Hjälp vi har tagit emot ett litet monster... ;P

[Kråkan]

Har tagit emot ett jourbarn, en 5-åring. H*n är HELVILD !!! Extremt ful i munnen och van att få göra precis som h*n vill, bestämmer ALLT själv enl. bio.Väldigt hårdhänt och "bufflig". Jo tack, det märkte vi direkt......... :roll:
Vi försöker vara bestämda och tala om att vi inte svär och kallar varandra fula saker mm. Det gör saken ÄNNU värre... H*n tar saker från oss andra och blir jättearg när vi talar om att man frågar först. Det ENDA som roar är TV-SPEL och VIDEOFILMER. Kan duga att vara ute ett tag, men sen DRAR h*n iväg trots att nån vuxen är med hela tiden ! I övrigt verkar h*n helt okej med att inte vara hemma hos bio, ser nog vistelsen hos oss som lite "semester".
Nån som har tips på hur vi bäst hanterar detta ? Har inte varit i samma situation förut, så är väldigt osäker på hur hård man törs /bör vara ? :?

 

[sara]

Spontant så tänker jag på vårt lilla barn. Vi har gått en utbildning för föräldrar till barn med utåtagerande beteende och har lärt oss en hel del.
Nu kan man tänka att detta barn säkert har en hel del med sig, särskilt då bristen på rutiner och att det kommer till ett helt nýtt hem.
* Aktivera, aktivera, aktivera. Blir barnet trött av att bli aktiverad så blir det lugnare. Det kan vara promenader, cykla, bada osv. Tar massor av en själv men om det hjälper är det guld värt.
* Ignorera "felaktiga" beteenden så långt det är möjligt (strunta i fula ord tex, bara ignorera). Välj era strider men aldrig tumma på säkerheten. Saker som är farliga får man helt enkelt inte göra, man kan få ta mycket skrik och slag men man ska inte ge efter.
* Kanske kan det behövas en extrem fyrkantighet och förutsägbarhet vad som kommer att hända under dagen? Göra ett schema med bilder?
* Aldrig fråga barnet, vill du duscha, äta osv utan bara säga nu ska vi duscha.
* Något vi också pratade mycket om var gemensam stund. Det kan vara en stund under dagen eller vid sängdags att man tar en kvart och bara umgås med barnet på dennes villkor. Sitter med när barnet leker, läser en bok och hjälps åt att tolka bilder i boken, går på en rolig promenad, pratar om vad barnet gjort under dagen osv. total fokus på barnet.
* Glöm heller inte att berömma barnet när det uppvisar ett önskat beteende, även småsaker. Ofta kan man känna att man berömmer för småsaker som barnet redan kan, tex tvättar händerna efter toabesök. Men att få beröm stärker barnet och eftersträvar då att få den uppmärksamheten när den gjort "rätt".

Något vi också fick lära oss är att barn alltid vill vara till lags. Visst tänkte vi med det humöret, men när barnet fungerar så vill det tex hjälpa till hemma.

Lycka till!

Sara

 

[Kråkan]

Tack snälla för ditt svar !
Det där med schema kanske vore något... :razz: Måste nästan testa, finns en överhängande risk att det blir svårt men ... H*n vill som sagt INTE göra annat än tv-spel & tv. Eller är väl inte heller VAN kan jag tro.
Det blir svårt att ignorera fula ord osv... H*n kallar oss väldigt fula saker, spottar på oss och faktiskt överallt ( på matbordet när vi äter tex) Klättrar precis överallt, på bord, bänkar, bokhyllor mm.
En annan sak som jag tror blir ett problem är hygienen ! H*n är INTE van att borsta tänder & tvätta sig :?
Vägrar att gå på toaletten utan att låsa in sig. Då h*n precis kommit, har vi inte hunnit så långt som till duschningen ännu. Hur ska man lyckas där, när vi inte ens får vara i närheten av toaletten ?
Tvivlar på att h*n klarar duschen själv, med hårtvätt osv. Ska man helt sonika säga att man SKA närvara ??

 

[honey]

I mina öron låter det som punktbevakning med video som belöning.
Kan man inte uppföra sig vid matbordet får man äta själv.
När saker fungerar får "göra själv" eler tillsammans.
Här har inte existerat stängda dörrar varken vid tandborste eller dusch.
Toabesök OK men inte LÅSA.
I värsta fall får ni väl skruva bort låset en tid.
Har nyss kommit gäller du ja att hålla på rutinerna så att ser hur det funkar hos er.

Vet inte om jag låter hård men det är nog som jag hade provat i a f .................

Lycka till

 

[Kråkan]

Nej, du låter inte alls hård ! Undrade mest hur mkt. man måste "tåla" när det är en ny plac... Å en jour dessutom. Nu känns det ju som om vi faktiskt kan kräva lite mer uppförande !
Men återigen det här med duschen.. :roll: Ingen låst dörr naturligtvis, men h*n är ju bara 5 år, visst sjutton måste man hjälpa till att tvätta håret & iallafall KOLLA så kroppen blir tvättad ? Tror nämligen att h*n är väldigt obekväm med nakenhet, därav blir det nog väldigt svårt att få närvara vid dusch ! :?

 

[tre]

Hej!

Jag har ett boktips som kan ge er en och annan ledtråd eller hjälp. "Vilse i skolan" av Ross W Greene. Även om titeln syftar på skolan så fungerar det alldeles utmärkt hemma.
Allt det som er gör tyder på att h*n är frusterad. H*n vet inte hur h*n ska göra. Kraven från omgivningen och alldeles säkert från själv finns där, men hur h*n ska göra för att nå upp till dem vet h*n inte. Alltså blir h*n frusterad. Barn/alla människor gör rätt om de kan. De h*n gör just när h*n beter sig illa verkar säkert vara ett bra sätt för , men för er ser det jättekonstigt ut.
Oj, det blev en hel föreläsning. Jag menar inte att man får bete sig hur man vill och att det inte ska finnas regler att föjla, men ibland finns det adekvata skäl just för det barnet att bete sig men så länge vi inte förstår/tar reda på varför så är beteendet helt oacceptabebelt och ologiskt för oss.

Du får gärna pm:a mig om du undrar vad jag "dillar" om :? .

Lycka till och kram Tre

 

[bortblåst]

Ett tips, hade själv en 5 åring som skulle göra allt själv och det blev ju som det oftas blir då en sådan liten skall fixa allt själv. Han hade fått för sig att om han var duktig och gjorde allt själv så skulle han få flytta hem. När han skulle duscha så fick vi inte vara med men jag löste det så att jag inköpte en stor badbalja ( har inget kar) och där fick han leka och busa med massa badleksaker och han märkte inte att jag eller maken kom in och pratade med honom. Efter ett tag så var det helt okej att vi fick tvätta håret.
Att din 5 åring är ful i munnen känenr jag igen också. Har fått denna förklareinge av en tidigare placering som var precis lik din. Jo om han var elak och dum så skulle vi inte vilja ha honom. Då kumnde han kanske få flytta tillbaka till sin mamma. Så mit råd är samam som du fått tidigare, stäng öronen. Beröm honom då han gör något bra och blunda för det andra.
Lycka till

 

[sara]

Tack snälla för ditt svar !
Det där med schema kanske vore något... :razz: Måste nästan testa, finns en överhängande risk att det blir svårt men ... H*n vill som sagt INTE göra annat än tv-spel & tv. Eller är väl inte heller VAN kan jag tro.
Det blir svårt att ignorera fula ord osv... H*n kallar oss väldigt fula saker, spottar på oss och faktiskt överallt ( på matbordet när vi äter tex) Klättrar precis överallt, på bord, bänkar, bokhyllor mm.
En annan sak som jag tror blir ett problem är hygienen ! H*n är INTE van att borsta tänder & tvätta sig :?
Vägrar att gå på toaletten utan att låsa in sig. Då h*n precis kommit, har vi inte hunnit så långt som till duschningen ännu. Hur ska man lyckas där, när vi inte ens får vara i närheten av toaletten ?
Tvivlar på att h*n klarar duschen själv, med hårtvätt osv. Ska man helt sonika säga att man SKA närvara ??

Spottning är ju inte så kul, kanske kan ni prova med en spotthink? Inte så fräscht kanske men om barnet måste spotta så får det ske i en hink. Då får barnet spotta men gör inte "fel". Kanske kan börja med ett belöningssystem vad gäller spottandet. När barnet spottar i hinken får den tex en stjärna och när det samlat ihop 5 stjärnor så får den en belöning. Nästa gång så krävs det lite fler stjärnor för att få en belöning osv.
Vi körde belöningssytem här hemma, då gällde det morgonrutinen, fick en stjärna för varje utförd sak som vi hade bestämt innan. Fungerade väldigt bra.

Försiktigt vända på tv-spelandet, att barnet får spela som belöning för att det varit duktigt. Klättning känner jag igen, kvittar hur många gånger jag säger till liten att man inte får vara på bordet, så hjälper det inte. Bryt och gör något annat med barnet. Utnyttja det faktum att barnet tycker om att klättra och klättra gör man inte inne utan ute

Duschandet fick du bra tips om.

Tandborstning är det många som har problem med, men det är något som ska göras. Har inget bra tips där :?

Den här tråden blir nog väldigt intressant :razz:

Sara

 

[Trixen]

Låter precis som 6-åringen vi fick förra året, stormade in i 200 knyck slängde sig upp på bordet pulade in hela sockerskålen i munnen......... ena föräldern var med men förklarade att dom var anarkister så man säger aldrig nej till ett barn!!!!!!!!!

Nu orkade dom inte med längre.

Nåväl den lille gjorde precis som h*n ville, började med att puckla på dom andra barnen (tur att dom var äldre)
snodde, slogs med allt o alla, kunde inte ha den lilla ute ens för flög på alla barn i lekparken o skulle döda dom....... vi fick bära hem en sparkande, bitande många gånger.

Vi började med stenhårda regler, slogs man, svor man, snodde man så fick man inte vara med, vi drog bort ALLT socker den lille var helt sockerberoende ungefär som en narkoman.... under "avvänjningen" från socker så blev han ännu värre men efter 2 veckor så började det vända lite, lördagsgodis, läsk o.s.v tog vi bort helt, blev chips o popcorn istället, den lille hade varit med om massor och var helt traumatiserad, det tog tid och vi var hur fyrkantiga som helst, man säger alltid JA eller NEJ att säga "kanske", "vi får se" är helt döfött.
Vi nonchade INTE dåligt beteende utan reagerade på ALLT, vi uppmuntrade så klart bra beteende men vi reagerade på direkten över ett dåligt beteende.

Den lille hade i som jourbarn i 1,5 år och på slutet var det nästan en man kunde ha i möblerade rum och som man faktiskt tog med sig bort :claphappy: T.o.m ett restaurangbesök klarade den lille, så när väl fick ett permanent familjehem så hade vi glömt hur var när h*n kom, vi satt o gick igenom alla noteringar med nya familjen, jösses vilken skillnad faktiskt :claphappy:
Men man får vara envisare än en åsna........ :angel

Lycka till.

 

[Bond]

Jösses vilken utmaning ni har fått! Så många bra tips det var i alla svar med!

Ang duschning så hade jag en tanke att om det är just "nakenheten" han har mest problem med så kanske man kan börja lära honom duscha med badbyxor (eller kallingar) o man själv kanske också kan ha på sig badkläder typ o på så vis få vara med och duscha. Så kanske man kan komma ifrån det där med badkläderna när han vant sig lite. Han måste ju ändå ha av sig de blöta småbyxorna när han duschat klart så man kanske kan få av dem o tvätta snabbt där med när duschen nästan är färdig, så har man minimerat nakanheten så att säga. Vet inte om det var nåt bra tips. Hoppas det löser sig! =)

I övrigt så är väl det enda som fungerar när barnet gör "fel" att upprepa upprepa och upprepa tills han inser att det är ingen idé för de ger aldrig upp.

 

[Deanna]

Schema hjälper oss jättemycket! Vår placering är ett "explosivt" barn i samma ålder ungefär.

Så fort dagen ser annorlunda ut än den vardagliga rutinen så ritar jag upp bilder och vi pratar igenom dagen. "Först leker vi med björnarna. Sen äter vi äpple. Sen duschar vi och tar på kläder. Sen går vi till parken. Sen hem och äta lunch, det blir paj." osv osv...

Bra bieffekt: Schemat hjälper mig som förälder att hålla fokus!!! Om jag vet att "snart är det mellis, då kan jag ta en kopp kaffe och läsa tidningen 10 minuter" så blir jag en roligare lekkamrat fram till dess. Så det är nog lika mycket för min skull som för barnets

 

[Deanna]

Vi nonchade INTE dåligt beteende utan reagerade på ALLT, vi uppmuntrade så klart bra beteende men vi reagerade på direkten över ett dåligt beteende.

I början kan det ju vara knepigt att veta om det är "dåligt beteende" eller "frustration". Min erfarenhet är att regelrätta utbrott oftare är frustration hos barnet och då spelar min reaktion inte så stor roll. Jag kan bära undan, ignorera eller skälla, barnet märker inte så mycket i alla fall för det har ju kollaps i huvet just då.

Om det är mer medveten gränstestning/provokation behöver man förstås både för sin egen skull, barnets skull och ev övriga barns skull visa att de överenskomna reglerna gäller.

Jag bara tänker på hur jag reagerar själv. Ofta har jag lackat ur över "dåligt beteende" när jag sedan i efterhand fattat att barnet var förvirrat och förtvivlat, inte utmanande. Då kan jag önska att jag hade tagit det lite lugnare och känt in barnet istället. Men men. Lätt att vara efterklok.

 

[Trixen]

Denna lilla hade så klart ett dåligt beteende men blev fruktansvärt frustrerad av att få ett NEJ.
(Stor ovana vid detta ord!)

En liten som fått lära sig att det är ok att ta andras saker, slå någon när man vill, aldrig borsta tänderna, vara ute på stöldturneer med vuxna, hota om man inte får som man vill blir självklart frustrerad när hela dennes världsbild faller sönder.

Ett sätt att leva som trodde var ok, visar sig vara helt fel i nästa familj......

Denna lilla behövde enligt mig "programeras om" jag följde våran handledares råd om att INTE "prata sönder den lille" när den lille var frustrerad/arg. Då var det korta kommandon som gällde.
Däremot nån/några timmar efteråt när den lille är i balans DÅ pratar man om varför den lille ängeln inte fick använda väggarna som ritpapper och att jag kommer ta pennorna även nästa gång om du gör så.......
När den lille snodde kökskniven för att döda oss med så är det handling på direkten, inte massa prat, prata gör vi sen.
Denne lille behövde även "traumabehandling" men det är sällan någon ide att påbörja i ett jourhem utan görs oftast när den lille har en stabil miljö runt sig där h*n ska stanna.

Som jag ser det så är min uppgift att visa vad som är OK och vad som absolut inte är OK. Vi ska helt enkelt visa på ett alternativ till hur man ska bete sig.
Finns säkert lika många teorier om hur dessa ska behandlas som det finns familjer, och förr eller senare kan man säkert nå framgång vilken metod man än använt.......huvudsaken är att man tror på det man gör, så kän efter med magen vad som käns rätt.

 

[Kråkan]

HJÄRTAT I HALSGROPEN NU !!!!!!!!!! :bounce:
Kom på det lilla "monstret" när h*n hade lyckats få upp fönstret i sitt rum (trots spärrar!) & var på väg HEM !
Jag blev både rädd & arg, men lyckades sansa mig & fråga hur h*n tänkt ta sig hem... LIFTA ELLER TAXI..
En 5 åring som känner till alternativ att ta sig iväg känns skrämmande !
Ringde soc. direkt & sökte stöd i vad jag skulle göra, det kan ju hända MITT I NATTEN !!!
Förvånansvärt fick jag höra att jag skulle prata med barnet & tala om att h*n skulle stanna bara...
Ja, jo, det har jag redan gjort... Men OM det inte hjälper då, och h*n drar inatt när vi sover ??? :?

 

[Trixen]

Kråkan det låter som vi haft samma
Våran packade sin väska varje dag och skulle rymma........ men våran skulle bryta upp en bil o sno..... :x
Men det gav med sig efter nån månad, men det var ständig bevakning av den lille, som tur är så var både maken o jag hemma så vi kunde turas om att ha den lille under uppsikt :angel
En gång ringde 112 när vi inte höll koll på den lille.
Så vi blev uppringde av en man från sos alarm som förklarade att vårat barn busrinde och ville anmäla brott.....
så det var bara att be om ursäkt, förklara läget för larmoperatören och säga att f.o.m nu ska v även låsa in våra telefoner :rollhappy:

 

[Deanna]

Ja... våran brukar ta på sig ytterkläderna och gå ut från dagis, h*n ska hem då... från mitt i stan...

Kråkan det kan ju låta absurt men jag håller nog med ditt soc. Om ni tar det hyfsat lugnt så fattar barnet att det där inte är något bra sätt att fixa situationen på.

Trixen, jag vet inte om du uppfattade min "metod" som att prata och förklara mycket för barnet i stunden. Det var inte så jag menade. Tycker det låter som vi gör rätt lika fast förklarar det på lite olika sätt bara.

 

[Kråkan]

Nu har h*n duschat :claphappy: Med lite badkläder på men det glömdes "bort" efteråt när det skulle torkas torrt :rollhappy: Däremot har vi haft en extremt intensiv dag från kl. 8 imorse och den är inte slut än ! Börjar tro att h*n inte har något sömnbehov ?? Verkar inte trött alls, TROTS aktivering hela dagen !
Jag är ensam hemma på dagarna , kan inte lämna min "vaktpost" ens för 2 minuter ! Natten till idag har jag vakat / sovit i timslånga intervaller.... Är heeeelt slutkörd både psykiskt och fysiskt.... Min man börjar sitt jobb innan kl. 6 på morgonen och har svårt att avlasta mina "nattvak". Jag vet verkligen inte hur jag ska orka med detta intensiva och oerhört krävande barn.. :? Det handlar bara om en väldigt kort, tillfällig jourplac. men hur ska jag ens ta mig igenom natten och morgondagen...?? Vid förfrågan framgick naturligtvis ( :bounce: ) inte ens hälften av problematiken, TROTS att de vet att jag är gravid i 7:e månaden och har avsagt mig "tyngre" placeringar.... :roll: Vet inte egentligen vad jag ville med detta inlägg, mest skönt att skriva av sig medan jag ändå sitter "vakt"...........

 

[Bond]

Stackare, i 7 månaden är man ju svintrött som det är utan att få hjälp att inte sova! :smirk:

Gött att det funkade med duschen så att lilla monstret åtminstånde är hel och ren. Vem vet han kankse tom kan bli på bättre humör av det...ve känner sig inte lite glåmig o grinig om man är skitig, en dusch så man känner sig fräch kan ju öka på humöret en bra skvätt.

Kan ni inte hänga nån bjällra i fönstret eller nåt så att ni hör om han skulle öppna det och försöka klättra ut?

 

[Kråkan]

Fönstret skruvade vi igen, så där kommer ingen ut
Värre med ytterdörren, men vad kan vi göra.... Jag är så slut så jag orkar knappt tänka :roll:
Fick dessutom frågan om vi kunde låta h*n bo kvar längre än planerat, vi sa faktiskt nej ! Hela familjen är totalt uttömda på energi, VI ORKAR INTE ! Känns jäkligt, men vi går först & är vi "slut" gör vi inget bra jobb :roll:

 

[mammamoa]

Kråkan hur går det med ert lilla monster har det lugnat ner sig lite nu när det har gått några dagar ?
Har tänkt mycket på dig hur det har gått för dig och familjen.

Många styrke tankar till dig
Mammamoa