Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare.
Vi har sedan en tid tillbaka bestämt oss för att ta emot ytterligare placering och den nuvarande kommunen har godkänt detta. Efter mycket om och men hittade vi något som känndes perfekt från en annan kommun. Denna kommun har nu gjort en egen utredning och för någon månad sedan blev vi godkända av deras kommun.
Förra veckan fick vi för första gången träffa barnet som sakta skall utskolas från en tidigare familjehem. (Barnet går i mellanstadiet. )
Vid första mötet fick vi känslan av att HJÄLP detta passar inte oss :? Egentligen har vi inget speciellt att gå på mer än att jag fick en negativ magkänsla. Det känns som om det kommer bli tufft för våra biobarn. Givetvis kan jag ha jättefel men just nu känns allt jobbigt. Känns som om vi sviker kommunen och barnen Än så länge har vi inte sagt något till kommun utan tanken är att de snart skall hälsa på igen. Kanske kommer det trots allt bli jättebra om vi bara ger det tid men jag vet inte, vi har aldrig känt såhär förut.
Någon som varit i en liknade situation och kan ge oss lite råd?
Om man vet att det är för en tidsbegränsad period/kortare plac - då är det ju möjligt att få det att fungera tycker jag men känner man så här och det är fråga om en längre plac då tycker jag att ni ska tänka efter både en och tre ggr...
Sen är ju frågan VARFÖR ni känner så här :? Är det så att det "gamla" famliljehemmet "lägger över" lite av sina besvärande tankar/känslor hos er....eller att barnet gör det... Inte med mening menar jag utan sådär som det kan bli ibland. Man kan helt plötsligt känna att man inte mår riktigt bra, men har ingen anledning till att må dåligt - då kan det ju vara ngn i ens närhet som liksom lägger över känslor....inte medvetet ens alla ggr. Bara funderingar men..
Varför vi fick känslan kan jag inte riktigt säga men vi har inte träffat det förra familjehemmet än utan bara barnet tillsammasn med soc.
Som vanligt är/var problematiken kring barnet större än vad vi från början fick reda på dessutom är barnet jämngammalt med våran äldsta och väldigt framåt och utåtagerande och vår bio blyg och lite tillbakadragen. Jag tror inte att det kommer att bli en bra matchning då jag är rädd för att vårt biobarn får stå tillbaka för mycket men jag vet inte???
"barnet jämngammalt med våran äldsta och väldigt framåt och utåtagerande och vår bio blyg och lite tillbakadragen. Jag tror inte att det kommer att bli en bra matchning då jag är rädd för att vårt biobarn får stå tillbaka för mycket men jag vet inte???"
STOP på belägg! :roll:
Lita på DIN magkänsla och tänk på ditt barn.
Jag skulle stoppa genast innan det nya barnet han fästa sig vid er, jag tror det måste klicka från början...magen brukar ha rätt :smirk:
men vad vet jag :?
Knepigt!
Man kan inte älska alla samt man kan inte hjälpa alla. Gå på magkänslan och var inte tveksam i fall ni väljer att ta emot denna placering. Det är bättre att tacka nej redan nu innan ni går vidare än att ni står där om någon månad och det inte funkar. Detta kan inte förvaltningen säga något om. Jag tror dom uppskattar er ärlighet. Varför har ni inte fått träffat det tidigare familjehemmet?
Ja, jag tror på magkänslan. Jag vet inte vad sociala har utgått ifrån när de gjorde matchningen (om de nu har gjort en sådan eller bara låter ett akut läge styra).
Du verkar i alla fall göra en egen matchning utifrån din kunskap kring dina barn och din familj. Jag tycker att det är jättebra att du tillåter dig känna efter (trots att det innebär problem). Visst är det bättre att stoppa redan nu eller åtminstone snabbt som sjutton uttrycka era funderationer till soc.
Våga lita på det du känner - det är det rätta! Och barnet kommer säkert att få ett hem som är det rätta för denne!
Sa precis som jag kände till soc men de ville att vi skulle träffa barnet igen och känna efter. Dom ansåg att vi kunde ta denna höst att känna efter hur det kommer fungera eftersom det inte är tänkt att h*n ska flytta förrens terminen är slut. Personligen vet jag inte hur jag känner :?
Egentligen har vi inget speciellt att gå på mer än att jag fick en negativ magkänsla. Det känns som om det kommer bli tufft för våra biobarn. Givetvis kan jag ha jättefel men just nu känns allt jobbigt. Känns som om vi sviker kommunen och barnen