Ny medlem

[Sunshine]

Hej på er alla!

Har nu i ett par dagar läst så mkt som det bara går att läsa på detta forum.... intressant och härligt att se att det finns så många engagerade människor här ute :claphappy:

Har sedan 2 år känt att det saknas något i mitt liv, allt blev helt plötsligt så enkelt och tomt. Jag pratar om att min son "lindrigt utvecklingstörda med autism liknade tillstånd" flyttat hemifrån. Självklart är jag glad och nöjd för hur bra det gått för honom, men jag känner att jag har så mkt mer att ge.

Har kan man säga i ca 1.5 år funderat på det här med jourhem, familjehem...

Dock finns det massa med frågor, ska man satsa på små barn eller ska man satsa på äldre barn. (har ytterligare en son i övre tonåren som bor hemma)

Bör väl tillägga att jag inte anmält mitt intesse någonstans utan det är fortfarande en tanke som inte övergått i handling.

Blir dock lite förvirrad av alla olika alternativ där man kan anmäla sitt intresse.... självklart vill man ha en bra, ärlig, fungerande kontakt och det verkar variera när man läser allt ni skriver.

Vart någonstans börjar man..... jag känner att jag vill ha mer på fötterna innan jag kastar mig in i denna värld.

Har erfarenhet som förälder till ett barn med funktionshinder och inte nog med att barnet har det utan man stötter ju på hinder överallt, kommuner, andra föräldrar, barn osv.

Dock har jag haft en fantastisk LSS - handläggare som dessvärre slutat. Fast vägen till henne var lång......

Kom gärna med tips och råd, jag är öppen för allt...

Tycker ni alla gör ett fantastiskt jobb, ge er själva en klapp på axeln :claphappy:

 

[honey]

Välkommen hit!
Låter som du har ovärderliga kunskaper själv!

Kontakta din kommuns socialtjänst och be att få prata med de som har hand om rekryteringen av familjehem/kontaktfamiljer.
Av dem kan du få veta mer och bolla dina tankar och känslor.
I detta första skede kan det vara bra att vara öppen för allt, inte låsa sig vid ålder eller ev diagnoser.
Likaså kan du få veta vilket behov kommunen har just nu.
Sådant varierar ju över tid.
Ibland skriker de efter kontakt/avlastningsfamiljer och ibland finns det direkt placeringar.
Med dina kunskaper och erfarenheter kan jag tänka mig att du borde vara värdefull.

Lycka till!

 

[Sunshine]

Tack, dina ord värmde verkligen...

Känner mig verkligen trygg med mig själv som "mamma", vet också att jag gjort ett fantastiskt jobb med vår son. Som väldigt liten trodde man inte att han skulle kunna prata (började först när han var 4,5 år med att jollra), man var osäker på ifall han skulle gå själv eller med hjälpmedel osv.

Idag är han en utåtriktad, kontaktsökande, verbal, social kille som dessutom utför en idrott på hög nivå ca 10 timmar i veckan.

Autismen finns kvar om än i små mängder.... har har exakt koll på sina grejer, viker, strycker och tvättar (får inte vara skrynkligt), manglar lakan, diskbänken skiner osv.

Som jag ser det idag är det ett ganska angenämt problem... han har lärt sig att alla inte är som han och han har också lärt sig att släppa det. Han sköter sitt och låter andra ha det stökigt ifall de nu önskar det.

En skön kommentar är när han kommer hem på besök:

- Mamma, du hade inte bäddat sängen, jag har gjort det åt dig!
- Mamma, jag tömde diskmaskinen, den var ren eller mamma, jag satte på diskmaskien det var smutsig disk.

Det är så fantastiskt att man blir varm i hela kroppen, förstå hur man oroat sig under alla småbarns år för hur det skulle gå för honom.

Idag inser jag att det går bättre för honom är han yngre bror som tar saker lite som det kommer, packar i sista minuten, glömmer hälften osv.

Hmm, det blev ett lite sidospår...

Jag saknar den här strukturen, att få hjälpa till att få vardagen att fungera, att se när de utvecklas och växer, att jobba vidare på det de redan är bra på och sen smyga in de saker som de kanske är sämre på och se hur de växer sakta men säkert.

Jag är så beredd att kasta mig in i detta igen, men ändå lite rädd för att misslyckas, jag känner mig lyckligt lottad och faktiskt lite bortskämd med hur otroligt bra det gått för min familj.

 

[Turnit]

Önskar dig välkommen hit!

Håller med Honey i det hon skriver. Du har enorma erfarenheter!!

Lycka till....

Vill slå ett slag för ALV, om det är så att du känner för att komma dit och träffa oss! Det är nästa helg...

 

[Sunshine]

Ursäkta, känner mig lite bortkommen på den här hemsidan, har fullt skägg med att hitta vara man svara och skriver för att sen förstå alla era förkortningar....

ALV :?

 

[honey]

En hel hög med familjehem har stämt träff på Astrid Lindgrens Värld :claphappy: !

Tyvärr kan inte vi åka dit.............................

 

[Felicia]

Hej Sunshine!!

Jag förstår exakt hur du känner? Jag har en dotter som har autism. Hon kunde inte prata, inte hade ögon kontakt, hon var i sin lilla värld. Tack vare träning och lägge mycket tid och kärlek, kan hon prata nu, går själv, umgås med sin bror, men har fortfarande sina svårigheter vissa delar, men ändå går så bra henne Jag känner precis som du gör!

Jag är så glad att det har gått bra för din son :claphappy: Jag hoppas hela mitt hjärta att min dotter kommer och klara sig när hon flyttar ut