Att tänka på vid första träffen!?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej!!
Imorgon ska vi träffa vår lilla placering :banan:
Vi är lite spända inför mötet och undrar om det är något särskilt som vi ska tänka på eller fråga om. Barnet är placerat hos en släkting, ska vi köpa med en blomma eller något liknande kanske? Nära o kära är nyfikna på hur barnet ser ut, är det ok att ta kort eller är det helt opassande :?
Tack till alla som vill ge oss lite tips. / smulan
 
Hej Smulan!
Börjar med ett LYCKA TILL.
Så här brukar vi göra.
Ha ett litet album med foto på våra djur och hus/bostad
även en bild på barnen som finns hos oss. Ibland någon semesterbild.
Har inte haft något med till familjen som barnen bor hos vi första besöket.
Kan kanske misstolkas. Bättre att avvakta.
I bland har jag en lite godispåse i väskan som jag tar upp om det behövs "lätta" på trycket.
Du kan fråga om favorit mat och vad h*n tycker om för TV-pogram samt lite vardagliga saker. Det beror ju på hur gammalt barnet är. Att fråga om skola mm. passar ju oftas att fråga lite äldre barn.
Att ta kort på barnet kan också vara lite känsligt. Prova dej fram. Det märker du då du är där. Prata med soc.sekreteran.

Håller tummarna på att det blir en trevlig och bra träff.
 
Hej

Börjar också med att säga Lycka Till!

Jag minns vår egen spänning. Vår lille var ju bara ca 7mån när vi började träffas för inskolning. På första mötet hade jag med en filt och ett gosedjur till barnet. Vi frågade om foto och det var helt ok att fota barnet. De blilderna sitter nu i det första fotoalbumet.

Då barnet var såpass litet kunde vi inte visa bilder på våra barn, djur och hem....

Hade inte med ngt till familjen.

Hur gammal är placeringen?
 
Hej!!
Tack för snabba svar :bow
Barnet är under 5mån, har tänkt att köpa en filt att ta med på nästa möte. När barnet flyttat hit till oss så ska jag be släktingen om lite bilder så jag kan göra ett album, tycker sådant är jätte viktigt.
Som sagt, vi är lite nervösa inför mötet, men hoppas att allt ska gå bra :D / smulan
 
Lägg filten i er/din säng och sov med den tills du skall "ge bort den". Då känner barnet igen din doft. Likadant kan man göra med ett litet gosedjur.

Lycka till!
 
Jag skulle precis skriva det med gosedjur o att ha i sängen. Det tipset fick jag faktiskt ifrån forumet här i höstas.
Är barnet i jourhem nu? I så fall kanske en blomma till jourhemmet också? :wink:
 
Hej allihopa!!
Det gick jätte bra idag :D Nu kommer barnet snart, mycket som ska fixas :rollhappy:
Vi ska få hjälp av en kvinna som jobbar med det här med anknytning och det känns jätte bra. Är det någon som har mer tips så är allt välkommet :bow
Ha det bäst allihopa/ smulan
 
Kul att det gick bra.

Vad jag förstod så var barnet yngre. Att knyta an är ett jobb. Det kommer inte av sig självt utan man får jobba på det.
Vår lille var 8mån när h*n kom till oss. En liten osäker parvel, som reagerade på alla höga ljud mm. Som blev mkt orolig när det var mkt folk. Vi försökte sova i husvagn en av de första helgerna, vilket slutade med att vi åkte hem klockan 5 på morgonen.

Vad jag gjorde var att jag bar mkt. Barnet var inte vant vid det så jag kunde inte använda sjal. Försökte med sele men det gick inte.
Så det var bära bära bära. Kämpade med ögonkontakt.
Rutiner, som bad innan läggning. Gröt innan badet. Sova innan gröten osv. Försökte göra varje dag lika. Samma mat flera dagar i rad.

Med facit i hand så hade jag backat ännu mera. Hade barnet kommit idag så skulle jag valt att flaskmata en månad. För att sedan börja om med smakportioner. Verkligen behandla det som ett nyfött barn. För det var det ju för oss. Nyfått.

När jag la på kvällen satt jag kvar en stund längre för var kväll. Tillslut somnade barnet hos mig och då satt jag kvar en stund till.

Kunde gå runt i huset och tvingade mer eller mindre barnet att ligga på min arm, napp och snutte var viktiga. Är idag mkt viktiga.

Vi la oss på sängen och barnet somnade på min arm, så kunde vi ligga. Länge. Nattetid började barnet efter några veckor att söka vår närhet. Speciellt min. Så då var det samsova som gällde. Barnet låg i fosterställning mot mig på min arm. tog jag bort min arm, kröp det nära nära, låg kloss an.

Idag har vi en parvel som när h*n sover hos oss ligger med armar och ben åt alla håll.
En liten som nu springer runt och skrattar och charmar alla.

Mitt råd, lyssna på barnet. Begränsa umgänget. Det är ni som tröstar matar och vårdar. Ni som bär. Ingen annan.

På anknytning.nu finns många bra tips. Behandla barnet som ni hade gjort om ni hade adopterat det.

Lycka till. Fråga gärna på om det är ngt du undrar över. PM:a gärna.
 
Hej vi har också en liten på drygt året. Började med att träffas när h*n var 7 mån. Vi åkte till jour hemmet varannan dag i en hel månad innan det blev dax med överflytt. Också en väldigt osäker, kontaktsökande liten varelse som först nu accepterar hela familjen. Det har bara varit jag fram tills nu. Tandläkarbesök och liknande har varit spännande har liksom fått ta med hela familjen för att det skulle gå och inte liten skulle bli helt hysterisk. Tycker inte häller om mycket folk här hemma, men att gå bort går bra så länga jag finns där hela tiden med barnet på armen. Provade att ha kalas med ca 17 gäster när jag fyllde år då hade h*n varit här i tre månader. Det gick inte alls skrek från första kom till sista gick så kalas har vi fått lägga på hyllan ett tag. Men nu börjar allt att funka mycket bättre, känns att liten nu har knutit ann även om det fortfarande främst är jag som gäller så kan pappa och storasyster passa om det skulle behövas. Jag är dock glad att vi fick förmånen att lära känna barnet ordentligt innan det kom hit chocken blev stor nog ändå. Men trotts allt jobb och huvudbry har detta varit en helt underbar resa så långt och jag ser fram emot varje dag som bara blir bättre och bättre. Lycka till!
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp