Handledarna pratar själv med det placerade barnet!!??

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
I

ingrid

Vi har haft ett barn nästan från födslen barnet är nu 7år ingen kontakt mde biofamiljerna finns (biosarna vill inte) jag har kämpat för någon sort umgänge.

Vårt barn är ett harmoniskt barn allt går bra i skolan o kompisar han har (låtsas) mormor o farfar o morbror ja ni vet. VI fungerar som en VANLIG familj....det är det Soc vill att vi ska göra eller hur.
Nu helt plötsligt ska sochandledaren prata ensamt med barnet???!!! varför??? om inte förr så dras ju allt det plågsamma upp för barnet. Att barnet är placerad och har andra föräldrar är han mycket väl medveten om, han nöjer sig med det han vet.
Har ni varit med om detta ?
Brukar er Soc prata med era barn i så liten ålder? isåfall har det blivit värre el bättre

Ingrid
 
Vi försökte FÅ vårt soc att prata med vår lånegosse! Men de ville inte - ansåg inte att han hade ngt att säga till om ändå.

Kan det inte vara så att de ska försäkra sig om var ert lånebarn har sin anknytning innan man gör en vårdnadsöverflyttning?
 
För 2 veckor sedan fick vår 7 åring för första gången själv prata med sin socialtant som han väl känner till. Det gick jätte bra. Hon frågade om det var något han funderade på.......... Jo det var det sa han. Varför har han en pappa som aldrig kommer, kommer jultomten först till honom i år, får han den nya cyklen som han önskat sig osv. Pojken har inte komnterat detta negativt. Socialtanten fick en egen liten stund för att bedömma pokjens häls och väl skulle jag tro. Så det kan ju även vara posetivt. Barnet kanske går och bär på något som han kanske inte vill säga då ni är med, alla barn har funderingar.
Må väl
 
Förstår vad ni menar.

Samtalen är inte för att se om han har anknytning, det är gjort en stor utredning ang. bioföräldras anknytning och där kom fram att anknytningen till oss var normal och att bio hade stor omsorgssvikt. För anknytning finns alltid även om det finns omsorgssvikt.

På ett sätt tycker jag väl att det är ok men är rädd att det blir "förstorat" just att han är placerad....det är svårt att utrycka sig rätt men jag försöker *ler*
 
Vi har haft besök av vår "soc" idag och de, en hona och en hanne :wink: , pratde med både vår 7-åring och vår 10-åring. Det gick jättebra även om de bara bott hos oss i ca 2 månader och handläggarna är nya för både dom och oss.

Vill samtidigt passa på att hylla kombinationen en kvinnlig och en manlig handläggare. Oerhört positivt inte minst i samarbetet med föräldrarna.
 
Har de alltid gjort med våra barn

Barens handläggare och vår familjehemssekreterare har alltid haft en egen liten pratstund med barnen.Genom att gå in på deras rum som de gärna förevisar, fråga lite om olika saker exempelvis,dagis/skolan,hur de mår,så där som man gör när man träffar bekanta.De brukar också fråga barnen om det är något de funderar vad gäller sina anhöriga och då kan de ställa olika frågor om de vill.
Funkar otroligt bra tycker jag och en trygghet för mej som familjehemsförälder att jag vet att det finns någon de kan ställa frågor till.Vi har haft vår placering i lite mer än 5 år nu och har haft förmånen att haft samma socialsekreterare som kommit jämt,vilket gör att barnen upplever henne som vår familjekompis.
 
Re: Har de alltid gjort med våra barn

mammamia sa:
Barens handläggare och vår familjehemssekreterare har alltid haft en egen liten pratstund med barnen.Genom att gå in på deras rum som de gärna förevisar, fråga lite om olika saker exempelvis,dagis/skolan,hur de mår,så där som man gör när man träffar bekanta.De brukar också fråga barnen om det är något de funderar vad gäller sina anhöriga och då kan de ställa olika frågor om de vill.
Funkar otroligt bra tycker jag och en trygghet för mej som familjehemsförälder att jag vet att det finns någon de kan ställa frågor till.Vi har haft vår placering i lite mer än 5 år nu och har haft förmånen att haft samma socialsekreterare som kommit jämt,vilket gör att barnen upplever henne som vår familjekompis.
Klicka för att se resterande...

Jo jag förstår att det kan vara bra, vill bara inte att det ska bli onödiga tråkiga tankar för h_n, har nämligen blivit så sviken och inget umgänge finns (på 2år).
 
Vi har nästan exakt samma situation, och tänk vad bra att de kan fråga handläggarna då. Varför träffar inte min mamma eller pappa mej? Hur mår de? Eller Det svar som oftast kommer från våra barn, nä jag har inga frågor:)

Jag tror inte att vi hjälper barnen genom att tiga bort det svåra utan jag tror på öppenhet även vad gäller det.Det är en del av deras livsöde att inte växa upp med sina bioföräldrar men vi kna underlätta deras börda genom att göra dem starka och ge dem god självkänsla,social kompetens och älska dem som om de våra egna trots att de inte är det.
 
mammamia sa:
Vi har nästan exakt samma situation, och tänk vad bra att de kan fråga handläggarna då. Varför träffar inte min mamma eller pappa mej? Hur mår de? Eller Det svar som oftast kommer från våra barn, nä jag har inga frågor:)

Jag tror inte att vi hjälper barnen genom att tiga bort det svåra utan jag tror på öppenhet även vad gäller det.Det är en del av deras livsöde att inte växa upp med sina bioföräldrar men vi kna underlätta deras börda genom att göra dem starka och ge dem god självkänsla,social kompetens och älska dem som om de våra egna trots att de inte är det.
Klicka för att se resterande...

Men vi tiger verkligen inte om detta vi pratar ofta om det faktiskt, att älska dom som våra egna är en självklarhet från oss. Vårt barn har just god självkänsla social kompetens så varför röra till det. Vill påminna igen om att vi pratar om det hemma.

var någon här på föresläsningen i Höör för ett par veckor sen. Det var super intresant tyckte vi.
 
Oanmälda besök...

Hej!

Det kanske ligger i tiden att besöka barnen ensamma.
Visserligen har jag alltid krävt att handläggaren ska prata i enrum med barnen.
Men nu har det gått ett steg längre...
De gör oanmälda besök i skolan, vilket gör att barnet skämdes ögonen ur sig. Vi fick inget veta och nu tydligen har det gjort ett besök hemma hos bioföräldern nu när barnen är där, Och vi får inget veta....

Får det gå till så, efter 5 års placerade barn hos sig, känner vi oss mycket överkörda.... vad tycker Du??
 
Förvånad

Snart förvånas jag inte över någonting längre.Jag skulle ringa soc och fråga vad de håller på med? Har de ingen förståelse för barnens situation? Våra handläggare har varit på besök i skolan med vårt goda minne och presenterat sig som vänner till skolan.
Varför kommunicerar de inte med er? Då har det inte heller gjorts någon vårdnadsförflyttning?
Har ni blivit anmälda av någon människa så att de håller på att kolla upp om det är sant?
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp