Hur mår barnen efter hembesök hos bio?

[Mama]

Hej! Har haft ett enda kaos här sedan i mitten på veckan då barnen kom till oss igen efter fyra dagar hos bioförälder. Känner att idag är gränsen nådd för vad jag tål. Så här kommer massor av frustration:

Plötsligt kan barnen inte längre svenska trots att de bott hos oss i ett år, det är inte naturligt att borsta tänderna och äta frukost, inte naturligt att klä på sig och att :evil: med de andra barnen gör man så fort man inte tror att någon vuxen ser. Att inte svara på tilltal är den nya regeln och att se alla andra människor förrutom biofamiljen som en lägre stående tjänare är numera det enda sättet att leva på.

Har någon annan erfarenhet av liknande? Att placerade barn har det jobbigt vid övergångarna mellan oss och bio i en dag eller kanske två har vi upplevt massor med gånger men fem eller fler!? Och dessa barn har ju varit hem regelbundet! En gång har jag pratat med ett famljehem som sa att upp till en vecka var det kaos efter varje besök men då var deras placeringar utvecklingsstörda med autism.

Vi funderar mycket på vad som hänt under dessa fyra dagar men barnen öppnar sig inte - inget har hänt med fem utropstecken säger de vid försök att få dem att öppna sig. Vad har ni gjort? Det är en hel vecka kvar tills vi ska till psykologen. Ge oss nått att leva på tills dess! Snälla?

Mama

 

[mat-tilda]

Så här illa mår min lånepojke idag

Hej mama!
Här är en till vars krafter börjar tryta. Hämtade hem S. idag och han går på som en tornado. Han har varit ett dygn hos mamman och nya styvpappan. Han förstår inte att jag är i samma rum som han är, utan han skriker, nej vrålar sina komandon till mig. Han har kallat mig alla fina okvädesord han kan, kastat kläder och skor på mig och "buffat" sitt hårda huvud i min mage flera gånger. Han har kört armbågarna i ansiktet och i bröstkorgen på mig. Det verkar som om han inte vet var han själv slutar och andra börjar. Han verkar vara på väg att ramla isär. Så har han ätit två middagar på 4 timmar. Som tur var somnade han i bilen i kväll, så vi slapp kampen om sängen. Dessutom luktar han rök så jag fick ett mindre astmaanfall på hemvägen och hans klädväska står på altanen tills i morgon när jag ska tvätta. I natt kommer han nog som vanligt att vakna flera gånger. Då kryper han upp på mig och han ska ligga på mig ihoprullad i fosterställning. Börjar bli lite svårt för han är 117 cm lång. Det brukar ta två dagar och två nätter innan han är OK igen, så som det oftast tar att återhämta sig. Men om två veckor är det dags igen och planerna är att han ska flytta hem till våren. Undrar hur vi alla kommer att må innan dess, för nu blir det bara värre för varje umgänge.
Man kan undra vad vi håller på med egentligen. Vem är umgänget/hemskolningen till för egentligen? Vems behov är det som kommer i första hand? Hur långt kan man tänja och dra i S. utan att han ramlar isär och vem bedömer när det får räcka? Eftersom det är en SOL-placering har Soc. inte så mycket att säga till om. Dessutom har mamman flyttat till en annan kommun och ibland får jag en känsla av att vårt soc. gärna lämnar över ärendet till mammans kommun för att slippa en utgift :?
mat-tilda

 

[Mor Anna]

Mama - är det litet barn eller tonåring?
Det är så oerhört jobbigt att kämpa med barnen i vanliga fall men det tömmer reserverna helt efter umgänge som erat. Men i ert hus är era regler och det måste fortsätta vara så. Att sluta prata svenska är ett sätt att sluta sig från omvärlden. Då kan h*n säga var h*n vill för ingen förstår ändå... Något har ju uppenbarligen hänt under de dagar umgänget varade och VAD som hänt brukar vara jättesvårt att få fram. Fokusera på det vanliga livet och "glöm" umgänget tills det går att prata om.

Mat-tilda
Jag känner igen S i vår förra lånegosse!! Fosterställning UPPE på en...tungt och bökigt. Jag fick lära honom att lägga sig kloss intill mig vidsidan om. Han låg med ryggen mot min mage och jag hade mina armar hårt runt om honom så han kände sig trygg. Det tog nog bara två ggr innan han förstod att tryggheten fanns där och att man kunde höra hjärtljuden ändå.

Det jag har så himla svårt att förstå är varför man går vidare med barnen och tvingar dem till svåra umgängen eller rent av hemgång när de så uppenbarligen inte själva vill! Det är inte barnens bästa man gör då - det är biosarnas bästa/vilja! Vid en SoL-placering är det än värre för så kan biosarna göra som vår biofar gjorde - bara behålla vid ett umgänge och så är flytten biff

Håll barnen nära så det vet var de slutar och ni tar vid. Holding är just ett sådant redskap för frustrationen MÅSTE ut! Då är det bättre att den kommer ut under ordnade former med en vuxen än att det går ut över barn eller djur.

Styrkekramar till er båda!!

 

[sussika]

två dagar

jag har samma erfarenhet som ni, det tar ungefär två dagar innan barnet "landar" i vår familj igen. I början tog det längre tid, det går bättre och bättre. Jag tror ändå att det är bra för barnen med "hem"kontakt. Alla behöver veta sitt ursprung, dessutom kan barnet inte sätta biosarna på någon pidestal om de känner dem väl. Då vet ju ungarna hur biosarna är och förstår kanske varför de är placerade. Det är också viktigt att få veta varför de är som de är, vem de liknar till sätt och utseende osv. Helt klart är att umgänge är jobbigt för oss familjehem, men jag tror att det är bra för barnen, alla har rätt till sitt ursprung. Självklart måste umgänget ske under något så när ordnade förhållanden. Hur fungerar det hos er vid umgänge? Har soc koll på vad som händer hemma hos biosarna?