STOPP! Jag vill (som mamma till två barn med olika funktionsnedsättningar) säga att skolan måste göra sin del, den ska inte göras hemma på något sätt utan det är helt och hållet skolans ansvar. Nu vet jag ingenting om din situation mer än det du skrivit, men jag tänker direkt att läxor ska plockas bort om det skapar stora problem hemma. Vi har haft läxfritt för vårt ena barn under en period och det fungerade väldigt bra. Nu har kraven ökat för barnet i och med ålder och skolan anpassar och gör ytterligare specialanpassningar för att barnet ska få mer tid och hjälp i skolan av pedagoger. Nu har det inte alltid varit så utan det är först i höstas som det hände något ordentligt. Innan har det varit lite lama anpassningar här och där som inte gett något. Läxor finns det fortfarande men det fungerar, vi får inte hjälpa till utan barnet "klarar" själv. Vi stöttar med det vi kan men vi slår inte knut på oss längre och skolan verkar nöjda med barnets insats så då får vi också vara nöjda
.
Det andra barnet går i särskola och har gjort hela tiden. Man kan ju tycka att då borde det ju inte vara några problem. Nej man kan tycka det men vi hade ett helvete i 3 år med en inkompetent lärare som lärde ut enligt den gamla skolan. Dvs sitta stilla i bänkarna och barnen skulle uppföra sig som änglar. Skriva långa A4 blad med fina bokstäver och siffror, älska att rita och färglägga. Dator och IPAD var otyg som gjorde att barnet inte lärde sig allt som det måste (jo läraren talade om för mig att det var "mitt fel" om barnet inte lärde sig, då vi tillsammans med specialpedagogen talade om för henne att barnet skulle använda IPAD ibland). Försök det med ett barn med tusen myror i byxorna, mungrodor och alltid redo att härma på vad andra gör för läten eller gärna gör andra saker än det som ska göras, mycket händer på vägen liksom... (trots medicinering)
Från åk 4 så har barnet en lärare som förstår att ALLA barn är olika och följer inte en specifik mall. Läraren ger dem inte chansen att "larva" sig utan alla barnen jobbar på. Barnet, som tidigare låg efter pga förra läraren som ansåg att sa man fel svar på frågan så kunde man inte, har idag kommit ikapp. Vårt barn behöver några gånger på sig att få till det rätt, då det ofta bara hoppar ut något, men med den nya läraren har vi ett nära samarbete och hen förstår och kan få fram barnets kunskaper, för någonstans därinne finns dem, barnet har bara problem med att ta fram dem just då.
Nu blev det långt och mycket om skolan. Men det är så otroligt viktigt att skolan gör sin del, det avlastar så enormt! Jag har varje år mått väldigt dåligt på hösten. Känt mig energilös och ofta blivit sittandes och bara gjort det jag varit tvungen till. I efterhand nu så inser jag att det varit pga skolsituationen. Att varje nytt läsår inte veta om barnen får den hjälp de behöver. I höstas är första gången på MÅNGA år som jag faktiskt inte kände av någon som helst energilöshet!
Vad behöver ni anpassa mer i hemmiljön? Är det något som habiliteringen kan hjälpa till med kanske? Om du inte vill skriva här så får du gärna skicka PM till mig.
Hälsningar
Anne
