Hur mkt säger ni till bios?

Gör mitt bästa... · 6 Mars 2012

Jag skulle vilja säga till soc hur mkt en ev flytt skulle kunna påverka det placerade barnets utvecklin negativt, hur mkt anknytningen tll oss betyder för barnet.....men känner att jag är helt munkavlad av soc att säga något överhuvudtaget. ALLT ska gå via dem, tror det beror på att dessa bios har ställt till me oreda på soc.kontoret och alla vaktar sina tungor- o då får väl inte fam.hemmet förstöra ngt. Jag är inte munkavlad konkret muntligt, men känslan är att jag ej kan prata med bios...

Hur mkt pratar ni med soc ang barnen? Om påverkan vid umgängen, vid en ev hemgång o liknande?

Tar ni allt med soc? (vilket jag tycker är skönt ofta, men då inte soc oftast inte vill säga ngt obekvämt till bio- skulle jag ibland vilja berätta hur barnet är efter umgängena.) Nu tror inte jag att bio har en blekaste aning om hur barnet reagerar på olika saker bio gör- för ingen tror jag berättar det för dem??!! Frågar jag soc får jag vaga svar.
Jag vill att de ska veta- så att de förstår hur illa de gör sitt barn...
Är jag helt ute o cyklar...än har jag varit tyst, o det är kanske bäst. Jag tänkte inte vara otrevlig, bara informativ.
Ska ha möte med soc o bio i det närmsta o vil då ta upp saker, men känslan är att vi ska hålla skenet uppe att allt är ok.... Hm, hur bra är det?

Fia-Lotta · 7 Mars 2012

Hej!
Jag fårstår din situation, jag har oxå haft mycket knepiga föräldrar.
Första mötet jag hade med bios med soc, så blev den så arg och trängd, när den fick höra sanningen, att den höll på bokstavligen flyga på mig, det blev överfallsskydd och dramatik...
Jag förståd att så här kan inte jag jobba, så efter ett par veckor ringde jag upp bios, för en träff så vi kunde prata.
Jag berättade att vi i vår familj inte kan hjälpa ditt barn om vi ska vara osams och ha agg emot varandra. Så jag la kortet på bordet. Det är upp dig dig om vi ska sammarbeta.
Idag 7 mån senare, har vi jättebra kontakt. Bios kommer 1 timme innan hämtning, för att prata/fika och det syns att den inte vill åka, vi har en kanonkontakt. Ingen kokar så gott kaffe som jag

Min erfarenhet efter alla dessa placeringar, känner att jag inte kan hjälpa dessa barn om vi inte har med oss bios, de är i chock när ett LVU sker, det blir dramatik, man måste verkligen känna in och pejla.
Men jag har en helt ärlig och öppen diskussion med mina bios, sist ringde jag bios för att fråga vad som har hänt efter ett umgäng efterson barnet var så fruktansvärd rädd och ledsen i 4 dagar, talade klart och tydligt om att vi måste hitta ett annat sätt, för att passa barnet....
Jag vet att de uppskattar min ärlighet, även om det kostar på deras "umgänge" eller sätt. Men samtidigt ger jag dem umgänges tid tillsammans med mig, vi badar tillsammans, bio, Mc-Donalds, och jag tror att de blir trygga i sin föräldrarroll om vi hjälps åt.
Det är den svåraste delen i vårt jobb, med föräldrar, släkt som liksom ingår.
Soc, kan aldrig få mig att tiga även om sanningen gör ont, det finns en anledning att barnet är placerad.
Varför har ni inte regelbundna möten med bio och soc där ni gemensamt kan prata igenom allt de praktiska. Eller så ordna möte själv, de kan känna sig så hotade av soc som myndighet och det förstår man.

Lycka till!
Ps, bios som anföll mig, fick jag en superstor blomterkorg av i julas, det är man inte van med, så detta med min ärlighet lönade sig verkligen. ds.

mammac · 7 Mars 2012

"Min erfarenhet efter alla dessa placeringar, känner att jag inte kan hjälpa dessa barn om vi inte har med oss bios, de är i chock när ett LVU sker, det blir dramatik, man måste verkligen känna in och pejla."

Kanske inte tillhör tråden men... Fia-lotta, jag har läst några av dina inlägg och jag blir så glad när fler än jag har det tänket som du har. Bra jobbat BBIC :claphappy: :bow :bow

Carina

Till Gör mitt bästa... förstår att ni har det jobbigt och skickar lite styrka till er och hoppas att det ordnar sig till det bästa för barnet och att ni får den hjälp och stöd ni behöver,,,kram

Gör mitt bästa... · 7 Mars 2012

Hej, jag skulle vilja göra så som du gör, prata med bio, ha en öppen kommunkation DIREKT MED bio. Huvudproblemet är att det har sagts tt allt ska gå via soc- det vr för snart 3 år sedan . VArför vet jag inte ruktigt, men soc r nog rädda att vår kommunikation- bio fam.hem ska bli sämre om vi pratar då bio är ganska tuffa i sina åsikter- ngt jagtycker att jag fixar mkt bra. Har t o m fått kmt beröm för att jag hanterar alla påhopp fråndem- o inte "sitter uppe i taket", som fam.hemssekr uttryckte det. Jag upplever att det inte är mig personligen som blir påhoppad- utan det är min roll som fam.hemsMAMMA som gör att de ogilar mig.

JAg hoppas att jag ip mötet ska våga vara lite rakare med bios. Det har alltidvarit de m som klagat o jag har fått besvara. KAnskeär det ddags att prata lite jag med mer hur jag ser på barnets situation- för mig är det naturligt då jag tror att vår kontakt skue bli bättre om VI själva pratade.

Trygga Rekan · 7 Mars 2012

Bra Fia-lotta.

Men det är ibland så att soc uppfattar en som osamarbetsvillig, de vill ha totalkontroll. men tack och lov inte alla.

och de som tycker att vi är osamarbetsvilliga då vi tar egna initiativ som faktiskt gynnar barnen och bio och oss familjhem då får de tycka det. :banan:

Fia-Lotta · 7 Mars 2012

Det är därför jag älskar detta arbete :razz:
Men vem kan och vill bli styrd i 3 år, vi har arbetat som familjehem i 14 år, vi har fullständigt blivit överkörda av både soc och föräldrar.
Ingen dag är den andra lik och det är det som är tjusningen, men hos OSS, som ska ta hand om de placerade barnen kan ju bara VI veta vad som är bäst för barnen, om vi har "normala" principer/levene.
Skulle jag fråga våra kommuner efter hur jag ska sköta mitt jobb, ja då skulle inte jag komma någonstans.
Att arbeta med socialtjänsen innebär:
* Det är svårtillgängliga
* De känner inte barnet
* De kan byta soc sekr.
* De har semester/lov ledig utan att vi får veta det
* De kommer när de har tid
* De svarar när de har tid och kunskap
Ja, vem skulle vilja ha en sån chef på en arbetsplats, nej vårt jobb är ett ensamarbete, man måste ta snabba beslut ibland, våga vara obekväm bara det är för barnets bästa.
Litar inte mina soc.sekr på mig/oss som familjehem, ja då kan inte vi ha något sammarbete och vi kan inte jobba med deras barn.

Det är kanonbra om vi kan stötta varandra och ge varandra MOD så vi kan sluta att dansa efter deras tröga, osnabba, och ibland inkompetenta :angel pipa. Usch, förlåt men jag känner med dig och din frustration. Dags att ta över rodret och styr skeppet dit barnet bäst behöver.
Ett tips! Skriv frågor och maila, allt som sägs i telefon glöms så fort telefonluren läggs på.
Får du inget svar, skicka samma mail/fråga igen, visa vem som bestämmer.
När vi har möten så har jag allt viktiga frågor på papper och lämnar kvar sen till dem, så att de kan läsa igen och förstå vad jag tycker är viktigt, kan de inte svara så säg att de får ringa i morgon för att lämna svar.
Rak och tydligt inget lull lull.
GE DIG INTE :claphappy:

Gör mitt bästa... · 7 Mars 2012

Det där med totalkontroll hos soc är precis det jag känner....
Jag känner att om jag ska säga ngt till bio så måste jag "pejla" med soc först om det är ok! När jag läser era inlägg märker jag att jag dansar efter soc pipa i allt. O gör jag inte de är jag osmidig o osamarbetsovillig. :roll:

Mod att förändra det....kanske får det mer o mer....

För soc är svåra att få tag i
De har så mkt att göra...
Inte mkt händer...mysket ord o liten verkstad...
O som FiaLotta skrev

e känner inte barnet o allt det där andra...

Jag får ofta känslan av bio att de är övertygade om att de känner barnet bäst för att de är biologiska föräldrarna och att de därför får styra både soc och mig....jag är bara barnvakt enligt bio. Det har de sagt i soc närvaro, men jag upplever att so har väldigt svårt att motsäga bio. Man tassar på tå, för mamman har väldigt svart att erkänna att hon är anedning till sitt barns placering. Att använda de "rätta " orden till föräldrarna är såååååå viktigt för att inte såra eller skada mammans psyke mer....
Det pratas inte om det , men det som hänt är så tabubelagt att t o m soc har svårt att tala klarspråk.

Bläää för sån dalting. Ska gå från matros till styrman iaf. Går kurs här, .... :angel
Tack alla" lärare" o medmänniskor...

Gör mitt bästa... · 10 Mars 2012

Ja, då har v åter haft ett möte där vi suttit o hörthur mkt fel vi gör o säger....Bio säger att barnet säger.....men det är önsketankar från bio och det är påhittat..
De säger att barnet verkar rädd för oss när vi ses å umgänge-men kanske är det för att barnet ogillar situtionen, kanske är det för att barnet ogillar det bio gör och kankse är det för att barnet märker de käsnlor vialla har för varandra...
JAg blir tokig!!!! Bios ord är SANNA för dem....och det är sannt för dem att barnet LÄNGTAR HEM(?) till dem !!! De tror det, men barnet harinnte bottdr sen 4 mån ålder o är snart 6 år....BArnet har inte sådan anknytning till dem...men det tror dem....

Började iaf prata med bio idag- MED dem....och vi ska utveckla den kommunikationen säger soc- de ska fundera ut på vilket sätt det kan organiseras. Kanske en bit på väg....Skulle vilja säga dem så mkt mer, skulle vilja säga bio att det kan skada barnet att flytta hem till dem- har en liten dröm omatt de skaförstå, att vi kan sluta fred i nån månoch att de ska ta tillbaka sin hemtagningsbegäran...men det är bara min dröm....

SKulle vilj att soc informerar bio vad det kangöra om barnflyttas från sintrygga , invanda miljö...ngn som vet om soc någonsin gör det? :?

Tessa66 · 10 Mars 2012

Hej,

Vi hade en mycket bra kontakt med ena bioföräldern samt dennes familj och kunde där prata, förklara och stötta dem när de skulle börja få kontakt med pyret.
Faktum var att kontakten blev lite FÖR bra så soc lämnade över allt till oss eftersom "vi nu har så bra kontakt och att de inte lyckades få ngn kontakt alls". Smidigt på ett sätt med ibland kan man behöva stöttning...

Med den andre bioföräldern samt familj var det tvärtom. Där var soc tvungna att gå in och styra upp för att hindra lite av all ilska som riktades mot oss. Ändå kämpade vi lika hårt med den andre familjen (som kom in i ett senare skede) men har tyvärr aldrig lyckats där.

Jämför jag dessa två föräldrar så har den första lite mer förståelse (framförallt närmaste släktingarna) till hur allt påverkar pyret. Viljan och önskan fanns att försöka göra så bra som möjligt.
Den andra förälder och dess närmaste släktingar kommer nog aldrig att förstå hur mycket skada de gör mot det egna barnet. Det handlar där för mycket om dem själva för att förstå någon annan. Deras ilska och ego står ivägen. Och trots att det snart gått tre år och både BUP och Soc försökt stötta och hjälpa så går det inte så bra direkt.

Jodå, hos oss har soc noga och ofta talat om för bio vad som kan hända. Men bio kan ju så mycket mer, för denne har ju faktiskt "läst en bok" (bio hade bara träffat sitt barn några gånger innan denne tilldömdes vårdnaden).

Kan ju bara säga att jag gärna hade haft en sådan heltäckande o bra bok....!! :roll:

Trots att bio fått höra om hur oerhört viktiga anknytningspersonerna (vi) är av både soc och BUP så har denne kämpat hårt med att få bort oss. Så det är tyvärr inte alltid att det hjälper med samtal. BUP började t o m ambitiöst med samarbetssamtal med bio oss och dem men fick lägga ner efter en gång pga all ilska och låsningar som fanns hos bio.

Gör mitt bästa... · 10 Mars 2012

Villockså gärna ha en sådan bok där alla svar och all kunskap finns!! :wink:

För båda våra bio så är vi bara barnvakter för barnet, i väntan på att barnet ska till dem. De sa sist gång att jag ska säga till barnet att jag inte är mamma utan barnvakt. Dessa föräldrar har aldrig under den tid vi haft kontakt unnat se till barnet- emn det heter att det är för barnet- för prata kan de, men det är så mkt skuld, egoism och självupptagenhet som kommer fram, men de säger att vi förstår att abrnet känner fostermamman bättre, men barnet längtar oc gråter efter oss och vill ite vara hos fostermamman.....

DE säger att de förstår, men gör det inte....en av bio ska alltid i varje samtal berätta för oss hur dåligt denne har mått o hade vi bara sett denne förälder då, ja, då hade vi gråtit tillsammans med henne och gett denne förälder barnet tillbaka... och den risken är nu stor- ja, inte att vi ska GE föräldern barnet tillbaka, men rätten kan ju dömma till bios fördel, för att denne kansnacka för sig....

Jag vill tro att föräldrarna är påverkbara, men kanske är dem som din ena föräldrapart- där inget tycks hjälpa.... Får se nu vad osmhänder, omvi får samarbetstid att prata på- ena bion och vi...kanske kan det hjälpa...