Ingen mat är god.

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
T

Trollmamman

Har en liten :angel: i 7 årsåldern, som flyttade helt till mig för 8 dagar sen. Jag har varit kontaktperson länge innan.
Hen tycker inte om någon mat alls just nu, allt smakar eller ser fel ut! Jag lagar från grunden och använder sällan halvfabrikat.
Men bara jag nämner maten eller hen sätter sig vid bordet, så talas det om att det är äckligt. Hen vill inte ha.
Tror det kan vara reaktion på flytten, men är lite orolig att det ska bli någon fobi runt maten.
Någon som känner igen sig?
 
Gör ingen grej av det! Hen använder nog det emot dig... Får hen en reaktion från dig " du måste äta"m.m vill hen inte ha mat så säg bara att ok men du får sitta kvar vid bordet tills vi är klara.. Min erfarenhet är att det släpper... Ifall man bara nochalerar detta...
 
Håller med. Låtsas som ingenting. Sen kan man ju adressera att plac säger att maten är äcklig. I vår familj så får man inte säga så, maten är mindre god, eller jag gillar inte det här. Men bara om det är läge.

När vi fick en 8-åring för många år sedan så förklarade hen att hen aldrig ätit vanligt (hemmagjort) potatismos... När man bara ätit halvfabrikat så tar det en tid för smaklökarna att vänja sig vid riktiga smaker.
 
Ha Ha våra :angel: är 10 år äldre men vi har samma sak här hemma, oavsett vad jag säger så är det fel mat. Jag har gjort så att de valfri dag i veckan får hjälpa till och fixa kring maten annars så gör jag det färdigt själv för att undvika - nej inte det! -nej det är äckligt!- nej vill inte!

Kan vara ett tips, så slipper man mycket tjafs plus att de är taggade (nästan i allafall) deras egna dagar.
 
Jag försöker ignorera. Är bara tydlig med att man inte säger att maten är äcklig. Så uttrycker vi oss inte.

Jo det har nog varit mycket halv och helfavrikat tidigare...när jag frågar om önskemat så är det pizza, hamburgare, pannkaka. Jag gjorde hemgjorda hamburgare, men det var inte bra. Jag är utbildad inom kost, och vill så gärna att :angel: ska få i sig bra mat, men inser att jag nog får gå varligt fram.
Idag köpte jag fiskpinnar, trodde aldrig jag skulle köpa och servera det, men :angel: åt utan allt för mycket gnäll. Min hemgjorda potatismos var däremot fel, :smirk: , men jag blev iaf lite lugnare över att hen fick i sig lite mat.

Tack för alla tips, ska försöka nonchalera kommentarerna och hitta mat som intresserar...
 
Låt barnet vara med och laga maten.

Barn i Sverige svälter inte ihjäl och ert kommer inte heller göra det. Jag skulle inte anpassa mig för mycket.

Kämpa på!
 
Ja ,,,där kan de vara stor skillnad från fall till fall. Man får tänka igenom vad som är viktigt just nu. Är de att han får i sig mat ? att man får påverka något i sin situation ?
Jag hade en kille som egentligen vill ha omsorg,bli matad. Jag va lite kluven eftersom jag tyckte han a för stor för det. Den handledningen jag fick va mata han. Jag matade. Säkert några månader. Sen försvann de bara......... Jag tyckte de kändes bra ,för även om de inte svälter så mår de så mycket bättre om de äter ordentligt regelbundet. Det är jobbigt nog ändå... Det där är kanske de som är skillnaden med just de här barnen.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp