Bo nära bio föräldrar
- Trådstartare mamma71
- Start datum
- Status
Man får ju tänka till lite o kanske inte gå ,,,just förbi den vägen där de bor. Med barnen gick de bra. Trodde man skulle springa på varandra oftare. De gånger barnen möte bios gick de fram o kramades o pratade lite o kom sen tillbaka till mig,,o då tog man tillfället i akt o gå s de inte blev långdraget. Beror nog lite på föräldrarna, de hade de lite svårt med att inte bara "komma fobi" o säga hej... eller skicka sms o fråga var vi var...Ville lämna saker i tid otid. De jobbigaste va vänner till bios som verkade tala om var man var o vad de hade på sig,,att man tackat nej till något kalas o så...
Lite klurigt kan de bli på föräldramöten o så ,när bio redan skapat en kontakt ,,,så kommer jag plötsligt.. Det blir lite annat.
Lite klurigt kan de bli på föräldramöten o så ,när bio redan skapat en kontakt ,,,så kommer jag plötsligt.. Det blir lite annat.
Bor 18 mil ifrån. Tack o lov inte i samma kommun . Det hade inte gått ....
Det beror nog mycket på...........
Vi hade en bio på vår huvudort, 12 km bort, som det gick jättebra med.
Hen var dock med på notorna om placeringen trots LVU (pga den andre bion), vi hade bra dialog och regelbundet umgänge som hen klarade av ok.
Den andre bion var
alltid rädd för, rädd att hen skulle komma och ta och ta m ed sig bort då vi aldrig visste var hen var, mer än när hen satt inne.
hade också mycket släkt i stan men det var aldrig några problem.
Så har vi haft bio 17/23 mil bort som hade mer kontroll och styrde mer än vi nästan orkade.
Vi var hellåsta, konstant under mobilkontroll som vi inte lyckades få soc att vi inte mäktade med.
Det slutade i att vi skaffade ett nytt "resenummer" på mobilen som vi bara lämnade ut till våra närmaste och helst enkelt stängde av den vanliga mobilen.
Drastiskt, ja, men vi orkade inte vara ifrågasatta hela tiden om vad vi gjorde med deras barn och varför.
Vi hade en bio på vår huvudort, 12 km bort, som det gick jättebra med.
Hen var dock med på notorna om placeringen trots LVU (pga den andre bion), vi hade bra dialog och regelbundet umgänge som hen klarade av ok.
Den andre bion var
alltid rädd för, rädd att hen skulle komma och ta och ta m ed sig bort då vi aldrig visste var hen var, mer än när hen satt inne. hade också mycket släkt i stan men det var aldrig några problem.Så har vi haft bio 17/23 mil bort som hade mer kontroll och styrde mer än vi nästan orkade.
Vi var hellåsta, konstant under mobilkontroll som vi inte lyckades få soc att vi inte mäktade med.
Det slutade i att vi skaffade ett nytt "resenummer" på mobilen som vi bara lämnade ut till våra närmaste och helst enkelt stängde av den vanliga mobilen.
Drastiskt, ja, men vi orkade inte vara ifrågasatta hela tiden om vad vi gjorde med deras barn och varför.
Tack för era svar. Måste erkänna att jag känner mig lite orolig för vår placering där bio kommer att bo ca 2 km i från oss. Vi visste inte om detta förrän för ett par veckor sedan och då hade vi tackat ja. Vet inte så mycket ännu men än av föräldrarna har stora problem och jag är rädd för att de plötsligt står här i hallen. Kan man kräva att man träffar föräldrarna på annat ställe och säga att man inte vill ha träffarna hemma hos oss?
Med nuvarande placering skulle jag aldrig ha umgänge här hemma! Det ska vara barnens fredade zon. O de skulle klaga på allt i hemmet varje gång ....
Har bott nära andra, kortare placering , då gått jättebra . Men bio har då varit positiva till placering som varat under en behandlingstid för fysisk sjukdom. Stor skillnad.
Vi bor så gott som i samma kvarter och det fungerar väldigt bra! Biosarna får komma hem till oss och ha umgänget här. Nu beror det naturligtvis på vilka/hur biosarna är, men i våra fall fungerar det och vi får ett respektfullt bemötande av våra bio föräldar. Dom är väldigt tacksamma över att vi ger vår/deras lilla ängel allt de själva inte mäktar med för tillfället.
Vi bor väldigt nära våra Bios ca. 5km, det är dock inte så nära att vi skulle springa på varandra i tid och otid. För våran del fungerar det bra men det är nog väldigt olika beroende på personer och omständigheter. Våran är dessutom så liten ännu, vi får se när det är dags att börja på dagis....
Prata med din handläggare så kanske ni kan komma på en lösning som känns bra för alla
Lycka till!
Prata med din handläggare så kanske ni kan komma på en lösning som känns bra för alla
Lycka till!
Ja jag tänkte till innan.Vilket jag blev väldigt tacksam för senare. Jag sa nej till umgänge hemma hos mig. Kände mig väldigt taskig.Mest för att jag va vän med föräldrarna innan. Men just därför.
De trodde "vi va polare " och kunde göra lite som vi ville ,,soc behövde inte få veta allt. Den gick man ju inte på .De hade blivit väldigt jobbigt i längden. Soc va helt med på noterna att inga umgängen hemma hos mig.Nu va de här gränslösa människor. Men många är ju det.
De trodde "vi va polare " och kunde göra lite som vi ville ,,soc behövde inte få veta allt. Den gick man ju inte på .De hade blivit väldigt jobbigt i längden. Soc va helt med på noterna att inga umgängen hemma hos mig.Nu va de här gränslösa människor. Men många är ju det.
- Status