Hur gör man, då den placerade bara avskyr oss som pesten? H*n vill inte alls försöka lära känna oss..vill bara hem till mamma..vägrar prata med oss, vägrar umgås med oss, struntar i allt vi säger, utnyttjar ena biobarnet för sin egen vinnings skull. H*n ska vänta ut tiden, säger h*n..det är 3 år kvar tills h*n är 21 och LVU släpper. Ska man stå ut i 3 år bara för att ungdomen inte kan vara hos mamma? H*n är så himla negativ i allt. H*n är aldrig glad, vill aldrig vara med när vi gör något kul. Ljuger för oss och om oss. Soc är på semester, så vi kan inte ta det med dem just nu heller. Känner en stark känsla av obehag, då h*n kommer hem imorgon efter umgänge- Sist ballade h*n ur i 2 veckor efter umgänget. Tankarna på att det kan bli så igen, gör att jag får magknip!
Våra biobarn plus plac känner starkt obehag för h*n..så vi funderar allvarligt på om vi verkligen ska fortsätta.. Har någon varit me dom liknande? Berätta hur ni gjorde, tänkte osv. Behöver allt stöd nu känner jag!
Våra biobarn plus plac känner starkt obehag för h*n..så vi funderar allvarligt på om vi verkligen ska fortsätta.. Har någon varit me dom liknande? Berätta hur ni gjorde, tänkte osv. Behöver allt stöd nu känner jag!