycket utbildningar som helst, det man lär sig mest av är genom erfarenheten.....
det är sånt man ser många gånger hos unga nyutbildade socialsekreterare utan livs och arbetslivserfarenhet.
Så just stor erfarenhet och livserfarenhet är det som borde verderas högst tycker jag
Jag har också en mentalskötarutbildning men tyckte att många av dom som jobbade innom psyk var sjukare än patienterna många gånger :angel :angel
Så jag valde att fortsätta innom den somatiska vården :wink:
Precis som dig så tror jag att när en utredning/utbildning tar en hel termin så blir det svårare för rötäggen att slinka igenom, men rötägg finns innom alla yrken.
Sen kan man gå hur mycket utbildningar som helst, det man lär sig mest av är genom erfarenheten.....
det är sånt man ser många gånger hos unga nyutbildade socialsekreterare utan livs och arbetslivserfarenhet.
Så just stor erfarenhet och livserfarenhet är det som borde verderas högst tycker jag
Helt klart är livserfarenheten det som betyder mest i alla former av arbete med människor. Men det gäller också att veta hur man förhåller sig själv till sina inhämtade kunsakper. När jag utbildade mig till specialistvårdare inom psyk så trycktes det ständigt på detta. Och vi gick under hela utbildningen i samtal, reflekterande sådana. Lärde mig då just vad reflekterande samtal är och hur man utvecklas i den formen av lite egen personlig handledning.
Och den största procenten av oss som hamnar inom den här kategorin av arbete, så som psyk eller familjehem gör det oftast av någon orsak, sannolikt mindre trevliga upplevelser av något slag. Lika så är det ju för de som jobbar på soc, därför är viktigt att ha koll på detta. Erfarenheter som man inte har koll på i kännsloregistret kan snabbt och kanske helt obemärkt ge ringar på vattnet och där men vara till stjälp i stället för hjälp, lika så kan det vara erfarenheten som är den största hjälpen av allt i vissa samanhang.vet inte huhr
Det här är komplext och inget som är svart eller vitt, men jag bekymmrar mig för Sveriges undermåliga sätt i mångt och mycket. Har svårt att se att socialtjänsten själv tycker att de gör ett bra jobb och att lusten att utveckla hanteringen av familjehem borde vara något som sannerligen intresserade kommunerna. Om det nu är så som de alla säger....för barnens bästa.
Och den största procenten av oss som hamnar inom den här kategorin av arbete, så som psyk eller familjehem gör det oftast av någon orsak, sannolikt mindre trevliga upplevelser av något slag. Lika så är det ju för de som jobbar på soc, därför är viktigt att ha koll på detta. Erfarenheter som man inte har koll på i kännsloregistret kan snabbt och kanske helt obemärkt ge ringar på vattnet och där men vara till stjälp i stället för hjälp, lika så kan det vara erfarenheten som är den största hjälpen av allt i vissa samanhang.vet inte huhr
Det här är komplext och inget som är svart eller vitt, men jag bekymmrar mig för Sveriges undermåliga sätt i mångt och mycket. Har svårt att se att socialtjänsten själv tycker att de gör ett bra jobb och att lusten att utveckla hanteringen av familjehem borde vara något som sannerligen intresserade kommunerna. Om det nu är så som de alla säger....för barnens bästa.
Vi har bett att få gå PRIDE utbildningen men den är 9 mil bort (samverkar med flera kommuner).
Med en man som jobbar oregelbundet och mindre barn känns det som en omöjlig ekvation att få ihop.
Vi skulle kanske kunna gå på var tredje träff.......
Nä, vi får vänta tills det, förhoppningsvis, dyker upp på närmre håll..........
Med en man som jobbar oregelbundet och mindre barn känns det som en omöjlig ekvation att få ihop.
Vi skulle kanske kunna gå på var tredje träff.......
Nä, vi får vänta tills det, förhoppningsvis, dyker upp på närmre håll..........
Våran PRIDE utbildning körs på helgerna. Två dagar åt gången. Vi blir bjudna på hotel och mat, resan dit och hem får vi betala själv. Men som sakt vi befinner oss i Norge.
...håller nog med om att man kan slinka igenom Kälvesten, vi har gjort den två gånger, och man minns ju frågorna och inte finns det någon som svarar "fel" om man har någon tex avvikande sexuell läggning? Så visst kan man fuska igenom den! Därav tror jag att pride orkar folk inte med och tröttnar... Så jag tycker man ska ha båda!! Kälvesten är bra och pride lär man sig om sig själv, kan va nyttigt att stanna upp i blad , oj känner jag så här...?
Nä för min del kan det gärna vara lite mer komplicerat i början... -bort med alla fel personer!!!!
C
Nä för min del kan det gärna vara lite mer komplicerat i början... -bort med alla fel personer!!!!
C
Det här med lurendrejeriet grundar jag på vad jag själv sett , så hur det förhåller sig i hela sverige vet jag ju inte . Vad jag helt säkert kan säga är att jag sett två familjer lura sig igenom PRIDE . Kan tillägga att dom i dagsläget är stoppade , dom får inga placeringar oavsett vilken kommun de än vänder sig till .
Tanken på att luras i något sådant som detta var för mig så absurd att jag inte kunde tänka mig att någon skulle få för sig att göra detta . Men .... man lär sig SUCK :littlesad :x .
Det är efter jag snubblat på dessa hem som jag kommit fram till att det ultimata borde vara att använda både Källvesten och PRIDE .
Tanken på att luras i något sådant som detta var för mig så absurd att jag inte kunde tänka mig att någon skulle få för sig att göra detta . Men .... man lär sig SUCK :littlesad :x .
Det är efter jag snubblat på dessa hem som jag kommit fram till att det ultimata borde vara att använda både Källvesten och PRIDE .
Ja skitfolk hittar man väl överallt även i den här kategorien. Givetvis så bör ju hembesök vara ett fullt naturligt inslag av de placerande kommuner. Men det kanske är så långt bort en utopi kan sträcka sig att tro något sådant. Jag är nog mer ute efter att höja samarbetsnivån mellan soc och familjehem. Samt stötta de familjehem som gör ett kanonjobb, bekräfta och utveckla de ännu mera. I dag ser det ju ut som att soc och familjehemen är mer en konkurerande verksamhet än en gemensam verksamhet för de som behöver hjälpen.
DET håller jag med om till 100% familjen-anorlunda . Soc. agerande gör mig många gånger beklämd . I mångt och mycket verkar det som om om familjehemmen påpekar ett behov så gör sekreterarna tvärtom eller totalvägrar i värsta fall snabbförflyttar placeringarna . Stödet som borde vara självklart är många gånger bristfälligt eller obefintligt . Ibland funderar jag på om det är för att dom gått en lång utbildning och då har papper på sin kunskap medans vi har en ordlös kunskap som inte riktigt går att få genom att gå i skolan utan anförskaffas genom erfarenhet .
Min idé om detta blev delvis bekräftad då jag såg dokumentär om förskolelärarna och deras ordlösa kunskap och hur respekten för deras arbete genast ökade då de hade terapefter som gick brevid filmade och dokumenterade och satte ord på deras kunskap .
Jag tror fortfarande att det är enda sättet att ge förståelse till dom som inte arbetar med detta .
Hur detta skulle gå till att genomföra har jag inte den minsta aning om men dom som måste förstå och öka respekten gentemot detta arbete är ju de som ska samarbeta med familjehemmen och i första hand soc.sekreterarna .
Jag tror att det hade ökat förståelsen och därmed automtiskt ökat stödet och deffinitivt sammarbetet .
Men som sagt .... hur man ska kunna genomföra detta har jag ingen aning om .
Ni som har utbildning inom vård/psyk kanske har någon idé ?????
Min idé om detta blev delvis bekräftad då jag såg dokumentär om förskolelärarna och deras ordlösa kunskap och hur respekten för deras arbete genast ökade då de hade terapefter som gick brevid filmade och dokumenterade och satte ord på deras kunskap .
Jag tror fortfarande att det är enda sättet att ge förståelse till dom som inte arbetar med detta .
Hur detta skulle gå till att genomföra har jag inte den minsta aning om men dom som måste förstå och öka respekten gentemot detta arbete är ju de som ska samarbeta med familjehemmen och i första hand soc.sekreterarna .
Jag tror att det hade ökat förståelsen och därmed automtiskt ökat stödet och deffinitivt sammarbetet .
Men som sagt .... hur man ska kunna genomföra detta har jag ingen aning om .
Ni som har utbildning inom vård/psyk kanske har någon idé ?????
- Status