Jag e ny här!!

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
M

MaskrosBarn

Hejsan.
Ville bara säga hej till er alla och tacka för en väldigt givande och intressant sida..
Har läst många inlägg den senaste veckan och lärt mig massor.
Tack så mycket för att ni erfarna delar med er av eran kunskap :claphappy:
Jag hoppas på mer goda råd och kanske kan även jag ge råd i det jag e bra på.

Våran familj är just nu under utredning och hoppas att vi snart är klara :razz:
Själv är jag ett "Lånebarn" Och under min uppväxt va det många som ville låna mig om man nu kan uttrycka sig så..
 
Välkommen säger jag också, kul att vi blir fler, allas tankar, ideer och kunskap lär man sig mycket av, även fast vi ibland tycker olika :claphappy:
 
Själv säger jag inte lånebarn - utan bonusbarn-då detta känns bättre för mig.... Ogillaar ordet lånebarn generellt.

Hoppas ni får möjlighet att finnas för ngn som behöver det. Kul med nya "bekantskaper". :razz:
 
Hej!
Vill oxå hälsa dig välkommen till en bra diskussions forum för placerade barn och ungdomar.
Jag har också varit "låne" barn som tonåring, men jag kan inte säga att jag kände mig som ett bonusbarn.
På 70-talet var det "regel" att barnet skulle placeras så långt bort som möjligt, men med mina upplevelser och erfarenheter, så tycker jag i ärlighetens namn att familjehemsvården inte utvecklats i någon större förändring till förbättring för våra barn.
Blir mörkrädd när jag läser ofta om mina erfarenheter som barn, fortfarande gång på gång görs samma misstag än idag.... Trots att vi har lagar som ska följas för barnets bästa.

Men vi tillsammans kan hjälpas åt att förändra det vi vill, och tillsammans blir vi starkare. :razz:
 
Fia-Lotta - skrämmande att inte så mkt har hänt- märker ju själv hur mkt som är på tok inom familjehemsvården. Men vårt placerade barn är verkligen en bonus i min familjs liv- men då var det ju ocskå så att vi blev detta barns första anknytningspersoner....Liten kom som liten.

Maskrobarn- följer gärna din resa!
 
familjekär sa:
Ja Fia-Lotta... Vi måste göra något. Men vad?
Klicka för att se resterande...


Jag personligen tycker att vi måste börja organisera oss, vi har ingen "fackförening" att ta till, när vi blir gång på gång överkörda.
Vi måste börja samlas och träffas, byta erfarenheter, börja våga säga stopp.
ja, tom så ska vi börja ta referenser på kommunerna.
Vi blir granskade från topp till tå, dörren står öppen för allt och alla, usch, förlåt låter kanske lite pessimistisk, men så är vårt jobb, allt är toppen när allt funkar, men när det börjar krackelera så står vi ensamma i kylan och stormen, till och med blir obekvämma och samarbetssvåra....
Jag läser gång på gång i detta forum hur VI har det i vårt arbete, vi har dåliga avtal och trygghet och mister vi barnet så är det många som står med 0 kr i inkomst.
Familjehemsvården är den äldsta vård som fortfarande bedrivs, vi började som fattighus och barnhem, barn skickades hit och dit, till dem som var villig att ta hand om barnet...
Förlåt, Är vi inte fortfarande där??? Lyssnas det till barnen idag??? Har vi inte lärt oss mer om trauman och barns reaktioner???
Nej, det var inte meningen att jag skulle bli så negativ, och absolut inte här, vi måste hålla ihop och ge varandra styrka, träffas och prata ihop oss, så att vi bedriver nån slags lika krav när det gäller barn som vi tar emot....
Varför är vårt jobb inte likaställt ett "arbetarjobb" där vi har rättigheter?
Jag har varit familjehem i 14 år och jag stampar fortfarande i samma frågor om barnens rättighete.
Men jag vill avsluta med att jag älskar mitt arbete jag är en stolt familjehemsmamma som vet att jag gör underverk för "mina" barn och jag har en heder/stolthet i det, att hjälpa andra som har det svårt :claphappy: Kram
 
Vill börja med att tacka för ett varmt välkomnande :razz:

Jag själv började min resa när jag var 1 år tills jag var myndig... Och på alla boenden jag har varit (både bra och dåliga) Så kan jag säga att det va kärlek och omtanke jag saknade...Att verkligen få känna att man blir älskad från topp till tå...Och jag tror att om vi bara kan låta oss älska alla dessa barn runt oss så kommer dom få det lite bättre..
Det är tråkigt att läsa hur ni familjehem behandlas av soc och andra myndigheter( själv börjar man fundera på vad jag och våran familj har hoppat på) Det är så synd att familjehem inte har högre "status"
Det är ju faktiskt ett av sveriges viktigaste "jobb" Eller e det ett jobb?? Vi är kanske bara vanliga medmänniskor....Oavsett så borde ALLA barn få komma i 1-hand och få en lugn och fin uppväxt.
Socialen borde verkligen tänka sig för en extra gång inför varje beslut dom tar..Hmmmm nu har jag nog tappat tråden lite men..Jag tror detta forum är en bra start..Som ny har jag lärt mig massor av saker via detta forum :claphappy: Och ju fler vi blir dessto starkare blir vi....Vi kan stötta varandra till att kunna ställa krav..Och tillslut (om väldigt många år) Kanske vi har en bättre status och våra barn i sverige har det bättre =) Det är iallafall mitt mål
 
Jag känner det så här:
Att när vardagen rullar på :rollhappy: ....när vi har bra arbetsvillkor,när soc och vi pratar samma språk,när vi har rätt utbildning för de barn vi får placerade hos oss,när vi har rätt resurser utifrån barnens behov,när vårt liv blir mer förutsägbart osv....DÅ har vi ork kvar att älska våra barn helt villkorslöst! ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Frågan är ju hur vi kommer dit!!!????

Helt klart INTE genom att "bara" ventilera med varandra i olika forum...(som detta).....även om själva ventilerandet är viktigt det med.... :smirk:

Vi behöver nån som har de rätta kanalerna öppna,som kan vrida våra erfarenheter till något konstruktivt,som helt förutsättningslöst ser utifrån BARNENS behov....Nån som har det rätta seendet och kan få fram det på rätt sätt till rätt människor!!!En av dom....finns säkert fler....är Eva-Lena Edholm (som jag tjatat om här förut med).
http://www.evalenaedholm.se/
 
Att älska dessa barnfrån topp till tå.... är det jag gör, det jag strävar efter...det viktigaste i mitt uppdrag....o detta barn som är placerat i mitt hem är så lätt att älska...o jag tror att h*n verkligen känner det.....

Kärlek. Så mkt kärlek. Av hela min familj o släkt. Så skönt att veta att barnet som haft en tuff start blir älskat- villkorslöst.
 
vi måste få ner allt det viktiga vi vill genomföra - satsa på en eller 2 starka ledarfigurer.. tex Eva-Lena och Eva (mark-mamman hon heter väl så) och så gör vi gemensamt en skrivelse med allt vi önskar och vill lyfta fram. Detta måste vidare till till barnministern Maria Larsson och socialministern Göran Hägglund och där måste vi fortsätta att trycka på..

det finns ju tex de där protestlistorna på nätet... minns inte vad de heter men någon minns säkert... Vi får hjälpas åt med att sprida och även ta hjälp av Faco och FR som ändå är våra organisationer

Jag är inte bra på att skriva ihop saker men vi har ju tråden "önskelistan" vi kan utgå ifrån.

Eje... kan du slänga ut en tanke hos Eva-Lena? Eller har hon kanske redan en liknande idé på G?
 
Oj oj vill oxå ställa mig upp och skrika men åt vem???
Kanske är det statusen som måste höjjas och vårt arbete värdesättas och få kallas arbete.
Idag finns det inga lätta barn knappt så vi drar ett tungt lass
Invandrar barn med dålig integration i samhället
Barn till handikappade som sedan nittio talet skulle få klara sig själva i egen lägenhet helt plötsligt resulterade i många förhållanden som resulterade i barn även dessa låg begåvade
Barn med diagnoser
Och det senaste fenomenet jag upptäckt sönder curlade tonåringar som får psykiska men när dom kommer på att dom är ingen ,kan inget och förstår inget.
Oj så synisk rasistisk jag lät men så är fallet och jag har haft alla kategorier....
Vill ändra på hela vårt system från början....
Ge föräldrar till barn med diagnos tidigt avlastning o utbildning
Ändra i invandrar politiken ja jag vet alla behöver hjälp men vi måste ju kunna ta hand om dom vi släpper in och integrera bättre.
Vad vi sen ska göra åt dessa lågbegåvade som skaffar barn på barn som blir placerade i familjehem har jag inte någon lösning på.
Vi gör som sagt ett häst jobb åt samhället det är inte längre tal om att BARA ta hand om barn som far illa hemma av tex alkoholiserade föräldrar.
Det vi gör måste få börja kallas jobb. jag själv skulle aldrig kunna göra detta BARA för pengarna då måste man väl va lite knäpp har jag två placeringar skulle jag kunna tjäna mer på en åtta timmars tjänst o dessutom få mina rättigheter som pension o akassa.
Att jobba och göra detta häst jobb är ute slutet.
Det här är ett kall ett job jag trivs med precis som vilket slitigt jobb som helst.
Tänkte radera o inte posta men tjoho drar väl igång en rejäl debatt :angel
 
Adal.....Det bästa för att få igång nån som Eva-Lena är inte att jag, som redan stöttar henne, hejar på henne......UTAN att MÅNGA puschar på henne genom att berätta sina berättelser för henne(man kan ju själv avidentifiera dom effektivast på det viset) eller kommenterar hennes inlägg på bloggen som ju finns på hennes hemsida......
http://www.evalenaedholm.se/
:claphappy: :bow :banan: :claphappy: :bow :banan: :claphappy: :bow :banan:
 
tack för tipset Eje.. då får vi allihop bearbeta Eva-Lena och ge henne material så att hon kan kämpa vidare :razz:
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp