Lånebarn, fosterbarn, familjehemsbarn el "mitt barn&quo

[ingrid]

I våra tankar och känslor är h_n inte vårt lånebarn, fosterbarn, familehemsbarn......h_n är "vårt barn" .

Lite tankar såhär på sena kvällen.

 

[pippi]

Håller fullständigt med. "Vårt" barn är en fullvärdig familjemedlem!
Trots att han inte är biologisk. Han har totalt intagit våra hjärtan och vår familj. Är vilkorslöst älskad av alla i familjen, trots att han är ett "lånebarn, har dock ingen aning om och när han flyttar.......
Vi njuter av varje dag vi får förmånen att "ha" honom hos oss.

/pippi

 

[Mor Anna]

Vår lånegosse (som bodde är i 4,5 år) är fortfarande vår i våra hjärtan trots att han flyttade i somras. Han kommer ALLTID vara en del av vår familj och släkt. Jag skulle inte kunna tänka mig att ta emot ett barn som jag inte kan ta till mig. Vår helgflicka känns redan som ett sykonbarn och kommer även hon att vara en del av vår familj för all tid framöver. Vi ska även ev ha ett avlastningsbarn ett dygn i veckan. Jag är nog det tokigaste som finns för h*n finns också redan i familjen - ungefär som ett syskonbarn h*n med.

Jag skulle inte kunna göra ett bra jobb för barnen om jag inte tog dem till mig. Därför är de inte fosterbarn, helgbarn, avlastningsbarn utan våra lånebarn. Vi har dem på lån men de finns för evigt i våra hjärtan. :smirk:

 

[pippi]

Sååå bra och vackert skrivet!!

 

[hiahia]

Vår yngsta dotter kom till oss som en gåva från änglarna. Istället för nio månader i magen fick vi en nio månaders liten tös. Hon har från dag 1 vart vårt barn och inget annat. ibland glömmer jag bort att jag faktist inte fött henne själv. Tex så brukar jag säga : ja ja men jag kan iallfall skylla på att jag fött 4 barn....Näääää du har ju 3 barn din yngsta gav ju änglarna dej. Nu är hon på sitt 11år och inget i världen kan få mej att se henne som något annat än min dotter.