hemtagning

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Har just fått reda på att en hemtagningsbegäran har gjorts på vår lilla, innerst inne är jag glad över att bio kämpar för att få tillbaka sina barn, men mitt hjärta blöder. vår lille har bott hos oss i över två år occh vi har kämpat med att han ska låra sig empati och mycket mer, men för att göra en historia kort,Hans mamma har sagt åt honom att han ska säga till sin handläggare att han vill flytta hem, jag frågade honom rakt ut om det var det han ville, han svarade ja, jag förstår det absolut, mamma är alltid mamma, men jag undrar är jag inge viktig, jag frågade om han förstod att han inte skulle bo os oss nå mera, det gjorde han , han sa att han kunde ringa, men hans ögon är så tomma när han sa det. Jag visste innerst inne att den här dagen skulle komma men man hoppas att han skulle stanna. Våran handläggare har nu sagt att en handlingsplan ska göras, det känns som om det är klart att han ska få flytta hem...
 
Är det en handlingsplan för hemflytt?? Vi har en hasnlingsplan , fast det inte är planerat alls att Liten ska hemflyttas. Hur stort är barnet och är du orolig över att bio ej ska klara av att ge det barnet behöver? Var det planerat att barnet skulle placeras under begränsad tid? Det känns som om du inte är så orolig över hemflyttan med tanke på barnets väl och ve, ochdet bådar ju gott isåfall..kanske har jag fel??? Mycket illa tycker jag det är när bio säger till barnen vad de ska säga-sånt gör mig upprörd! Sådana här saker är-om barnet är skolbarn bara till för vuxnas hjärnor....
 
När vår älskade vän plötsligt skulle flytta hem efter kammarrättens dom blev det tomt och skrämmande. Tänk att på fredagen ha ett övervakatumgänge med bio för att på måndagen flytta tillbaka. Till saken hör att umgänget inte fungerade bra alls. Ingen utslussning ellr övergång bara en timme att ställa in sig på en flytt. Tyvärr ingen kontakt med bio, dennes val. Skolan fungerar inte, alla vet runt om att det inte är bra, men kan inget göra... Ännu....
Måste det gå åt H-vete igen för vår älskade vän, ännu ett svek ett trauma?
Tack och lov kämpar soc för vår vän och släpper inte taget. Men vägen känns lång och tung.
Sorgsen :?
 
Barnet har hamnat i ett mycket jobbigt läge där det både vill vara kvar men känner att denne behöver ta hand om bion. Det är inte lätt alls. Självklart älskar barnet sin bio över allt annat, men käner sig inte riktigt trygg där. Barnet har upptäck att det fanns en annan sanning och ett annat liv. Barnet sparkar nu bakut och gör allt för att bli sedd, få hjälp med sitt trauma. Barnet har lämnat kvar lite saker här hos oss för att kunna ta upp kontakten när bio har sansat sig.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp