I morgon är det dax

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Nu är det 3 gången som vi har hembesök från 3 olika kommuner, man är alltid lika nervös inför första träffen, man får hoppas att det leder till en placering denna gång...vi vill ju så gärna, och brinner för detta, synd att det ska ta sån tid med allt,,,,, är den någon som har lite tips inför i morgon??? förutom en A4 sida med frågor...vore tacksam för det.
 
hej du... =)
ja att komma med tips är inte alltid så lätt men en tanke är att faktiskt slappna av... det är så här ni bor och är.
Bulla inte upp med stora kakfatet för de äter ändå aldrig något :angel det är iaf min erfarenhet. Vi bjuder hellre på en fralla med pålägg än kakor/bullar.
Städa inte ihjäl dig.. jaja.. du har säkert hört det mesta :razz: så nej... några kanontips har jag inte men jag önskar er verkligen lycka till!

Sen tar det många gånger tid... och det suger när man vet att det finns så många barn som behöver oss. Men matchningen är A och O, sen är mina privata åsikter lite mer åt hållet att de gamla invanda familjerna som de känner kanske är de som blir tillfrågade först. Kanske har jag fel.

Skriv gärna och berätta hur det går för er.
/Adal
 
Nu har dom varit här....och det kändes väldigt bra med kemin oss emellan.. jättegullig äldre tant och en något yngre, dom ska höra av sig i veckan, så nu går man och väntar att dom ska höra av sig, Man får hoppas att dom inte gör som många andra kommuner ( tar ett erfaret känt familjehem) verkar som många går på den linjen...dom vet vad dom har och vågar inte chansa på ett nytt familjehem...som är jättesynd då man vet själv vad man går för och vad man har att kunna ge detta barn...
 
Spännande ... gott att det stämde bra med kemin som är så viktig om man ska kunna ha förtroende för dom.
Då håller jag tummarna att dom återkommer med bra besked till er. Blir det en utredning efter det kommande samtalet? Eller har ni gjort det i de här 3 träffarna?

/Adal
 
Om jag vore familjehems rekryterare så skulle jag HELLRE ta Nya hem.

jag ser bara på mig själv att det engagemang och den anknytning jag kände i början (man hårdnar med tiden och med motgångarna) jag och min man är inte lika öppna längre. Svamligt men jag hoppas att ni förstår min poäng. Vi gör det vi ska och barnen har det bra. Första åren blev jag sååå himla kär och tog till mig barnen.

Så för familjeplacerade barn så tror jag att det nog är bättre eller lika bra med er som är oskulds nya.
 
Jaha ännu en besvikelse.....man blir så ledsen och all energi bara försvinner..men dom trodde att det skulle bli för tufft uppdrag för oss som är nya familjehem....man kan undra varför dom i huvudtaget la ner tid på att träffa oss när dom visste från början att vi va nya och att placeringen va tuff.. varje gång blir man en erferenhet rikare på att bli besviken och att man inte kan hoppas på nåt.....finns det flera eldsjälar där ute som varit i samma sits.????
 
Jodå, många gånger....................
Så många att jag har tappat räkningen.
Och då har vi ändå hållit på sedan mitten av 90-talet och räknas som erfaret..........

Varje gång blir man lika besviken.
Minsta information så börjar man ju "planera" för hur det kan bli och vad man ska göra.
Och så blir det bara...........................TOMT................

Häng i och håll kvar!
Har du/ni tur så kommer den berömda ploppen snart att gå ur och då står ni med flera uppdrag att välja mellan!
 
Tack för lite hopp...känns lite bättre att höra att det är flera som varit i samma sits...man tänker att nu struntar vi i det här och ger upp...barnen blir också besvikna och tycker att vi får ju aldrig någon..trodde inte att det skulle vara så här svårt att få ta hand om en liten ängel....
 
Har upptäckt att det här med placeringar är lite som en ketchup flaska. Först inget, sen inget, sen allt. Vi fick vänta ett tag på vår första placering men sen när man kan visa referenser och har varit igång ett tag så kommer erbjudandena på löpande band. Så ge inte upp det lossnar så småningom. :razz:
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp