Jourhem?

[piny]

Jag är utb. behandlingsassistent och lärare, samt vickar på ett behandlingshem nu så jag hoppas att jag förstår vad vi ger oss in på nu med att bli familjehem. Men det är klart att det är nervöst!

Vi är precis i början så har en del frågor:

1 Vad har ni för erfarenhet av att vara jourhem? Jobbigt att de inte stannar?
2 Hur länge har man en placering när man är jourhem?
3 Något särskilt att tänka på/fråga efter från familjehemsorganisationen?

Vi tänkte gå via Aleris/Nåjden (om inte du tipsar om annat).

Vi har två sunda, jordnära, trygga barn på 4 och 6 år. Jag kommer vara hemma heltid.

 

[mammac]

Hmm.. Jag är ledsen men med tanke på dina barns låga ålder skulle jag tänka mig för både en och två ggr!
Att vara jourhem ÄR ingen dans på rosor...
Tveksam till hur org/kommun skulle ställa sig
Det finns många sätt att hjälpa barn och ungdomar på, det måste bara funka med sin egna familj just nu, vissa kanske jag får hjälpa senare i luvet när mina biob blivit större eller rent av flyttat hemifrån!

Vill inte vara tjurig men tänk noga
Med vänlig hälsning, Carina

 

[Trixen]

Jag är utb. behandlingsassistent och lärare, samt vickar på ett behandlingshem nu så jag hoppas att jag förstår vad vi ger oss in på nu med att bli familjehem. Men det är klart att det är nervöst!

Vi är precis i början så har en del frågor:

1 Vad har ni för erfarenhet av att vara jourhem? Jobbigt att de inte stannar?
2 Hur länge har man en placering när man är jourhem?
3 Något särskilt att tänka på/fråga efter från familjehemsorganisationen?

Vi tänkte gå via Aleris/Nåjden (om inte du tipsar om annat).

Vi har två sunda, jordnära, trygga barn på 4 och 6 år. Jag kommer vara hemma heltid.

Kul att ni funderar på jour, men jag tror att med tanke på era biobarn är relativt små så bör ni kanske rikta in er på jourisar 10-20 år, äldre tonårsflickor som kanske vuxit upp i dysfunktionella familjer kan det vara väldigt nyttigt för att se hur man "tar hand om barn" i den åldern. Jag kan tänka mig att era biobarn lägger sig mellan kl 7 och 8 det gör ju inte tonåringar så då har ni lite egentid med jourisarna.
Dina frågor:

1) Nä jag tycker inte att det är så jobbigt att dom inte stannar, utan jag är inställd på det från början, det är ofta svårt att hitta familjehem så när dom väl ska flytta så är jag ofta glad att dom får en "egen familj", självklart saknar man vissa, men en viss kontakt kan man ju ha med dom endå :claphappy:

2) Hur länge .......lagen säger 4 månader under utredningstiden MEN vi har haft barn från 2 dagar till 1,5 år
Ibland är det mycket rättegångar och överklaganden och då drar det alla gånger över 4 månader.

3) Ersättningar, uppsägningstider, handledningar, kunna nå en konsulent 24 timmar om dygnet, hur umgängena ser ut, vem kör?? (mycket bråk om sånt ibland)
Nåt du absolut ska göra är att DU ska be dom om referenser, be att dom lämnar telefonnr till några av sina familjer så du får höra hur det är att jobba för just den organisationen.
Vi ska alltid lämna referenser .....men vi tänker sällan på att vi faktiskt också borde få det

Tänk också på att när dom berättar om en så får du veta ca 20%....... "en pigg och glad spelivink, lätt att tycka om" betyder många gånger "ska utredas för ADHD".
"Lungn och fin flicka" betyder många gånger "introvert, göm alla vassa saker så hon inte skär sig"
"Lite jobbigt nätverk" har för oss betytt livvakter och larmtelefon.... :angel

Så läs mellan raderna på det du får höra :wink:
Lycka till

 

[piny]

Tack båda två för bra svar!!

Ja, det är klart att det finns en oro för vår nuvarande barn och vad som kan hända. Kanske inte är så klokt med just jourhem, just nu... hm... Och, när jag tänker efter, lite yr i mössan här på kvällen med alla tankar, så var det inte jourhem som Nåjden nämnde för oss, de sa nog avlastningsfamilj! Så att vi kunde känna oss för hur det kändes. Vi har haft sommarbarn från Lettland innan vi fick barn så vi har ju lite erfa även om det bara vara några veckor. Men utan att kunna varandras språk... och riktigt trasiga barn men det är en annan historia.

Bra tanke där med referenser åt andra hållet!!

 

[Gör mitt bästa...]

Välkommen till forumet! Inte sett er här förut..?! :wink: Är inte jour, dock varit allt från avlastning till kontaktfamilje till partiellt familjehem till som nu familjehem på heltid sedan några år ( plus några kontaktpersonsuppdrag :angel ) . O har arbetat med barn o ungdomar med problem . O mina föräldrar hade sommarbarn o var allt det andra under min uppväxt...Kan tycka att det är bra att börja som avlastning, för det är stor skillnad på att arbtat med barn o ungdomar proffessionellt o att har det prffessionella jobbet hemma, med helt andra förutsättningar med egna familjen o med sin fritid o sina känslor. Att vara familjehem o att vara jour o ha sommarbarn är vitt skilda ansvarstaganden. O samarbetet med bio o soc ser väldigt olika ut med de olika insatserna. Vi har dock inte varit jour påd et sätt ni tänkt på, så där har jag dålig erfarenhet. :angel

Önskar er lycka till! o sänder med er att det som skrivs om att man barna får resa på en del o att det är lite omskrivningar ang barnen/ungdomarna är ngt man sa ta fasta på. Ofta tror jag informationsbristen beror på att soc o familjehemssekr inte har så mkt kunskap om de som ska placeras.... :angel O det där med att sommarbarnen från andra länder var riktigt trasiga...ja, tyvärr har vi dem barnen i Sverige också....

Vi hörs förhppningsvis igen!! :smirk:

 

[piny]

Tack "Gör mitt bästa"!

Ja, jag är ny här, har tänkt på fosterfamilj så länge jag kan minnas och nu ser det ut som att det skulle fungera med övrigt i livet.

Förstår ju att ALLT kan hända även om man tror sig vara förberedd. Som att få barn, man tror att man vet och så har man absolut inte en aning när det väl händer...

Men nu står vi med förhoppningsvis båda fötterna på jorden och vill se om detta är något för oss :razz: Är ju som sagt nervös med tanke på våra egna barn, men det är ju naturligt och jag kommer nog alltid vara det, oavsett vad vi gör...

TACK FÖR ETT BRA FORUM för övrigt!

 

[Gör mitt bästa...]

bra att tänka till o lufta sina funderingar här o i sitt i eget huvud =)

 

[Vemskatröstaknytet]

hejsan och lycka till

En sak som jag känner är viktigt är just detta att riktigt prata med sina biosar innan man bestämmer sig för att bli, familje, jour osv hem.
Nu är ju era biosar ganska små men säkert så pass stora att de med vettiga förklaringar och berättelser kan förstå vad detta handlar om. Känner ni att de ser positivt på detta så är min erfarenhet att biobarn klarar det över förväntan.

 

[Gör mitt bästa...]

Tillägg....jag var knappa 9 år när mina föräldrar började ta hand om barn som familjehem o avlastning....o här är jag idag..själv familjehem.....jag hade- o har fortfarande - :smirk: kloka föräldrar som hade med oss i processen o gav oss biobarn egentid med dem o levde tryggt med syskon o nätverkså det kändes iaf då inte som att det skadade mig. :angel . Jag lärde mig snarare väldigt mkt av detta, om hur männiksro kan ha det, o att man kan göra skillnad ibland... Önskar er lycka till!!

 

[piny]

Ja det är ju jätteviktig! Våra barn är redan med på noterna Dottern tror dock det blir svårt att hitta ett storasyskon, för "alla trivs nog i sin familj" (jag sa det som anledning, att barn ibland inte trivs hemma)...

Vår dörr har alltid varit öppen inför olika människor som inte kommer från en Svensson-familj och för mig är det jätteviktigt att föra det vidare till mina barn. Att vara fosterfamilj är ju ett sätt :razz: