Vi har fått en liten på ca 1 år som frossar när vi äter. Eftersom vi är en stor familj med vuxna barn också så äts det ibland på olika tider. När liten har ätit frukost med mig och är mätt efter 1 talrik gröt och två grova mackor så är det dags för nästa att äta och då vill liten äta igen :roll: Antingen har liten haft långa svältperioder och passar på att äta när mat finns eller har liten ingen botten..? Någon som har liknande erfarenhet?
Matfrossa
- Trådstartare skogsrået
- Start datum
- Status
Hur länge har liten bott hos er? Känner igen från en placering. Hade fått gå hungrig ofta och åt mycket och ganska fort hos oss. Men efter ett tag lugnade det ner sig för att blossa upp när vi var hemma hos andra (i otrygga situationer). Ni kanske kan försöka distrahera eller ha väldigt omättande snacks för liten när ni andra äter.
Tack för ditt svar Sparris!
Liten har varit här i 1,5 vecka nu så det är väldigt nytt. Vi försöker med att bara ge små bitar av tex rån när någon annan äter men ibland blir liten tokig och bara skriker om liten inte får smaka det någon annan ska äta. Vi får väl försöka med det vi redan gör och se tiden an.
Liten har varit här i 1,5 vecka nu så det är väldigt nytt. Vi försöker med att bara ge små bitar av tex rån när någon annan äter men ibland blir liten tokig och bara skriker om liten inte får smaka det någon annan ska äta. Vi får väl försöka med det vi redan gör och se tiden an.
Håller absolut med, låt Liten äta, det ger sig.
Har haft barn som verkligen frossat och ätit utan botten i tron att det inte kommer mer mat när hungern sätter in.
Om Du tycker att det är ett problem, behöver liten vara med när övriga äter då?
Själv kan jag ju tycka att det är bra att Liten VILL smaka, vill ha av er mat också......
Har haft barn som verkligen frossat och ätit utan botten i tron att det inte kommer mer mat när hungern sätter in.
Om Du tycker att det är ett problem, behöver liten vara med när övriga äter då?
Själv kan jag ju tycka att det är bra att Liten VILL smaka, vill ha av er mat också......
Liten är där alla är hela tiden och får smaka. Jag oroar mig mest över att lilla magen kan ju inte klara hur mycket mat som helst på en gång, lillen är liksom aldrig nöjd. Liten äter väldigt fort och trycker in maten i munnen, jag ger smörgås mm i små bitar men de går fort in o nästa bit ska komma snabbt. Det positiva är att liten äter verkligen allt, grönsaker, kött, frukt, knäckebröd ja allt vi äter. Ingen barnmat här!
Jag tänker, lite mindre mat men ofta.
Jag tänker, lite mindre mat men ofta.
Våra 
frossar också.
Så jag hakar på här.
Vi har ju egna barn så vi ser ju en enorm skillnad
Typ sväljer utan att tugga, det ska gå så fort.
Ätet upp maten innan vi andra hunnit börja
Skriker som fågelungar "JAG är HUNGRIG"
Fast dom borde vara övermätta.
Jag har trappat ner på matintaget.
Säger alltid ta en hårdbrödsmacka om du inte är mätt
Det gör dom aldrig
Mina stora barn är chockade hur små barn kan få i sig så mycket mat och ändå skrika att dom är hungriga.
Fredags mys och lösgodis har jag fått börja ransonera i små skålar annars blir vi övriga utan.
När dom svept två stora glas läsk och min unge (jämngammal) tagit en klunk Säger jag nu blir det vatten om du är så törstig, läsken ska räcka till alla.
Hela tiden tjat får man MER
Ett och ett halvt år skiljer det på min och och jag låter äta det dubbla.
Men drar neråt. För är min unge mätt som även är bra på att äta så borde också vara det.
Men hur ska hinna känna det när det hetts äts.
Lite bättre har det blivit. Dom tävlar inte lika mycket mot varandra,
vem som får i sig mest på kortast tid.
Tror maten dövar ångest så kan ju bli ett problem när dom är äldre och man inte kan styra matintaget.
frossar också.Så jag hakar på här.
Vi har ju egna barn så vi ser ju en enorm skillnad
Typ sväljer utan att tugga, det ska gå så fort.
Ätet upp maten innan vi andra hunnit börja
Skriker som fågelungar "JAG är HUNGRIG"
Fast dom borde vara övermätta.
Jag har trappat ner på matintaget.
Säger alltid ta en hårdbrödsmacka om du inte är mätt
Det gör dom aldrig
Mina stora barn är chockade hur små barn kan få i sig så mycket mat och ändå skrika att dom är hungriga.
Fredags mys och lösgodis har jag fått börja ransonera i små skålar annars blir vi övriga utan.
När dom svept två stora glas läsk och min unge (jämngammal) tagit en klunk Säger jag nu blir det vatten om du är så törstig, läsken ska räcka till alla.
Hela tiden tjat får man MER
Ett och ett halvt år skiljer det på min och
och jag låter äta det dubbla.Men drar neråt. För är min unge mätt som även är bra på att äta så borde
också vara det.Men hur ska
hinna känna det när det hetts äts.Lite bättre har det blivit. Dom tävlar inte lika mycket mot varandra,
vem som får i sig mest på kortast tid.
Tror maten dövar ångest så kan ju bli ett problem när dom är äldre och man inte kan styra matintaget.
Har haft samma problematik. Har du provat att låta liten äta tills hen själv inte vill ha något? Bara för att se om det finns ett stopp. Detta beror ju oftast på skadad anknytning och att mat inte serverats kontunerligt.. När barnet är större kan man visa kylskåpet och att dom är med och handlar och ser att det finns mat.
Jag har två som är precis 1 år. När de kom hit för någon månad sen var det ett väldigt hetsigt beteende kring mat och de var hungriga en gång i timmen. Jag gav mat eller något att tugga på när de ville för de var små för sin ålder så jag tänkte att de nog inte hade fått så mycket mat. Efter ca 1,5 vecka vände det på 1 dag och helt plötsligt åt de "normalt". Är vi ute bland folk kommer beteendet tillbaka så det är säkert kopplat till stress och osäkerhet. Jag vet inte om jag gjorde rätt som gav dem så ofta men som sagt nu fungerar allt mycket bättre.
Vår liten har varit här i tre veckor nu och frosseriet är ganska oförändrat. Vi ger liten så mycket liten vill ha och det blir en hel del på en dag. Magen är jättestor och spänd, bajsar 3-4 gånger på en dag men är pigg och glad. Vi hoppas att när liten kommer in i rutinerna och vet att mat finns med regelbundenhet att det blir mindre frosseri. Tack för alla tips och erfarenheter!!
Att äta lite hela tiden är ju inte så bra för tänderna tyvärr. Tror man ska försöka hålla sig till ca 6 intag /dag. Frukost, en frukt (fruktsallad), lunch, mellanmål, middag och kvällsmat (välling). Superbra om dom äter allt för då kan man servera tex gröt eller ägg som mättar bra. Lycka till med era små.
Tänkte bara berätta om mina minsta syskon . När vi kom till vår fosterfamilj så var vi 5 st från 1 år upp till mig 16 år . Mina 2 minsta 1 och 3 år försökte hela tiden komma åt mat och rådet till slut från soc var begränsa maten , inget ätande hela tiden . Lite efter det upptäckte vi att de i brist på vanlig mat åt katternas och hundarnas torrfoder . Åtgärdades för att de inte skulle komma åt det men då blev 3 åringen mer aggressiv och 1 åringen började förutom gungandet vid sovande (ligger på mage med knäna uppdragna under magen) att även banka huvudet mot underlaget (spela ingen roll om där fanns kudde eller om det var på hårt golv). Det var så våldsamt att spjällsängen gick sönder flera ggr .
Att svara på deras oro och göra dom så trygga det bara går är nog enda sättet att hantera problemet .
Syskonen anknytningsproblem , matbrist , konstant osäkerhet i vad som händer eller kommer att hända . Finns ingen välling så sockervatten i flaskan . Ligger och sover och vaknar av fullt slagsmål .
En bäbis som är lessen får ju antingen bröst eller välling , sista hand napp . Munnen ger tröst .
Jag tror inte det finns någon ultimat lösning ...... men jag tror att oberoende av problem måste grunden vara närhet , trygghet , tålamod , värme och gränslös kärlek .
Att svara på deras oro och göra dom så trygga det bara går är nog enda sättet att hantera problemet .
Syskonen anknytningsproblem , matbrist , konstant osäkerhet i vad som händer eller kommer att hända . Finns ingen välling så sockervatten i flaskan . Ligger och sover och vaknar av fullt slagsmål .
En bäbis som är lessen får ju antingen bröst eller välling , sista hand napp . Munnen ger tröst .
Jag tror inte det finns någon ultimat lösning ...... men jag tror att oberoende av problem måste grunden vara närhet , trygghet , tålamod , värme och gränslös kärlek .
Tack Nebulosa för att du delar med dig av dig själv och dina syskons erfarenheter!!
Jag ser så många likheter med detta lilla barn och dina småsyskon. Liten äter också av hundmat om liten kommer åt, sopor, smulor ja allt. Liten är också väldigt aggressiv när liten inte får som liten vill. Vi tröstar, kramar och finns nära hela tiden. Jag tror precis som du att det handlar om en otrygg och helt frånvarande anknytning så det är ren överlevnadsstrategi.
Jag tycker du skriver mycket kloka ord: "Jag tror inte det finns någon ultimat lösning ...... men jag tror att oberoende av problem måste grunden vara närhet , trygghet , tålamod , värme och gränslös kärlek ." Tack :bow :bow
Jag ser så många likheter med detta lilla barn och dina småsyskon. Liten äter också av hundmat om liten kommer åt, sopor, smulor ja allt. Liten är också väldigt aggressiv när liten inte får som liten vill. Vi tröstar, kramar och finns nära hela tiden. Jag tror precis som du att det handlar om en otrygg och helt frånvarande anknytning så det är ren överlevnadsstrategi.
Jag tycker du skriver mycket kloka ord: "Jag tror inte det finns någon ultimat lösning ...... men jag tror att oberoende av problem måste grunden vara närhet , trygghet , tålamod , värme och gränslös kärlek ." Tack :bow :bow
Inget att tacka för .
Mer vettigt om de erfarenheter jag har kan komma till nytta än att stoppa in dom i ett hörn och glömmas , då är det ju ingen nytta eller mening med det alls .
Måste bara säga en sak , något sånt här forum eller gemenskap fanns inte för 20-25 år sedan utan fam.hemmen var helt ensamma , kämpade ensamma och fick gissa sig fram . Detta forum gör att man snabbare och lättare kan hjälpa sina .
Mina småsyskon blev efter ett tag placerade hos annat fam.hem och de hanterade matproblemet genom restriktioner och ju mer de "jagade" mat desto värre blev det så till slut infördes diet o s v . Det underliggande problemet addresserades aldrig .
Hur blev det till slut ?
Matproblemet försvann aldrig . Allt från kraftig övervikt till undervikt , drogproblem och en av dom lever inte längre :littlesad .
Jag är inte utbildad inom detta eller hyser agg , men jag har en känsla av att just det beteendet med maten är något grundläggande som alla faller tillbaka till när de är otrygga och när problemen i en liten riktigt vrålar ut "hjälp" , så får man inte rätt på det där finns risken att problemen fortsätter och alltid finns kvar , även om man lyckas trycka ner dom i vuxen ålder så hemfaller man lätt till tröstätandet . Trösten kan man få även med cigaretter , sprit och sedan vidare till andra droger som man "tröstäter".
Min egen illa ihopsnickrade teori så ta inte detta på blodigt allvar .
Nej , "teorin" baserar sig inte bara på mina syskon utan alla trasiga människor jag mött , bl a som övervakare . Vad jag egentligen vill komma fram till är att ni som har trasiga mini- har större betydelse än ni tror och definitivt större än vad soc säger .
:bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow
Mer vettigt om de erfarenheter jag har kan komma till nytta än att stoppa in dom i ett hörn och glömmas , då är det ju ingen nytta eller mening med det alls .
Måste bara säga en sak , något sånt här forum eller gemenskap fanns inte för 20-25 år sedan utan fam.hemmen var helt ensamma , kämpade ensamma och fick gissa sig fram . Detta forum gör att man snabbare och lättare kan hjälpa sina
.Mina småsyskon blev efter ett tag placerade hos annat fam.hem och de hanterade matproblemet genom restriktioner och ju mer de "jagade" mat desto värre blev det så till slut infördes diet o s v . Det underliggande problemet addresserades aldrig .
Hur blev det till slut ?
Matproblemet försvann aldrig . Allt från kraftig övervikt till undervikt , drogproblem och en av dom lever inte längre :littlesad .
Jag är inte utbildad inom detta eller hyser agg , men jag har en känsla av att just det beteendet med maten är något grundläggande som alla faller tillbaka till när de är otrygga och när problemen i en liten
riktigt vrålar ut "hjälp" , så får man inte rätt på det där finns risken att problemen fortsätter och alltid finns kvar , även om man lyckas trycka ner dom i vuxen ålder så hemfaller man lätt till tröstätandet . Trösten kan man få även med cigaretter , sprit och sedan vidare till andra droger som man "tröstäter".Min egen illa ihopsnickrade teori så ta inte detta på blodigt allvar .
Nej , "teorin" baserar sig inte bara på mina syskon utan alla trasiga människor jag mött , bl a som övervakare . Vad jag egentligen vill komma fram till är att ni som har trasiga mini-
har större betydelse än ni tror och definitivt större än vad soc säger .:bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow
Är inte så insatt i detta med trygghet/anknytning,
men man kanske ska ha i åtanke att det tar ett tag innan magen känner mättnad.
När barnen har ätit sin (normala) portion, kanske man kan sätta en timer på först 5 minuter, sen 10, 15 osv. Vill dom ha mer mat sen kan man ge dom mer.
Skulle dom kunna börja med ett glas vatten för att fylla upp?
En stor glasburk (vattenfylld) med morotsstavar, som tar en stund att äta i väntan på mat?
men man kanske ska ha i åtanke att det tar ett tag innan magen känner mättnad.
När barnen har ätit sin (normala) portion, kanske man kan sätta en timer på först 5 minuter, sen 10, 15 osv. Vill dom ha mer mat sen kan man ge dom mer.
Skulle dom kunna börja med ett glas vatten för att fylla upp?
En stor glasburk (vattenfylld) med morotsstavar, som tar en stund att äta i väntan på mat?
Timer finns en risk att stressa upp men däremot din idé med morotsstavar eller andra saker som tar tid och är fettsnåla verkar vara en lysande idé . Speciellt när man är upptagen med t ex laga mat eller något annat .
Vad jag sett verkar matjakten lägga sig mer och mer allteftersom de blir trygga och känner sig älskade . Så älskade som våra egna barn , de vet att oavsett vad de hittar på så älskar vi dom ändå . Jag tror att når man väl dit så får de den grundtrygghet som vi alla behöver att kunna bygga vidare på . Min fostermamma säger alltid "man kan inte bygga ett hus i luften , man måste börja med grunden först och vara medveten om att grunden kan ta väldigt lång tid men när det väl är gjort går resten nästan av sig självt"
Hon är alltid så klok och vis , min mamma :love: .
Såå , medveten om hur svårt det är och hur lång tid det tar skickar jag gigantiskt många styrkekramar till er som ni kan plocka fram när orken tryter :wink:
Ni är vardagshjältar , glöm inte det :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow
Vad jag sett verkar matjakten lägga sig mer och mer allteftersom de blir trygga och känner sig älskade . Så älskade som våra egna barn , de vet att oavsett vad de hittar på så älskar vi dom ändå . Jag tror att når man väl dit så får de den grundtrygghet som vi alla behöver att kunna bygga vidare på . Min fostermamma säger alltid "man kan inte bygga ett hus i luften , man måste börja med grunden först och vara medveten om att grunden kan ta väldigt lång tid men när det väl är gjort går resten nästan av sig självt"
Hon är alltid så klok och vis , min mamma :love: . Såå , medveten om hur svårt det är och hur lång tid det tar skickar jag gigantiskt många styrkekramar till er som ni kan plocka fram när orken tryter :wink:
Ni är vardagshjältar , glöm inte det :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow :bow
Tack för era kloka ord och råd :bow :bow
Hemskt tråkigt att höra att det inte gick så bra för dina syskon "Nebulosa" Vi hoppas verkligen att vi kan hjälpa denna liten som har så många svårigheter, inte bara maten. Liten är väldigt utåtagerande och aggressiv men det värsta har lagt sig. Vi ger all kärlek och tid vi har till detta lilla barn, att liten ska må bra är det viktigaste för oss. Tipset på att ge vatten i väntan på mat är inte bra i detta fallet då vi har problem även med drickandet, det ska drickas hela tiden. Liten har två överlevnadsinstinkter mat och dryck och har svårt att vara utan något av det en längre stund...bara när liten sover. Vi ger just nu liten mat endast på regelbundna tider, där emellan försöker vi distrahera med utelek. Går ganska bra när vi är ute för då är det så mycket att upptäcka..
Vi har all tid i världen att ta det lugnt och göra det på ett tryggt sätt för att liten ska må bra och det känns fantastiskt. :claphappy:
Hemskt tråkigt att höra att det inte gick så bra för dina syskon "Nebulosa" Vi hoppas verkligen att vi kan hjälpa denna liten som har så många svårigheter, inte bara maten. Liten är väldigt utåtagerande och aggressiv men det värsta har lagt sig. Vi ger all kärlek och tid vi har till detta lilla barn, att liten ska må bra är det viktigaste för oss. Tipset på att ge vatten i väntan på mat är inte bra i detta fallet då vi har problem även med drickandet, det ska drickas hela tiden. Liten har två överlevnadsinstinkter mat och dryck och har svårt att vara utan något av det en längre stund...bara när liten sover. Vi ger just nu liten mat endast på regelbundna tider, där emellan försöker vi distrahera med utelek. Går ganska bra när vi är ute för då är det så mycket att upptäcka..
Vi har all tid i världen att ta det lugnt och göra det på ett tryggt sätt för att liten ska må bra och det känns fantastiskt. :claphappy:
Min "Liten", tidigare aggressiva och utåtagerande är inte så liten längre ... snart nio år och mycket mycket lugnare. När hen kom så var det frossa. Minns inte hur lång tid det tog innan det släppte. Och nu är det fortfarande så att har dagen varit jobbig så vill hen bli matad.
Om du kan läsa på engelska så vill jag tipsa om boken "Love me, feed me": http://thefeedingdoctor.com/about-the-book/
Mata, krama, andas. Ni kommer att hitta varandra i detta.
Om du kan läsa på engelska så vill jag tipsa om boken "Love me, feed me": http://thefeedingdoctor.com/about-the-book/
Mata, krama, andas. Ni kommer att hitta varandra i detta.
- Status