Ny här :)

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hej
Vi är sedan några månader tillbaka kontaktfamilj till en liten sjuåring och jag tänkte att det kunde vara intressant att ta del av lite mer erfarna familjer. Lilla Extra är hos oss varannan till var tredje helg.

Vi har fått en väldigt luddig genomförandeplan som rent krasst aldrig går att uppfylla eftersom den är för vag. Det finns väldigt stora omsorgsbrister i hemmiljön men föräldern är mycket snäll och älskar verkligen sina barn, det tvivlar jag inte en sekund på. Hen kan liksom inte riktigt ta hand om dem bara. Beteendemässigt känns ofta Lilla Extra som tre, fyra istället för sju. Kunskapsmässigt ligger hen ljusår från jämnåriga.

Jag funderar över hur mycket vi egentligen kan bidra med i Lilla Extras liv för varje gång känns det ju som om vi börjar om igen.

Hur tänker ni andra som varit kontaktfamiljer mycket längre? Jag tar så gärna del av era erfarenheter!
 
Känner igen de där,,,kan kännas tröstlöst ibland. De är ju en sak att va kontaktfamilj och soc jobbar för en förändring till de bättre hos bio. Men när man ska va kontaktfamilj o man ska bara vara ,så barnet får lite andrum tycker jag känns tröstlöst. I vissa fall känner jag mer att jag inte vill vara delaktig i den uppväxten. Men alla säger att man gör en insatts ,,, men man märker inte de förrän de e unga vuxna har jag hört.
 
Känner igen det du skriver. Vi har i liknande situation för 1 år sedan.
Vi skrev och rapporterade alla avvikelser, vad vi så och upplevde genom barnet. Vi tog även upp oro över att det inte stod rätt till hemma.
Vi försökte skapa en helhetsbild runt barnet med barnets behov, brist på stimulans, tillsyn, kläder, mat, omsorg mm.

Oftast så finns det ju en anledning när föräldrarna ber om avlastning och oftast tycker jag att kommer fram mer behov efter hand.

I vårt fall så hade eller har vi bra socialsekreterare som tog signalerna på allvar. Skolan agerade också.
Det blev utökat stöd till varannan veckas boende, sedan mer och nu bor hen här och är hos föräldrarna varannan helg . Toppen för barnetoch föräldrarna när vi väl kom hit där vi är idag.

Lycka till!
 
Tack för era svar. Jag har skrivit dagbok när hen varit här, både för att kunna berätta för föräldern och socialtjänsten vad vi gör men också för att på längre sikt kunna se förändringar.

Handläggaren är väldigt snäll men ack så undfallande. Till föräldern säger hen på våra gemensamma möten "vi har ju sökt detta med kontaktfamilj för att du ska få avlastning", i genomförandeplanen står inte ett ord om det. Rediga omsorgsbrister - som jag inte riktigt vill gå in på här - bemöts med svaret "oj då". Hade det varit handläggarens egna barn eller gubevars mitt eget hade vi som föräldrar agerat omedelbart.

Jag tänker så här, om man inte samtidigt jobbar för att hemsituationen ska få en chans att förändras funderar jag på insatsens syfte. Det ska väl ändå leda till att deras familj får det bättre, inte att barnet får andas och äta sig mätt någon gång ibland för det kan ju aldrig vara tillräckligt.

Finns det inte hemma-hosare längre? Det kommer jag ihåg att det fanns när vi växte upp, min mamma hade en väninna som jobbade med det. Jag försökte söka på nätet och i några kommuner, dock ej vår, hette det hemterapeut. Ska de finnas överallt eller är det något frivilligt för kommunen?

Jätteglad över att ha andra att diskutera med :)
 
Jo men det finns ju en verksamhet där soc jobbar i hemmet. Kallas öppenvårdsteam hos oss tror jag. Eller familljebehandlare. Äh, vet inte exakt just nu o det stör mig. En person därifrån medverkar på våra umgänge varje vecka.. jag återkommer om "rätt" titel.
 
Vet dock inte om det ska finnas, eller om det är frivilligt. Antar att det är frivilligt, det är ju en typ av förebyggande insats och tror ibte een är lagstryrd utan jan formas av kommunen själv.
 
Jag har arbetat som Hemma- hosare typ . I några år på 00-talet. Det var ngt som kommunen ordnade specifikt för 2 familjer jag var i. Kan vara kanonbra i en del familjer.
 
Hm,,,ja här är vi nu . soc vill öka kontaktfamiljsuppdraget eftersom de verkar falla mer ju äldre barnen blir. Bios tycker allt fungerar så mycket bättre nu o behöver inte avläsning längre... Väldigt långt ifrån varandra.Och de är ju frivilliga insatser så då bestämmer ju bio ?! De e ju de som är så knäppt ? Anmälningar kommer in,utredningar görs. O man ändrar insatsen något o hör man inget mer så tror soc att de är bra. De som anmäler gör ju inte de igen efter 3 mån eftersom man tror soc har hand om de då. De är där de blir fel.År efter år.
:evil:
 
Precis....:( O människor tror att bara gör att de anmält ett barn en gång så tror de att det inte behövs mer. O många tror det räcker att anmäla ang 1 barn- men då kollas enbart det barnets välmående upp...
 
Helt säkert gör ni skillnad även om det inte känns så. Vi var på en föreläsning en gång och där var det en kvinna som sa att just det här förutsägbara behöver barnen. En kvällsrutin innan man somnar och så när man vaknar äter man frukost och nästa dag är det likadant, man äter frukost då också. Så självklart för de flesta men inte för de här barnen och det betyder så mycket. Behöver inte vara lekland och massor av aktiviteter.
Vi har varit kontaktfamilj till samma person i arton (18) år och är även familjehem till två och jag har alltid tyckt att kontaktfamiljsuppdraget har varit mycket svårare eftersom man har mindre möjlighet att påverka då.
 
Vi har ett placerat barn och har en familjebehandlare här en gång i veckan. Hon kommer från öppenvården och är superbra! Innan detta barn flyttade hem till oss har familjebehandlaren även funnits med hos bio-familjen.
I vår kommun är det inget man blir erbjuden utan mam får helt enkelt be om det :banan:
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp