Den här veckan så har våran minsta
flyttat hem
. Vårat söta, undebara, charmiga, intensiva lilla troll :razz: :wink: .
Och det gör så ont, det gör så fruktansvärt ont det värker i hela kroppen på mej. Jag vet (/hoppas/håller tummarna) att
kommer att få det bra men det hjälper inte att tänka så. Det gör ändå lika ONT. Hjälp mej hur gör man, jag måste vidare för resten av familjens skull.
I morgon ska jag ta bort
säng, stol, skötbord osv.
Vill inte, vill inte tvätta ängels sängkläder vill bara ha dem att lukta på, ängels kudde att gråta i. Tårarna bara rinner och jag tror att jag går sönder.
Att det ska göra så ont........... hur många barn orkar man ta farväl av?
Den här
gick rakt in i hjärtat från första gången jag fick den i min famn och jag tror att
tog med det när
gick. Ialla fall sin del av det. Hur många bitar av hjärtat har man att ge bort??
Kvällarna är värst då kommer tankarna när barnen sover.
Men jag vet att det känns bättre i morgonbitti.
Sen blir det kväll igen :roll: ..........
Jag vet att det tar tid.........att smärtan avtar.........men just nu
Skönt att skriva av mej :smirk:
Från en ledsen Viva


Och det gör så ont, det gör så fruktansvärt ont det värker i hela kroppen på mej. Jag vet (/hoppas/håller tummarna) att

I morgon ska jag ta bort

Vill inte, vill inte tvätta ängels sängkläder vill bara ha dem att lukta på, ängels kudde att gråta i. Tårarna bara rinner och jag tror att jag går sönder.
Att det ska göra så ont........... hur många barn orkar man ta farväl av?
Den här



Kvällarna är värst då kommer tankarna när barnen sover.
Men jag vet att det känns bättre i morgonbitti.
Sen blir det kväll igen :roll: ..........


Jag vet att det tar tid.........att smärtan avtar.........men just nu

Skönt att skriva av mej :smirk:
Från en ledsen Viva