Hemtagningsbegäran

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej,

Vi har två LVU plac. syskon sedan 1 år.
Inget umgänge för biapappa av olika anledningar, varannan vecka 2 tim för biomamma. Det har fungerat bra under ett år och nu har biofar begärt hemtagningsutredning.

Detta pågår just nu och det verkar vara ett j-la insamlande av material från båda sidor som den värsta " deckar rättegången".

Vi som familjehem ifrågasätts och tas upp på förhandlingar i socnämnden, länsrätten och sedan förmodligen även i kammarrätten.
Men VI får inte veta vad som sägs om oss, vad vi eventuellt beskylls för etc..
Bio-mor som tidigare haft sunt förnuft är har nu gjort en helomvändning.
Vid umgänge får vi ha stenkoll för att det inte skall ringas eller pratas om biofar.

Häromdagen vid samtal med biomor blev jag utskälld, oförskämt bemött och fick luren i örat. Hur mycket skall man som familjehem egentligen stå ut med? :x
Vi känner nu att orken tryter, för barnen är inte "lätta" heller. BUP en gång i veckan i ett år säger en hel del på en 4 och 5-åring.
Vi lever med oro att barnen skall "dömas" hem till biofar som inte fått träffa barnen på ett år, för det är ju juridik det handlar om.

Vi har ingen avlastning och har inte haft en helg för själva under ett helt år. :roll:

Känns som om man skulle vilja säga upp sig för att inte vara "dom som skickade tillbaka dom till he-vetet".
:evil: :evil:
Finns det ngn som har varit i samma/liknande situation med hemtagningsbegäran stup i kvarten?

Några bra råd/tips hur man hanterar en biomor som svänger från aggressiv till lenare än lent, utstrålar falskhet och är fullständigt opålitlig?

Hur mycket personliga påhopp måste man stå ut med?
( att vi manipulerar barnen att säga saker på BUP, vi ljuger, att vi gör det för pengarna..

Ja ena dagen vill man säga upp sig andra kämpar man vidare men det är inte hållbart.
Pls ge mig råd!
 
Hej! Min erfarenhet av infekterade ärenden är att det kan gå hur snett som helst. Försök att få till en fungerande extern samtalskontakt och handledning värd namnet, mao inte socialsekreteraren som har ärendet eller ens arbetskompisen, för att bli påfyllda och orka med dessa svängningar. Att bioföräldrarna ofta är mer besvärliga än barnen (som jag definitivt inte anser verkar vara lätta) är en erfarenhet vi och många andra gjort under årens lopp.

Dessutom rekommenderar jag att ni skaffar er ett nätverk av andra familjhem för att få tips om hur man orkar när det krisar som värst. Är ni inte med i någon familjevårdsförening så gå med snarast, är mitt råd. Forskningen visar att om man orkar de första tre åren så blir det lättare sedan, ingen vidare tröst just nu men ändå en glimt av en ljusning kanske? 8)

Kram och försök stå ut!

Mama
 
Du är inte ensam!!!!!

Vi har precis som du en stökig bio mamma som överklagar LVUet så ofta det går ibland var tredje månad.
Hon begär omedelbar hemflytt efter 4års placering.

Ibland får hon inte prövningstillstånd då överklagar hon allt annat ex umgänge.

Som familjehem får man stå ut med mycke men inte tåla vad som hällst, vi har tur som trots allt kan ha en någorlunda fungerande dialog.

Vi har fått förfrågan igen om en vårdnadsöverflyttning men även denna gång tackat Nej, hade det bara varit barnet som man får nöjet att vara tillsammans med livet ut skulle svaret blivit ett annat.

Skönt att ni har fått handledning det är ett privilegium och man lär för livet.

Ha de bra
 
Hej
Tack för svaret
Sa ni nej till vårdnadsöverflyttning på grund av umgängesrätten? jag har hört att det är ett stort problem när man blir vårdnadshavare om det strular med biosarna?.
Kan man inte reglera det i avtal med soc? T.ex att soc fortsätter att hjälpa till med den? Samt att de står för eventuella advokatkostnader vid tvister i domstol?
 
Jag förstår precis hur ni har det, alla har vi det väll olika men ändå lika.
Vi har en LVU-pl sedan sju år tillbaka.
Denna bio-mamma har överklagat så mycket som det bara går. Hon vill ha hem alla tre barnen det var det nya nu för ett av barnen "3:an i syskonskaran" var väll inte så jobbigt iallafall som alla säger, tyckte hon.

Förrut har hon bara velat ha hem 2 av dom för de är lättast- pyttsan hon vill igentligen bara ha det av dem som är allra enklast min pl. tar hon bara med för att få hem tvåan.

Dessa barn är pl. i olika familjer pga att deras första år var så ogynnsamma.

Det blev inte mindre med över klagan när mamman träffade en ny man. Nu är det värre än värst med det mesta.

Ha det och kämpa vidare.
 
Bellixedda sa:
Hej,

Vi har två LVU plac. syskon sedan 1 år.
Inget umgänge för biapappa av olika anledningar, varannan vecka 2 tim för biomamma. Det har fungerat bra under ett år och nu har biofar begärt hemtagningsutredning.

Detta pågår just nu och det verkar vara ett j-la insamlande av material från båda sidor som den värsta " deckar rättegången".

Vi som familjehem ifrågasätts och tas upp på förhandlingar i socnämnden, länsrätten och sedan förmodligen även i kammarrätten.
Men VI får inte veta vad som sägs om oss, vad vi eventuellt beskylls för etc..
Bio-mor som tidigare haft sunt förnuft är har nu gjort en helomvändning.
Vid umgänge får vi ha stenkoll för att det inte skall ringas eller pratas om biofar.

Häromdagen vid samtal med biomor blev jag utskälld, oförskämt bemött och fick luren i örat. Hur mycket skall man som familjehem egentligen stå ut med? :x
Vi känner nu att orken tryter, för barnen är inte "lätta" heller. BUP en gång i veckan i ett år säger en hel del på en 4 och 5-åring.
Vi lever med oro att barnen skall "dömas" hem till biofar som inte fått träffa barnen på ett år, för det är ju juridik det handlar om.

Vi har ingen avlastning och har inte haft en helg för själva under ett helt år. :roll:

Känns som om man skulle vilja säga upp sig för att inte vara "dom som skickade tillbaka dom till he-vetet".
:evil: :evil:
Finns det ngn som har varit i samma/liknande situation med hemtagningsbegäran stup i kvarten?

Några bra råd/tips hur man hanterar en biomor som svänger från aggressiv till lenare än lent, utstrålar falskhet och är fullständigt opålitlig?

Hur mycket personliga påhopp måste man stå ut med?
( att vi manipulerar barnen att säga saker på BUP, vi ljuger, att vi gör det för pengarna..

Ja ena dagen vill man säga upp sig andra kämpar man vidare men det är inte hållbart.
Pls ge mig råd!

Låter som dialogen mellan familjehemmet & soc & biosarna vart dålig, trist
Men när ett barn/ungdom blir placerat så ska ju familjehemmet få information av soc om hur långvarigt placeringen ska vara, också om det gäller en kortare vårdplanering, då får man ju som familjehem vara beredda på att en gång i tiden då biosar blir stadiga mm, & vill ha dess hemgångsplan, i vissa fall kanske det går för fort då biosarna inte riktigt är stadiga, men det är ju alltid en utredning som pågår under en hemgångsplan & då är det många inblandade & anses biosarna vara såpas stadiga ell annat, så möjligt blir det en hemgångsplan.
I 1år har placeringen hos er varit, var det här läste jag, det är soc som bestämmer umgänges tiderna, men ska också anpassa sig så att familjehemmet kan just de dagarna & då får biosarna anpassa sig efter detta, varannan helg 2 timmar brukar det bli för de mesta.
Då när en hemgångsplan sker kan man tycka att det är lite som barnen träffat sina biosar, men det är soc som bestämt umgängena & i en hemgångs plan ska umgängena trappas upp såpas mycket, så att barnet kan landa bra i sitt bio hem med förälder.
En hemgångsplan kan gå fort eller långsam beroende på hur utredningen går, men när myndigheterna beslutar att det blir en så kallad hemplans utredning till en plan & går allt bra, får ni vara beredda på att ni kanske mister erat familjehems barn, för familjehemmet har väldigt lite makt (tyvärr i många fall)
Lycka Till
 
Hej
Vill bara berätta att barnen är kvar hos oss och att det från början varit en uppväxtplacering.

Biopa har inte träffat barnen på 2 år eftersom det FORTFARANDE är förenat med trauma då hans namn bara nämns.
Nu har det inte kommit någon mer hemtagningsbegäran på ett år. Däremot en massa hot mot både oss och soc. JO anmälningar etc.

Vi är övervakade av hans "vänner" :littlesad , hur vår vardag är vet han, våra tider, när barnen lägger sig, hur de rör sig ute, om de hoppat studsmatta hos grannen som inte har skyddsnät, om vi kommer hem sent efter något besök hos vänner, jag kan lova att man blir nojig när man inser att familjen varit övervakad! :bounce:

Vi har världens bästa soc och relationen där är det inga som helst bekymmer med!!
När vi kroknade för ett år sedan fick vi allt stöd vi kunde tänkas behöva, psykologhjälp, barnvakt, handledning extra inkomstbortfall för att kunna vara hemma. Ja allt vi begärde!
Vår och barnens relation med soc är ungefär som när det kommer goda vänner på fika.
De engagerar sig i barnen. läser en saga, är uppdaterade på kompisars namn vad de gjort och gör. Helt enkelt rena drömsoc :claphappy: :claphappy:

Bioma fungerar återigen och tycker igen att vi är världens bästa familjehem :roll:
det vet vi beror på att biopa inte har klorna i henne just nu. Där fungerar umgänget klanderfritt och hon har ingen som helst tanke på att ta hem dessa två av fem placerade barn..

Ja just nu är allt rena drömtillvaron....

Hälsn Bellixedda
 
Hej

Vi tackade ja till en vårdnadsöverflytt efter ett kontrakt med soc där de håller i all planering och kontakt med bios ring umgänget.

Placerade kommunen står för ev kostnader vi olika förhandlingar.
 
Oh nej lovar att ni är inte ensama därute!
Vi har också extrema bios...men efter ca 1,5 år så har det blivit lite vardag här med!
Vi har också varit övervakade, kontrollerade...
Blivit beslylda för allt möjligt. Osv
Jag säger precis som andra. Handledning är guld värd o gärna någon annan familj som man kan bolla lite med!
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp