Känslig fråga ...?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Undrar om man "får" säga att man vill ta emot ett SVENSKT barn ? Blir man klassad som rasist då ? Vi känner helt enkelt att det skulle bli för stor "krock" med ett barn av utländsk härkomst.... Är vi hemska människor då, eller ???
 
Nej, det tycker jag inte. Man kan antingen säga att vi inte har möjlighet att ta emot utländska barn precis som man kan säga att man inte kan ta emot barn med olika funktionshinder eller så säger man inget men blir man tillfrågad och det är ett utländska barn så kan man alltid tacka nej. Man behöver aldrig förklara varför.

Känner ni så så får ni känna så.
 
Man ska nog fråga sig vad man menar med ett utländskt barn. För MÅNGA barn som placeras är utländska..... Menar man muslimer, italienare, norrmän, svenskfödda afrikaner, rätttrogna judar.......... Säger man bara att man inte vill ha utländska barn blir det nog svårt och jag tror att man ifrågasätter dig. Hoppas du förstår vad jag menar, för du ska heller inte ta emot ett barn som inte passar in hos er.
 
Jag håller med "sara".
Det är bättre att inget säga just nu och avvakta en erbjuden placering. Då kan man "ta till" något annat än att det är ursprunget det hänger på.

Vi som adoptivfamilj resonerar precis tvärt om. Ett barn av utländsk härkomst skulle inte alls sticka ut i vår familj, tvärt om. Vi har ju också jobbat mycket med anknytning och språkbyte.

Tur att vi alla är olika!
 
Jag tror, helt personligt, att man måste ha ett visst intresse i andra kulturer för att ta emot ett utländskt barn. Man måste sätta sig in i hur den vuxit upp och inte ta allt svenskt. Har man inte det intresset så blir man inget bra familjehem åt ett sådant barn. För vi ska ju göra allt för att behålla ursprunget. De adoptivföräldrar jag känner har lagt ner måååånga timmar på att lära sig så mkt som möjligt om det land de hämtat barn från - för att intresset finns att lära sig.
Jag har sedan första dagen velat ha info från biofar (som kommer från rumänien) om HANS ursprung för det är 50% av vårt lånebarns ursprung. Hade jag haft mer tid skulle jag till och med kunnat gå en kvällskurs i rumänska för att ge gossen lite av det som är hans men som inte blir tillfredsställt. Så jag ser det INTE som att man är rasist utan man faktiskt bryr sig så mkt om det man kan ge barnet att man väljer bort det ärendet.

Likaväl tycker jag att man har rätt att säga nej till ett Down Syndrom-barn om man inte är villig eller känner intresse i att lära sig teckenspråk (vilket är bevisat underlättar det talande språket om man börjar med teckenspråk, gäller även överaktiva barn - de har lättare att se och ge tecken än att hitta orden...).

Själva skulle vi inte ta emot ett barn som är otroligt sportintresserad då vårt intresse ligger i djur och natur. Det hade inte varit rätt mot barnet att inte själv dela det intresset.

Är man inte ärlig mot sig själv kan man aldrig vara ärlig mot barnen!

Det var bara mina tankar...ha en skön lördag!
 
TACK

...för att ni delat med er av era åsikter ! Nu känns det genast bättre.
Vi ÄR inte alls rasister, men känner precis som " mor Anna". Vi skulle inte kunna erbjuda ett "utländskt "barn det du och din familj gör. Däremot är vi både sport och djurintresserade och skulle passa ett likasinnat barn perfekt ! Och meningen är väl ändå att i möjligaste mån vara den familj som passar barnet bäst, och vice versa. Sen att det är en "känslig" fråga det handlar om bör ju inte göra det mindre viktigt. Det skulle tex. vara vansinne att placera ett djupt religiöst barn hos en INTE religiös familj....
Men som sagt, det ÄR i det närmaste tabubelagt att önska sig ett "nordiskt" barn. Vi känner iallafall att detta är mest rätt för vår familj och vi vill vara ärliga med det, om än på ett finkänsligt sätt.......
 
Jag håller med om att det är tabubelagt och det är egentligen så galet så jag vet inte vad... För hela placeringsgrejen handlar ju om att placera rätt barn i rätt familj. Tyvärr är det ju så att om man bara viskar ngt om hudfärg så har samhället "rätten" att sätta stämpeln på en som rasist. Helt oacceptabelt! Det är ju inte hudfärgen man jobbar med utan kulturkrocken.

Jag tycker gott ni kan ta lite av mina ord till ert soc om ni känner att ni inte kan ta ett barn från annan kultur. Å andra sidan tror jag inte det blir ngt problem - soc märker ju fort vart ens intresse ligger...
 
Mor Anna!!
Det var så otroligt bra skrivet!!!!!!! :D
Jag kan bara hålla med!

Hos oss är det mer tvärt om, då vi är mörka och våra killar är lintottar, vi får ganska många blickar när vi är ute på stan.
En gång trodde jag att en gammal tant skulle sätta sin bulle i halsen då hon hör "min" lilla lintott säga:
- Mamma, vi är så lika!
Han menade att vi gillade samma sorts kakor men det för stog inte hon. :D
 
Tack Karin70! Jag är bara så otroligt trött på att man inte ska få säga sanningen utan att direkt klassas som rasist. Jag vill ha bort detta "symtom" av vårt samhälle!

Hos oss är det på andra hållet - vår placerade gosse är så lik min make att INGEN tror att han är ett lånebarn! När man förklarar att så inte är fallet kan man få en liten kommentar som "har maken sprungit vid sidan om?"

Oavsett likhet eller ej så är det insidan som räknas! Vi som famhem ger den största gåvan till ett barn - socialt tillhörande. Vår lånegosse är lik mig i allt han gör och säger. Jag har aldrig daltat med ett barn utan alltid pratat vuxet vilket idag lett till att han har ett ordförråd som överskrider de flesta sexåringars. Han säger också att vi är lika - fast det inte syns... :D
 
Så glad jag blir av ert stöd !!!! :mrgreen: Hoppas bara att vi kan göra oss förstådda på rätt sätt under vår utredning..... :?
 
Vi sa som det var till våra konsulter.
Ingen i familjen är rasister, men för oss skulle det bli en oerhörd kulturkrock om vi inte skulle kunna hålla på våra traditioner såsom jul, påsk mm. Naturligtvis finns det utländska barn som lever som vi, och dem såg/ser vi inga problem med att ta emot.
Man ska säga som det är, då blir det bäst, men man kanske ska välja sina ord bara.. Förstår om det kan bli fel om man bara säger; "Vi vill inte ha utländska barn". en liten förklaring till det, och allt kommer nog gå jättebra!
 
Oj va många svar....
Vi sa att vi hade svårt att ta emot rättrogna muslimer då vi bor på en bondgård med massa grisar o kor...
Anledningen var att vi hade en muslimsk kille här o hans familj var alldeles ifrån sig när de kom hit..de ville inte ens gå in här..för här var "smutsigt"...det var inte så kul upplevelse...
men om de inte är muslimer så går det ju bra..å som sagt många barn är ju med utländs bakgrund idag..i varje fall där vi bor...

Men det är klart att man kan tacka nej...det är vår rättighet
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp