Biobarn och placerade barn

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej!
Jag har en fråga till er som har egna biobarn och också placerade :angel: barn.
Hur brukar biobarn reagera när den nya familjemedlemmen kommer/ vid eventuell hemgång?
Har en 5-årig bio och vi väntar på spädbarnsplacering. Vad kan vi vänta oss för reaktioner hos våran bio? Har ni tips och idéer kring detta?

Hälsningar Ingrid :smirk:
 
... Tids nog vanlig hederlig avundsjuka. ...under en period.
....när skolan/förskolan börjar vill er egen till en början inte vara i skolan utan hellre vara med er och liten och se vad som händer, under en period.

Tillexempel.
 
Hemgång...

Glädje nöjd ev "dåligt samvete" ev "skam" för att hen tyckte om att ha er skälv igen. Eller bara nöjd. Eller saknad ell bara ett konstatersnde av fakta. + ev får jag vara kvar ell kan jag också bli bortlämnad. Ev mardrömmar.

Eller..,
Helt enkelt ledsen, en saknad. Ev mardrömmar.


Skälv skulle jag se om det skulle kunna finnas ett värde i att knyta an till bebisens släkt, kusiner tremänningar sysslingar, fastrar osv
INTE bara för ett värde för bebisen och dens framtida nätverk utan OCKSÅ för erat barn! :)
Det oavsett om ni idag tycker att det räcker med det släktnätverk er egen bio har.
Kan komma tas tillvara utav era framtida barnbarn bio och eller engel.

Släkt/blodsband och Personkemi är inte riktigt samma grej...
Är man inte släkt då spelar personkemin en större roll, en mer grundläggande roll, en roll i anledningen till att man tar/har kontakt.

:)
 
Tack för dina svar!
Ungefär så som jag tänkte också. Blir ändå endel funderingar kring detta.
Bio tycker det känns spännande och roligt nu innan, får se hur länge det håller i sig, sen får man ta svårigheterna när dom kommer :rollhappy:
Vi har försökt förklara hur det ligger till typ " :angel: S mamma är sjuk så h*n behöver nånstans att bo, men blir mamman frisk så måste h*n kanske flytta hem igen"
Lurigt att förklara på ett litet barns nivå när det handlar om så stora saker.
Vi är iallafall spända och längtar till liten kommer, ska göra allt vi kan för den Lill :angel:

// Ingrid
 
...barn förstår SÅ mycket mer än vuxenvärlden ger barnen creddit för.

Håll det enkelt:) Berätta att hens förälder är sjuk och behöver hjälp ett tag så därför kommer barnet hit. Och vi vet inte hur länge ska bo med oss innan x är bra igen. Typ.

Har ni presenterat almanackan någon gång för barn/bion, ...man kan också plocka in och visa en 5-10års almanacka när läget fins... en familj kan ju ha bestämt sig för att antagligen göra ngt speciellt om tex tre år (tex åka till kusin Anna i England för hon ska då... Eller till Tomteland för då firar de xx med ett rejält kalas:). Barn förstår bra mycket....

Vad jag vill komma fram till är att barn kan förstå "framförhållning" "tid"....

Vi börja, redan från början med: Vi X över vart dygn som gått och också att titta på "där ska vi åka till farmor och farfar (inskrivet i almanackan)" Och "räknat" ned dagarna tills vi åker. (inom 1-2veckor och barn förstår tidigt konceptet, på sitt sätt:) Mina föräldrar gjorde så tillsammans med oss barn.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Topp