Hur bemöta barn som svarar uppkäftigt eller inte alls ?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
K

Kråkan

Handlar om en 5-åring, med tragisk uppväxt. Oavsett vad man frågar eller pratar om, kommer ett " uppkäftigt" svar, ett NÄ ! Eller så struntar h*n i att svara överhuvudtaget. Väldigt frustrerande, men jag förstår ju att det har med uppväxten att göra, kanske tom ngn diagnos.
Frågan är bara hur man bäst bemöter detta , på en 5-årings nivå ? Har försökt förklara att det inte är trevligt att svara så osv. men det fungerar såklart inte alls. H*n ska ALLTID ha sista ordet, oavsett vad det handlar om. Det fungerar inte heller att säga att "så länge du svarar så otrevligt vill jag inte prata med dig". H*n härmar /upprepar gärna det man säger också, som för att trigga igång något.
Det enda som "funkar" för stunden, är att helt strunta i x. Det känns inte riktigt heller, men om jag inte gjorde så, skulle det fortsätta i evighet...
Hoppas på massor av bra tips, som alltid på detta forum :claphappy:
 
Ja du Kråkan, vilken utmaning.

Men oavsett vad x beteende beror på så bör vi vuxna ha ett fungerande förhållningssätt. Det jag lyckats med då det varit just som du beskriver, det är att berömma och berömma och överdrivet berömma.då X gör bra saker. Blunda för det dåliga beteendet, ge inga förmåner.men om x gör något bra (som att be fint om mer mjölk) Då kan du till och med ge en belöning. Nu när du var så duktig och bad så fint så tycker jag att du ska få en glass. Det tar tid men det vänder.

lycka till.
 
Jag berömmer alltid x OM x gör något bra, litet eller inte. Gissar att man kanske inte har uppmärksammat x på det sättet...tyvärr blir det väldigt få tillfällen :roll: men jag är snabb NÄR det sker !
Även om JAG kan bita ihop och vara vuxen, är det svårt för våra tonåringar. Skapar en hel del irritation även fast de är väldigt förståndiga och inser problematiken.
Låter onekligen som att vi inte kommer få uppleva att det vänder, x är ju bara här på jour...
 
Absolut beröm när dom är duktiga och ber fint....MEN jag nonchalerar absolut inte ett dåligt beteende, vilken diagnos man än har så är det oacceptabelt i vårt hem, med lille 6 åringen jag hade som kallade alla fi**or och ku**r och svor så det osade så fick han gå in på sitt rum......"-Gå in på ditt rum vi vill inte höra såna ord, du är välkommen ut när du pratar ordentligt" sa vi alla.(även våra stora barn, i början fick vi leda in honom i rummet.........
I början fick han gå in 5-6 ggr om dagen...men det försvann snabbt.....så efter några veckor kunde det hända nån gång i veckan sen blev det ännu glesare för att helt ha upphört 1,5 år senare......
Såna små änglar är en stoooor utmaning, men dom är roliga att jobba med för man ser ofta resultat så snabbt :claphappy:
 
lite olika svar o åsikter bra för dig att få..här kommer lite om mina tankar...
Detta barn har säkert fått uppmärksamhet vid dåliga beteenden alltså tillsägelser o utskällningar o det är så den är van att få uppmärksamhet inte på något annat sätt.
Därför skulle jag ignorera dåliga beteenden o berömma dom bra.
Belönings system samla stjärnor kan vara en tanke, min bio med diagnos fick en jätte duktig pedagog när hon var fyra som hjälpte dagis personalen.
När munnen gick igång gap skrik fula ord osv hade hon o fröken en hemlig kod SMACK kallade dom den.När dotter gick igång smackade fröken likt när man ska sätta igång en häst hi hi så kul det där lät då...ja hoppas du förstår allt för att avleda o utan tjat visa att nu är vi på väg åt fel håll.
Även om du är jour och kanske inte får skörda frukten av ditt hårda arbete så sår du iaf ett frö för framtiden en tanke jag försöker använda o stärka mig själv när det känns hopplöst.
 
Här var det som sagt olika åsikter , alltid kul att få ta del av hur andra gör !
Vår x säger som tur är inga fula ord eller skriker...
Jag har , även med mina egna barn, aldrig ignorerat "dumheter" . Däremot är jag noga med att berömma när något bra händer, det går inte att missa :D
X blir fruktansvärt SUR vid tillsägelse, men DET ignorerar jag ! Vi får helt enkelt prova oss fram lite och se vad som funkar bäst.... Återigen vet vi ju inte hur länge VI får jobba med just X, men förhoppningsvis gör vi skillnad för framtiden, vad som än händer då !
Tack snälla ni :bow
 
jag vill bara förtydliga att ignorera dumt beteende INTE menas att jag tillåter eller tolererar.
Däremot anser jag inte att dessa traumatiserade barn ska få någon större uppmärksamhet av att bete sig dumt. Lugnt och stilla tar jag bara bort x från matbordet eller att X får gå upp på sitt rum och skrika, eller bli utan efterrätt.Uppståndele och sensation och uppmärksamhet det får man vid gott uppförande.
 
Trygga Rekan sa:
jag vill bara förtydliga att ignorera dumt beteende INTE menas att jag tillåter eller tolererar.
Däremot anser jag inte att dessa traumatiserade barn ska få någon större uppmärksamhet av att bete sig dumt. Lugnt och stilla tar jag bara bort x från matbordet eller att X får gå upp på sitt rum och skrika, eller bli utan efterrätt.Uppståndele och sensation och uppmärksamhet det får man vid gott uppförande.
Klicka för att se resterande...
Här kör vi också med lugna tillsägelser :banan:
Fungerar inte det, får x helt enkelt gå in på sitt rum. Säger också att x gärna får komma ut när x kan
"uppföra sig". Tar allt ifrån 5 min- nån timme, sen kommer x frivilligt :claphappy:
 
Hej har nu haft modell äldre placerad i ca fyra v. med ett liknande beteende betänk att denne fladdrat runt i systemet läääänge....vi säger stop så pratar man inte osv...har varit ett j...a tjafsande i dessa veckor och när man fått bukt på det ena startar man med nästa...
Känner och det är inte den första att dom skriker efter att någon säger stopp eller bara för att få uppmärksamhet dom beter sig illa....vad surrar jag om nu då jo att ni som har dom mindre gör ett enormt jobb som stoppar detta beteende i tid så svårt att få bukt med det senare då ordförådet blivit större. Det jag märker hos denne o de andra tidigare är att när dom kört sin testrunda o märkt att det onekligen är STOP och att man uppmuntrar positivt beteende så blir dom som förbytta har just nu en :angel: glad som en lärka som smällt i sig tre stora äggmackor o fått i sig sina mediciner utan ett ord...i fyra veckors tid har det låtit typ:
Fan mannen jag käkar aldrig frukost ,Ingen kan tvinga mig o äta jag är inte hungrig,j....a kärring ,jag äter mina mediciner när jag själv vill, mm allt på en väldigt hög ljudnivå.
så här har vi haft det som sagt i snart en månad med allt som rör regler,uppförande o allmänt hyfs. Jag har haft min linje klar här är våra regler som gäller o vi behandlar andra som man vill bli behandlad själv vi är vuxna och vi bestämmer vi styr skeppet med hjälp av övriga familje medlemmar. Ju mer vi hjälps åt och är trevliga mot varandra ju roligare har vi det.
Ord som måste vänjas bort från ordförådet ja jisses vilket jobb man gör när ingen har bromsat tidigare.....kämpa på o gör det som du känner är det bästa vissa som inte vill ha närhet måste man ju gå varsammare fram med.
 
Håller med dig Hoppsan :claphappy:
Änglarna måste helt enkelt "programeras om" men vad häftigt det är när man kan börja skörda.....
Då ler man för sig själv och har gjort LITE skillnad i en :angel: liv :banan:

En :angel: jag hade vägrade titta på mig när jag pratade....vi jobbade stenhårt med det och jag var en "pappegojja" som sa "-titta på mig när jag pratar med dig" varje dag i två månaders tid.....
:angel: började att titta......så vi fick en komunikation ...efter 3 månader kommer ett nytt jourbarn och döm om min förvåning när jag hör den första säga till nya :angel: ".titta på mig när jag pratar med dig " ! :claphappy: :claphappy:
Så nog gör man lite skillnad alltid...sakta men säkert går det att förändra....dom flesta... :smirk:
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp