Mina egna biobarn

Hejsan!
Jag är ny på sidan och har hittat många intressanta frågor och svar.

Jag hoppas på att ni ska kunna ge mig råd...

Vi har sedan juni varit inställda på att ta hand om en bebis. Från att ha blivit informerade om att det kommer att ske inom en vecka till att man inte vet. Bebisen har bott på utredningshem med biosar i 2.5 månader och det fungerande över förväntan. Vi blev "rådda" av soc att vi skulle fortsätta våra liv som vanligt. Vi intalade oss att det inte blir någon placering. Men nu har de ringt och bebisen ska placeras.
Vi kände hur det började snurra runt i hjärnorna.
Jag berättade detta för en bekant som är psykolog och han tyckte att jag var tokig som ens funderade över att ta emot bebisen med tanke på våra egna barn 11 & 13 år. Han menade att det skulle kunna bli oerhört tufft för dem att en bebis kommer in i familjen och tar mycket tid. Att det är en mycket känslig ålder och att jag borde satsa 100% på dem istället.

Det var som att han hällde kallt vatten över mig. Vi har tänkt väldigt mycket på hur det skulle kunna påverka dem, men inte kommit fram till att det skulle kunna gå åt skogen för dem pga av att vi tar en bebis. Vi hade för ett par år sedan en tonåring boende hos oss i två år och det gick bra, visst kunde det vara påfrestande även för dem men det gick bra.

Ni som har barn nära tonåren hur har era biobarn reagerat.
 
Jag hade inte lyssnat, eller jo lyssnat men ändå inte, utan gått på min magkänsla.
Era barn är så stora att de börjar "dra åt eget håll" och då är det lättare med en bebis som i några år bara kommer att "hänga med" än ett äldre barn som går in och provocerar och tar fysisk plats direkt.
Om det kommit en femåring som inte lämnat de stora ifred hade nog varit värre.
Jag hade helt lyssnat på mig och familjen i avgörandet, inte på utomstående, må så vara psykolog.
Det är bara VI som kan avgöra om vi har ork, tid och plats för att ta emot en bebis med dess behov.

Lycka till!
 
Tack för ditt svar honey!
Det är lite så vi känner, barnen är väldigt mycket med kompisar och har börjat frigöra sig på ett bra sätt. Nu har vi ju mer tid än vad vi hade för några år sedan. Och vi är ju dessutom två vuxna och vi tror att vi har tid så att det räcker åt alla tre. Och barnen är positiva till detta och vill ju vara delaktiga.
 
Jag var i den åldern som dina biobarn är nu - när mina föräldrar engagerade sig o började ta emot andras små barn. Det gick utmärkt för mig ! För mina föräldrar var kloka nog att ge mig o mina syskon den uppmärksamhet vi behövde :)
 
Jag har själv inte heller upplevt det som jobbigt när mina föräldrar tog emot både jour och familjehemsplaceringarna. Det började när jag var runt 2 år fram tills jag var 8år sen pausade dom tills jag var 16år och då fick vi en underbar bebis som nu är 23 år. Han är fortfarande allas skatt ❤
 
Vi tog emot bebis i våras, våra biobarn var då 10 och 5. Det har gått jättebra! Tror inte åldern på era biobarn är avgörande alls, huvudsaken är att ni alla vill. Lyckactill!
 
Topp