Kontaktfamilj

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej

Läst härinne ett litet tag och kollat runt lite på andra ställen och har nu lite frågor..
Jag studerar till sjuksköterska, sambon min pluggar för tillfället upp betyg och kompletterar med andra intressanta kurser när han ändå är igång. Jag har 2 år kvar av min utbildning. Sambon är "färdigpluggad" (för den här gången) i juni och har sedan jobb fram tills slutet av sommaren som det ser ut nu.

Vi bor idag i en liten lägenhet i en villa. Har ett rum som fungerar som sovrum och vardagsrum (nej det är inte stort). Har ett rum som är lika stort där vi har ett rejält köksbord och kök (samlingspunkten). Har därutöver wc och separat dusch/tvättstuga samt lite biutrymmen. Har även en bil (äldre modell men helt i skick).

Sambon är uppvuxen i en familj som har varit kontaktfamilj. Jag har arbetat många år med barn i olika former.

Frågor;

Hur ser soc på studerande? Är det en nackdel för att bli kontaktfamilj?

Hur väl tittar soc på inkomster på en månad? Vi har ett kapital så att vi klarar oss bra utan att behöva ta studielån någon av oss. (dock så arbetar jag lite extra för att inte förlora en chans till extra inkomst på sommaren).

Hur stor plats bör vi ha i hemmet för att kunna ta emot ett kontaktbarn?

Vi har varit ett par i över 5 år. Båda är dock yngre än 25. Är vår unga ålder en nackdel?

Tack på förhand.
 
Det är helt olika hur kommunerna bedömer.
Inget är "rätt" och inget är "fel"!
Det bästa ni kan göra är faktiskt att kontakta er egen kommun och höra efter hur just DOM tänker.
A och O i alla sammanhang är matchning, rätt barn på "rätt plats".

Var inte rädda för att höra er för, de är vana..........
Vet du inte exakt var du ska ringa så välj växeln och förklara ditt ärende.
Eller, titta på kommunens hemsida, de flesta har bra information där.

Hur som helst, Välkomna hit och lycka till!
 
Okej. Tack. Ja vi spånade på ett brev till de ansvariga nu så att vi visste lite hur vi skulle säga.
Jag har förstått att det handlar mycket om hur kommunerna i ser på saken och att det kan skilja sig. Har hunnit läsa en ofantligt massa på nätet men är iaf osäker på vissa saker :P

Vi får se om vi kommer fram till att vi vågar slå en signal till dom och höra efter :razz:
 
Har Ni tänkt på LSS också genom kommunen.Då träffas man som kompisar 2el.3 tim i vec.Man kan bara vara ute och gå,gå på kondis,bio,museum.biblan beror på vilket handikapp dom har.Du får bet. för att vara kompis men det kan ge otroligt mycke tillbaka. Då behöver Ni inte tänka på sovplats.
Lycka till
 
wawwa sa:
Har Ni tänkt på LSS också genom kommunen.Då träffas man som kompisar 2el.3 tim i vec.Man kan bara vara ute och gå,gå på kondis,bio,museum.biblan beror på vilket handikapp dom har.Du får bet. för att vara kompis men det kan ge otroligt mycke tillbaka. Då behöver Ni inte tänka på sovplats.
Lycka till

Ja, jag har tänkt på alternativet LSS också. Jag har arbetat genom LSS tidigare men har tyvärr väldigt dålig erfarenhet av hur LSS-verksamheten här är upplagd. Men det har varit ett alternativ vi har haft i åtanke. Däremot är det ju lite skillnad, i alla fall här i stan så skall den "brukare" eller "vän" man får vara jämnårig med oss/mig/sambon, då handlar det alltså inte om ett barn. Dessutom bor vi i en liten kommun där (eftersom jag har arbetat inom LSS) jag vet att det inte finns behov av så många kontaktpersoner åt yngre vuxna. Men tanken har slagit oss. Tack
 
Vi skickade idag ett litet meddelande till en av mina goda vänner som är familjehemssekr i vår kommun för att se om hon hade lite svar på våra frågor. Får se vart det leder när jag får svar från henne. Blir intressant att se vad hon råder oss till, hon vet vilka vi är så hon kanske inte kan ta hand om oss personligen men hon kanske ger något råd. Tack till er som svarat än så länge. Svårt att få med allt i en pres om oss själva när vi inte riktigt vet vad som är väsentligt och vad som inte är det :P
 
Lite tankar från mig...första gången jag blev kontaktfamilj var jag ensamstående, bodde i två rum i ett hus på min familjs tomt. Jag studerade och var bara nyss fyllda 20 år. Barnen var 2 och 4 år och jag tog hand om dom var tredje helg. Min inkomst kollade de inte upp (inte vanligt att de gör de vid kontakt/stödfamiljsuppdrag och kontaktpersonsuppdrag- iaf inte i vår kommun. De senste åren har jag jobbat inom sektorn). Och barnen sov i ett rum, bil lånade jag av mina föräldrar- vi bodde på landet, vi åt ofta middag med min familj....

Ja, så kan det vara och för oss gick det kanon!!!
 
Gör mitt bästa... sa:
Lite tankar från mig...första gången jag blev kontaktfamilj var jag ensamstående, bodde i två rum i ett hus på min familjs tomt. Jag studerade och var bara nyss fyllda 20 år. Barnen var 2 och 4 år och jag tog hand om dom var tredje helg. Min inkomst kollade de inte upp (inte vanligt att de gör de vid kontakt/stödfamiljsuppdrag och kontaktpersonsuppdrag- iaf inte i vår kommun. De senste åren har jag jobbat inom sektorn). Och barnen sov i ett rum, bil lånade jag av mina föräldrar- vi bodde på landet, vi åt ofta middag med min familj....

Ja, så kan det vara och för oss gick det kanon!!!

Du låter som en eldsjäl :)
Vi har valt att rikta in oss på kontaktfamilj för att det var det område där vi kände att vi i nuläget kan ge mest inom och det område där vi känner att den livserfarenhet vi har kan ligga som en grund till att få ett sådant samarbete att fungera på ett bra sätt. Förhoppningsvis så ser inte socialen bara till vår ålder och att vi bor mindre än. Vi har funderat och fast det inte är så gott om plats så flyttade vi om lite i köksrummet så vi fick mer plats, nu finns det utrymme till att ställa en extrasäng antingen där, utan att det ser allt för lustigt ut, eller någon meter ifrån vår säng i det rum vi sover/ser på tv i. Men supergott om plats är det inte, och jättestort bor vi inte, men det skulle få plats.
 
Kanske händer det grejer!
Pratade igår med min vän som är fam.hemssekr. och hon sa att hon hade oss i åtanke hela tiden. Men dock finns det nästan inga sådana uppdrag i vår kommun för närvarande. :bounce: Det är akut brist på familjehem berättade hon, men en sådan idé fick jag avfärda då det inte skulle passa oss i nuläget. Det visste hon också men lovade att hon skulle hålla utkik. Hon berättade också att det ev skulle komma in ett uppdrag där hon skulle se om vi skulle kunna passa som kontaktfamilj. Hon skulle höra av sig i vilket fall :claphappy:

Vi får se vad som händer! Det är rätt spännande, hon tyckte absolut att vi kunde verka lovande :banan: :banan: :banan:
 
Vad roligt!
Där ser man vikten av att vända sig till sitt "eget" soc för att få rätt svar.
Vilka bedömningar dom gör och så vidare menar jag.............
Vi här "kan mycket" tillsammans men vissa saker kan de svara bäst på.

Hoppas det händer nåt för er!
Och därmed något positivt för någon annan liten människa med "behov"......
 
honey sa:
Vad roligt!
Där ser man vikten av att vända sig till sitt "eget" soc för att få rätt svar.
Vilka bedömningar dom gör och så vidare menar jag.............
Vi här "kan mycket" tillsammans men vissa saker kan de svara bäst på.

Hoppas det händer nåt för er!
Och därmed något positivt för någon annan liten människa med "behov"......


Ja, visst är det väl bäst att ta kontakt med dom som verkligen kan svara på saker. Men lite mod att ta det steget fick vi i alla fall av att höra lite av era åsikter här, så ni var till hjälp! :rollhappy:

Ja, vi hoppas också att vi kan vara till hjälp för någon liten :angel: snart
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp