ErA/ert bio barn

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Är era/ ert bio barn alltid inne på att ta ny plasering.? Hur hanterar ni tveksamheter? Våran 12:åring är tveksam men är så mot mycket det mesta brukar ge sig när han är i situationen. Han är väldigt duktig med nya barn, omhändertagande och nyfiken. Hur brukar ni göra?
 
Ja de där tycker jag med är svårt... Jag kan förstå att biobarn är verksamma. De tar ju ganska mycket av deras tid. Men de blir ju åxå fel om de ska välja ? De kan ju vara ovissheten som gör att de blir tveksamma..Men om de varit mycket ett tag så kanske de kan få välja ett uppehåll ,,så de känner sig valda. Jag gillar att vara familjehem o även om biobarnen får stå åt sidan ibland,,så ger de dem väldigt mycket åxå. Speciellt ett ensambarn som jag har. Samarbeta.Hänsyn. ge o ta o ibland vika undan för en annan.Och ibland får andra ändra sig för dens skull,Va saker som jag fick jobba med med min bio. Men varför är hon tveksam ? har hon något konkret ? De vore ju intressant,,då kan man ta hänsyn till det ..o lösa det istället för blankt nej. Eller rde inget hon kan ta på...
 
Efter en påfrestande syskonplacering sa våra söner lika dant.
Vi vände då på det och frågade vad som skulle till för att det var OK.
Vi kom fram till att det skulle vara ETT yngre, men inte för litet, barn, gärna tjej.
Varje förfrågan vi fått har vi sedan diskuterat, men dom har inte fått vara avgörande.
Ingen beslut har tagits av dom men dom har fått alla fakta och så har vi kunnat prata om det.
Det har visat sig att vi haft en 3-åring som skulle blivit uppväxt men som togs här ifrån efter 3 månader p g a bios.
Vi har även jourat, både akut och planerat, vilket passat våra killar bra.
Placeringarna som kommit har aldrig tvingats på våra bio, dom har själva fått öppna sin dörr i deras takt och släppt in på sina villkor.
Det har fungerat bra för oss!
 
Tack för svar.. Vi har haft en lång plasering 12 år som abrupt togs " ifrån " honom. Hon blev hämtad i skolan o Hon aldrig hem igen. Han har vuxit upp med henne. Vi har varit kontaktfamilj oxå det var inga problem. Nu är det snart ett år sedan hon lämnade oss det klart det har varit en sorgeprosses för honom han saknar sin " storasyster" så mycket. Han tycker att det känns jobbigt att inte känna personen som ev blir placeras.men det fixar väll du säger jag för han är väldigt duktig socialt . Det kom en ny tjej ifrån Thailand till skolan ( bor på liten ort) och då gick han till sin kusin ( som oxå är där ifrån) o sa.- nu går du åtminstone dit o säger hej för hon kan ingen svenska, sådan är han det kommer absolut inte bli ett problem för honom .vår placering har krävt väldigt mycket av familjen så dela oss med andra tycker jag ju att han är van vid. Han är en kille som tänker mycket han blir ledsen när vi pratar om det han vill att " hon" kommer hem igen.Han har även tre bio- syskon. Det kommer att bli en plasering..jag längtar efter en placering. Jag, min man är mogna nu. Jag saknar att kalla mig familjehem. Jag är ett familjehem ut till fingerspetsarna. :D
 
Vi har inga bio men har placerad tonåring. Hen har varit med i hela processen och varit med om att påverka ålder, kön, funktionshinder osv på framtida placeringar. Givetvis är det vårt beslut och vi som styr det hela som vuxna. Men det är betydligt lättare att fråga om deras önskemål och se vad dom tänker, tycker och önskar så att man sen har dom med sig när världen far omkull och nya barn flyttar in.

Vi får inte glömma dom som var där "först", bios eller ej.
 
Men Eva-c .. Tycker lite synd om din bio,de va ju hans storasyster. Har ni ingen kontakt ? Hon måste ju sakna han med ?? Man önskar man kan göra de lite snyggt. Hon bode ju ändå hos er så länge ? Någon kontakt på Facebook eller vad som helst. Men de kanske inte alls är vanligt ??!!
..så synd skulle ju gynna så många...... :cry: :cry: :cry: de va kanske inte svaret på frågan. Men för oss är de endel av livet o ihans lilla liv så har hon funnits hela livet.Klart de e skillnad ...
 
Det är en tragisk historia .. Vi sörjer alla vår tös på olika sätt. Det klart det är jobbigt att vara 12: år o mist sin storasyster.. Han har det fortfarande tufft. Vi försöker ha kontakt men får vi tag i telefonnr så byter dom det. Skall försöka med Facebook för hans del. Jag skickar kort, brev paket vid jul- födelsedag vet inte om hon får dom men jag gör vad jag kan det är inte lätt att vara 16 o bli hem lockad av pengar som inte finns o hästar som inte går att rida.
 
Socialtjänsten visst inget förrän kl 14. Samma dag som hon blev hämtad i skolan. Och vi fick veta
Det då med anade egentligen ingen ting våran sin har inte sett henne på snart ett år:(
 
Ja,,de är allt sånt där som är baksidan av allt de roliga med familjehem.
Oftast kluriga bioföräldrar som inte alltid är lätta o samarbeta med. överkurs :claphappy:
 
eva-c vad var anledningen till att barnet flyttade? Kan föräldern bara hämta hem barnet när som helst utan förvarning?
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp