Hur mycket ansvar ska de kunna ta?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Vi har en jouris på 14 år som inte klarar något ansvar. Hen kan inte ta typ en smörgås ur kylen själv, än mindre plocka undan efter sig. Att använda micron är absolut inget att ens tänka på då vi har visat hur brödrosten fungerar massor av gånger men varje gång hen försöker använda den så håller huset på att brinna upp.
Hen kan inte åka buss i ca 5 minuter till sin skola utan att jag måste gå med till busshållplatsen som ligger några hundra meter bort (fast jag har visat vägen kanske 20 gånger) och när hen ska hem igen får jag ett samtal om att jag måste hämta för att det är för svårt att ta bussen :evil: .
Möten med soc som ligger 50 meter från skolan kommer hen inte till för att det glöms bort och varje morgon måste jag påminna om tandborstning, påklädning, busskort, nycklar, mobil mm.
Jag håller på att bli galen :evil: Vi har ALDRIG haft de här problemen med våra andra barn och det känns som att jag har fått hem ett spädbarn som jag måste springa och fixa saker till och passa upp på. Vi tar bara emot tonåringar på jour för att vi räknar med att de är lite mer självgående (om inget annat nämns) så att vi kan fortsätta med våra "vanliga" jobb oxå. Vår andra :angel: som är 6 år är mer självständig!
Soc tycker inte att det här är något konstigt utan undrar bara varför jag inte kan skjutsa, hämta, fixa och trixa?
Jag skulle kunna rabbla upp 1000 saker till men jag tror att ni har fattat :idea:
Så snälla kom med lite kloka förslag om vad jag kan göra för att det här ska bli bra för oss alla?
 
Oj....... låter marigt, har din jouris mobiltelefon?
Prova låta ängeln prata i mobilen med dig när hen går till bussen, om du säger....-nu går du rakt fram, nu ser du busshållplatsen, säg till när du ser bussen, bra nu kliver u på bussen...o.s.v
Om du sätter dig på en stol i köket och säger öppna kylskåpsdörren, ta fram margarinet det står i mitten.....gå nu till bänken, ta fram en smörkniv....o.s.v o.s.v
Hur klarar ängeln skolan, är hen åldersadvekat där?
 
Man undrar ju vad :angel: varit med om.
Jag vet ju förlite men var :angel: så här före placering?
Eller blev :angel: så här hos er?

Om det är så att :angel: blev så här hos er så tror jag :angel:
vill vara liten å hjälplös. Bli omhuldad som en bäbi.
Och jag tycker att då ger man :angel: tid att få känna sig liten
och hjälplös. Man tar hand om :angel: som om den vore 12 år yngre.
Med mycket närhet och ompysslad.

Var det så här innan så är ju :angel: antingen starkt understimulerad eller
utvecklingsförsenad.

Nå galet är det ju.
Många styrkekramar sänder jag till er
 
Varit i det läget , där handlade det om att få släppa allt och få vara liten . Inbakat i detta låg åxå en form av test , hurvida :angel: kunde slappna av och lita på oss till 100% , att vi alltid fanns där , oavsett tidpunkt eller bad det gällde . Tror att många trasiga behöver det , få lov att vara liten och känna att inget farligt kan hända . Tror det är enda sättet dom kan testa om man verkligen kan lita på det hem man kommit till . Från att känna "jag kan inte lit på någon" till att kunna känna tillit och familjekänsla .
Möjligt jag är helt ute och cycklar men , långa djupa samtal med :angel: och även psykolog lutar det åt det hållet .
Styrkekramar härifrån åxå . Förr eller senare tar dom sig i kragen , ljuset i tunneln .
 
Tack för svaren ni är ju så kloka :bow
Allt kändes lite bättre bara av att "kräkas" lite här :razz:
Hen har helt ok betyg i skolan och kan uttrycka sig bra, disskutera och argumentera när hen vill det så en utvecklingsförsening tror jag inte att det är. Jag tror inte heller att det är för att hen är lat, trotsig, vill få en reaktion av oss eller liknande.
Jag vet inte riktigt hur det har varit tidigare då föräldrarna inte pratar svenska och pga det så har vi inte någon direkt kontakt utom vid socmöten när tolk med. Känslan säger mig dock att hen har varit "bebis" hemma då jag tex vet att föräldrarna har skurit hens mat i små små bitar för annars sätter hen i halsen (vilket hen gör här hela tiden för jag delar inte maten till en 14 åring!) Hen har dessutom bara varit med familjen och har tyvärr inte en enda kompis :littlesad vilket såklart kan bidra till en hämmad utveckling.

Tack igen för alla kloka tankar :claphappy: nu finns det mycket att fundera kring.
 
hm många kloka svar som mkt väl kan stämma särskilt med invandrar pojkar som sätts på en pedistal o är små prinsar o det liknar oxå en 19 åring jag haft med samma problem.
Där visade det sig att denne var totalt sönder curlad. Aldrig behövt göra något själv.
Det plus en väldigt brysk pappa i stil med : Flytta på dig grabbjävel så gör jag du kan ju inget.
Då tedde sig den stora vida världen läskig o självförtroendet var i botten o psyket blev ju inte bättre när verkligheten kom ikapp.
Det tog ett helt år av träning o då är vi en hemma på heltid.
Utredning o även diagnos adhd ställdes.
Nu efter flytt har vi även fått reda på att den :angel: hade sniffat lim i tidiga tonår så det saknades även en o annan hjärn cell.
Alltså många problem.
Då detta var en frivårds placering blev det flytt hem till mamma o pappa efter avtjänat straff o det första smset jag får från :angel: löd:
Nu har jag lagat mat o städat köket till mamma som kommer hem snart :banan:
Så det går med mkt tid tålamod träning o kärlek
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp