När barn är dumma mot djur

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Vill att ni hjälper mig att sortera mina tankar när det gäller barn som är dumma och elaka mot djur.
Vår placering 9 år har misshandlat vår lilla hund, som tur var kom jag på händelsen, och har fått klart för mig hur allt har gått till.
Förstår att detta barn har mycket att jobba på, för ett barn som är så elakt mot ett försvarslöst djur har stora empatibrister och känslo svårigheter.
Soc reagerade med bestörtning och Bup kontaktades med en akut remiss.
Soc sekr tycker att jag ska infomera bioföräldrarna och sammankallar till ett möte och mötet sker 15 dagar efter händelsen.
Under mötet vill soc sekr att jag ska berätta om vad som har hänt och får då en mycket upprörd bioförälder att tro att det är mitt fel att det som har hänt och att det är mitt fel att barnet kommer bli narkoman och kriminell :?
Då säger socsekr lite under "lugg" men hur var det nu.... har inte pojken dräpt en katt för några år sedan? :evil:
Jag trodde att jag skulle gå i taket, men biter mig så hårt i tungan att jag minns inget mer från mötet. Efter mötet begär jag att få namn och telenr till familjen som pojken bodde hos och där katt händelsen inträffade.... Nu har det gått snart 2 månader vi har fortfarande inte kommit till Bup och vi har inte fått namn och telenr på den förra familjen, för de är sekretess :bounce:
Vi kan aldrig lämna djuren ensamen med barnet vi är ständigt på vår vakt och så förbannade på att man gömmer sig bakom sekretess när det handlar om så viktiga saker.
VAD TYCKER DU????
 
Hej....
Blir så ledsen då jag läser dina rader. Tråkigt att inget händer.
Vi har själv varit med om placerade som inte är snälla mot våra djur. Just nu har vi en 11 åring som jag inte litar på och låder inte denna få vara ensam med våran valp på snart 4 månader. Valpen väger i dag drygt 30 kg och kan försvara sig själv ganska bra. Nu i sommar har vi sett då han drog va vingarna på en fjäril. Lovar dej att jag blev sjuk av förtvivlan. Denna :angel: har kontakt med BUP och jag har informerat om detta. Men det ända som dom säger är att vi måste bevaka h*n ständigt. Våran :angel: är vårdnadsöverflyttad så vi har ingen socialkontakt. Har berättat för bios om händelsen med dessa bara rycker på axlarna. Själv tror jag att detta är barn som själv har känt en svår smärt som tex vid seperation, dom mår dåligt och vill föra över detta till djuret. Vet att vi måste bevaka och ständig kontrollera deras beteende. Viss kan ju även skada mindre barn.
Hoppas att ni snart får hjälp och att er placerade får den hjälp som behöv för att må bättre...
Önskar dej en trevlig höst.
 
Förlåt att jag "lägger mig i ", jag har inga bra tips att komma med & jag ska nog inte skriva mer än en upprörd undran :bounce: VARFÖR i hela fridens namn väljer man att låta ett barn med dessa "tendenser" bo kvar med fara för sina djurs liv ? Missförstå mig rätt, jag skulle vilja hjälpa alla barn, ungdomar och vuxna om jag bara kunde, men djuren betyder minst lika mycket för mig. Det finns inte en chans att jag skulle ta emot / fortsätta en placering av ett sådant barn. Spelar ingen roll VARFÖR barnet beter sig på detta sätt eller hur länge det bott hos oss, skadas våra djur skulle vi avbryta placeringen omgående. Det finns massor av fina familjer utan djur.....
Jag skäms inte för vad jag tycker, och jag tar emot evt. (trolig ?) kritik för min åsikt.
( Vi skulle ju inte behålla ett djur som skadade våra barn, eller ??.....)
 
Kråkan sa:
Förlåt att jag "lägger mig i ", jag har inga bra tips att komma med & jag ska nog inte skriva mer än en upprörd undran :bounce: VARFÖR i hela fridens namn väljer man att låta ett barn med dessa "tendenser" bo kvar med fara för sina djurs liv ? Missförstå mig rätt, jag skulle vilja hjälpa alla barn, ungdomar och vuxna om jag bara kunde, men djuren betyder minst lika mycket för mig. Det finns inte en chans att jag skulle ta emot / fortsätta en placering av ett sådant barn. Spelar ingen roll VARFÖR barnet beter sig på detta sätt eller hur länge det bott hos oss, skadas våra djur skulle vi avbryta placeringen omgående. Det finns massor av fina familjer utan djur.....
Jag skäms inte för vad jag tycker, och jag tar emot evt. (trolig ?) kritik för min åsikt.
( Vi skulle ju inte behålla ett djur som skadade våra barn, eller ??.....)
Håller med dig!!!
 
Kråkan sa:
Förlåt att jag "lägger mig i ", jag har inga bra tips att komma med & jag ska nog inte skriva mer än en upprörd undran :bounce: VARFÖR i hela fridens namn väljer man att låta ett barn med dessa "tendenser" bo kvar med fara för sina djurs liv ? Missförstå mig rätt, jag skulle vilja hjälpa alla barn, ungdomar och vuxna om jag bara kunde, men djuren betyder minst lika mycket för mig. Det finns inte en chans att jag skulle ta emot / fortsätta en placering av ett sådant barn. Spelar ingen roll VARFÖR barnet beter sig på detta sätt eller hur länge det bott hos oss, skadas våra djur skulle vi avbryta placeringen omgående. Det finns massor av fina familjer utan djur.....
Jag skäms inte för vad jag tycker, och jag tar emot evt. (trolig ?) kritik för min åsikt.
( Vi skulle ju inte behålla ett djur som skadade våra barn, eller ??.....)

Tack för ditt svar och jag förstår att du är upprörd..... och det är jag med...
VI HAR hållit på med detta ärende nu i två månader och när socialtjänsten inte förstår vidden av problemet är det inte lätt........
NU IDAG ska vi ha ett möte med "chefen", de har lovat akut remiss till Bup men att lova är en sak och att hålla är en annan sak....
VI har sagt upp ärendet!!!!! 2 gånger till och med.. Barnet bor kvar.... för att vi inte har blivit tagna på allvar.....
Ok vi skulle kunna åka och lämna av barnet på deras kontor.... men så kan inte vi jobba som familjehem.... Vi ser att det finns en god individ i detta barn, jag är full av hopp för min egen del att vi tillsammans kan hjälpa detta barn om vi får hjälp nu och att bli 100 % stöttade av soc...
För som jag ser det så är samhället fullt av djur, småbarn och det kan vi inte skydda dessa barn emot, däremot kan vi hjälpa barnet NU så att personen kan bli en bra individ i samhället.
Jag har inte hört ännu vad Bup anser vad som kan göras för att hjälpa dessa barn, och dit ska vi äntligen till i veckan....
Ps! Vi skyddar våra hundar och vi utsätter dem aldrig för någon fara Ds
Att arbeta med människor är inte lätt.... men arbeta mot socialtjänsten är svårare...
 
Håller med KRÅKAN

Men hur tänkte soc (som satt inne med informationen ang djurplågaren)när de placerade. Av alla familjehem som finns så är detväl inte svårt att hitta djurfria i detta fall. Precis som man letar djurfria till allergiker.

Vi sa upp en placering som var dum mot familjens katt.(inget olågeri)

Men BUP gör inga kvick fix, det kommer att ta lååååååång tid om det ens går att "bota". Men Ni värkar ha ordnat så att djuren inte far illa under tiden. Men jag blir upprörd över hur soc har agerat gentemot Er. Det är klart att ni ska ha stöd. Men hur ska det stödet se ut???? Fråga soc. Själv så tycker jag att ni ska kompenseras för ert extra arbete.
 
Det värsta är att om er hund biter placeringen kommer hunden att avlivas.
Vi har en sån placering och våra barn har sagt till oss att om hunden biter i självförsvar o får avlivas kommer barnen aldrig att förlåta oss.
Det här är tufft, vår har bott hos oss i 3 år..
 
Fia-Lotta sa:
Kråkan sa:
Förlåt att jag "lägger mig i ", jag har inga bra tips att komma med & jag ska nog inte skriva mer än en upprörd undran :bounce: VARFÖR i hela fridens namn väljer man att låta ett barn med dessa "tendenser" bo kvar med fara för sina djurs liv ? Missförstå mig rätt, jag skulle vilja hjälpa alla barn, ungdomar och vuxna om jag bara kunde, men djuren betyder minst lika mycket för mig. Det finns inte en chans att jag skulle ta emot / fortsätta en placering av ett sådant barn. Spelar ingen roll VARFÖR barnet beter sig på detta sätt eller hur länge det bott hos oss, skadas våra djur skulle vi avbryta placeringen omgående. Det finns massor av fina familjer utan djur.....
Jag skäms inte för vad jag tycker, och jag tar emot evt. (trolig ?) kritik för min åsikt.
( Vi skulle ju inte behålla ett djur som skadade våra barn, eller ??.....)

Tack för ditt svar och jag förstår att du är upprörd..... och det är jag med...
VI HAR hållit på med detta ärende nu i två månader och när socialtjänsten inte förstår vidden av problemet är det inte lätt........
NU IDAG ska vi ha ett möte med "chefen", de har lovat akut remiss till Bup men att lova är en sak och att hålla är en annan sak....
VI har sagt upp ärendet!!!!! 2 gånger till och med.. Barnet bor kvar.... för att vi inte har blivit tagna på allvar.....
Ok vi skulle kunna åka och lämna av barnet på deras kontor.... men så kan inte vi jobba som familjehem.... Vi ser att det finns en god individ i detta barn, jag är full av hopp för min egen del att vi tillsammans kan hjälpa detta barn om vi får hjälp nu och att bli 100 % stöttade av soc...
För som jag ser det så är samhället fullt av djur, småbarn och det kan vi inte skydda dessa barn emot, däremot kan vi hjälpa barnet NU så att personen kan bli en bra individ i samhället.
Jag har inte hört ännu vad Bup anser vad som kan göras för att hjälpa dessa barn, och dit ska vi äntligen till i veckan....
Ps! Vi skyddar våra hundar och vi utsätter dem aldrig för någon fara Ds
Att arbeta med människor är inte lätt.... men arbeta mot socialtjänsten är svårare...
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp