Hur länge får barnet stanna?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
HEJ!
Vi har fått förfrågan på att få en bebis placerad. Barnet har inte haft någon kontakt knappt alls med sin mamma o pappa. Soc vill att barnet placeras så fort som möjligit hos oss så att hon börjar knyta ann till oss. Men nu är frågan, är det vanligt att barnet efter en tid får flytta hem till sin mamma när barnet knytit sig till oss? :? Barnet är under 6mån. Soc vet inte vart mamman är och det är droger med i bilden. :littlesad

Tack på förhand / smulan
 
Jag är absolut ingen expert men.....har svårt att tro att dom bara skulle flytta hem barnet så fort biomamman dyker upp. Dom startar säkert en utredning, kanske det blir lite umgänge under tiden.
Mer kan jag nog inte svara dig på

Ingrid

Lycka till hoppas bebisen kommer till er så snart som möjligt, bebisar behöver en en trygg tillvaro så fort det bara är möjligt.
 
Tack för ditt svar Ingrid!
Jag har oxå svårt att tänka mig att de skulle göra detta pga att barnet i nuläget inte har någon "mamma", utan ska knyta sig till oss. Barnet är mycket litet. Självklart "jobbar" man ju för att det någon gång i framtiden ska finnas någon kontakt.
Barnet bor nu hos sin mormor, som gärna vill att vi håller kontakten med henne, då hon inte vill "tappa bort" sitt barnbarn. Det tycker jag låter jätte bra :razz:
Hoppas det är fler som vill svara!! :bow
 
Åhh vad jag skulle vilja svara Självklart så får ett anknutet barn stanna!!! Men verkligheten ser inte ut sådan. Allt beror på vilken socialsekretarere man har, vad den personen/teamet värdesätter. Ett barns trygga anknytning eller en förälders behov av sitt barn.

Idags läget så verkar en hemgång inte vara trovärdig, för en lång tid framåt. Föräldern ska bli ren/fungera innan hemgång.

Det viktigaste för barnet är en anknytning till någon och i detta fall så blir det ni. När sedan mamma/pappa dyker upp och vill träffa sitt barn så har de så klart rätt till det. Hur det kommer att se ut går inte att sia om, det beror återigen helt på socialsekreteraren/teamet.

Men vi har svävat i ovisshet och barnet kom till oss som liten men nu ska det väl vara spikat att barnet stannar.
Man kan alltid hoppas och tro att barnets rätt till en trygg anknytning ska spegla hur framtiden kommer att bli, vi är dock inte riktigt där ännu men det jobbas på det från alla håll.

Lycka till med liten!

/Sara
 
Tack Sara för ditt inlägg!
Känner att det säkert kommer bli som du skrivit, vi får vänta och se.
Hoppas allt går bra för er oxå.
Hälsningar/ smulan
 
Som familjehem vet man ju aldrig men jag säger som vår fantastiska handledare sa när vår första placering hotades med hemflytt och vi inte visste hur vi skulle förhålla oss:
Älska så mycket ni kan, då har ni då gjort det för det är det enda ni kan göra!
Det har jag burit med mig under alla år: alla barn som kommer in i min familj på ett eller annat sätt har rätt att bli älskad - och få den kärleken med sig vidare i livet!

C
 
Smulan...hur har det gått? Är barnet LVU:at? I så fall blir det ju svårare att bara dyka upp för biomamman.

I vilket fall som helst så görs ju en utredning, och den dagen mamman dyker upp måste hon ju visa att hon kan och orkar och har möjlighet att ta hand om sitt barn.
 
Hej allihopa!
Jo, det gick jätte bra när familjehemsutredarna var här, skönt, var så nervös :smirk:
De kunde inte riktigt svara på alla "viktiga" frågor som vi hade som gäller barnet och föräldrarna. Nu är ett nytt möte bokat nästa vecka för att träffa en annan på soc som har kontackt med föräldrarna. Barnet bor hos en släkting nu, och mår bra. Barnet är i nuläget inte LVU placerat utan SOL, men om föräldrarna skulle komma dit o vilja hämta barnet så blir det LVU.
Vi känner att när barnet är så litet (2mån, 8v förtidigt född), de kan än inte se om barnet har några medfödda fel, sådant märks ju oftast när barnet är ca 1år o äldre, vi måste jobba till 1000% med anknytningen, veta vad vi ska titta efter för tecken som kan visa på hjärnskador o andra fysiska problem som kan komma. Då vill man ju veta om det är en uppväxtplacering eller inte så vi kan gå in för det här till 1000%, FÖR BARNET SKULL, vi har alla möjligheter o erfarenheter (jobbar inom psykiatrivården båda två) ta hand om det här barnet o ge det en bra uppväxt, det kommer aldrig föräldrarna kunna, även om de slutar att ta droger.

Vad tror ni? Har vi för höga krav?
Svara gärna om ni vet / smulan
 
Anknytningen är ju jätteviktig, hur det än går om ni ska ha kvar barnet en lång tid eller inte. Det är ju det som är den jobbiga delen i att vara familjehem, att barnet inte är ens biologiska, att min i bakhuvudet får ha i åtanke att barnet kanske kommer flytta tillbaks till bio.
Det är ju det som ska vara soc. målsättning i alla lägen, men det går ju inte alltid av olika anledningar.
Därför menar jag att ni kanske måste vara beredda på att ta till er barnet till dem där 1000 % hur det än blir med placeringens längd eller säkerhet liksom.
Jag har själv en väninna som är fam.mamma och dem fick sin placering som nyfödd.
Pojken föddes med en hel del grava handikapp som dubbel hörselskada, talproblem, kan inte kontrollera sin saliv, ADHD och Aspergers.
Familjen har älskat denna lilla pojke som om det vore deras egen, SÅ min väninna har fått arbeta med honom.
Idag är pojken 8 år, hans biomamma bedrev mastodonträttegångar för att få tillbaks honom och hon segrade till slut.
Mamman är förvisso drogfri numera, men hon ser inte ett barns behov och hon kommer definitivt inte klara av den här pojkens alla särskilda behov.
Men hon har stängt dörrarna om sig, så min väninna o hennes familj där pojken har levt hela sin barndom har inte fått träffa dem på 5 månader nu och lär nog aldrig få göra det heller.
För honom så är det min väninna och hennes familj som är pojkens familj i första hand. Biomamma har varit en person som kommit och gått, han har aldrig lyckats knyta an till biomamman och biomamman inte till honom heller för den delen.
Allt det här har varit så otroligt tragiskt, men så är det väl att vara familjehem i stora drag.
Vi är helt i händerna på socialtjänsten.

Säkert får jag många protester mot mig nu för det här inlägget, men just angående för er del.
Känn efter själv vad du är beredd att göra.
Är du beredd att älska barnet till 1000 % och ändå ha i baktanke att det kan bli så att barnet ska tillbaks till bio och du känner att du kan överleva det och gå vidare.
Ja, då är väl den här placeringen något för dig!
men känner du att du inte kommer fixa att älska denna lilla unge till max med risk att förlora barnet, ja då blir det nog inte så bra.
För alla dessa utsatta barn behöver så otroligt mycket ovillkorlig kärlek, man kan inte ge dem för mycket.
DET är min fasta övertygelse!
 
Tack Mina goa barn för ditt svar!
Håller med dig helt o fullt i det du skriver. Det är mycket att tänka på och ta ställning till. Det vi tycker är lite lustigt i allt detta är att mamman har 2 barn sedan innan som oxå är placerade (utan att soc är innblandade) hos samma släkting!? :? De flyttade dit innan detta barn föddes, vad säger det igentligen!! Att det är en mamma som nog inte skulle ha fler barn NU. :roll: Vi får se vad de säger nästa vecka. Ha det gott allihopa!!
 
Hej!
Ville bara dela med mig av ett :banan: !! Har idag pratat med soc o det känns bra, o vi kommer tacka JA. Ska träffa barnet nästa vecka och hoppas nu att allt ska "klaffa".
Vill oxå tacka alla snälla o rara som skriver här på forumet, fortsätt med det, vi behöver varandra!! :D
KRAMAR från Smulan
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp