Orolig o ledsen

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Vår Liten har bott hos oss i 3.5 år o vi, förskolan, habiliteringen blir mer o mer bekymrade över den utveckling som sker . I början gick utvecklingen fort framåt. H*n har utvecklats väl, jag har kännt att förskolan har mäktat med barnet, jag har kännt mig trygg att lämna Liten där. NU gör det inte det längre. Inte för att förskolan har blivit dålig, ,men av den anledningen att Liten behöver mer o mer stöd o hjälp osv. Med tiden har det blivit mer tydigt, då barnet med stigande ålder inte hänger med kompisarna, o att man kräver mer av en 5åring än av en 3åring....Liten har fysisk sjukdom o den har förvärrats.

Vet egentligen inte vad jag vill med denna tråd. Kanske behöver jag bara lite pusch, lite stöd o kanske en smula tröst. Är ledsen över att barnet har sina funsktionnshinder, ledsen över att barnet nu hamnar utanför kompisgänget då h*n inte hänger med i leken o förstår lekens regler. Ledsen över att Liten inte är som andra barn. Ja, allmänt ledsen o undrar hur liten kommer att få det i livet. Har själv jobbat med barn med ahndikapp i såväl särskola som på korttidsboende, som ledsagareo kontaktperson- o nu sitter jag själv i situationen då jag är föräldern som oroar sig för ett barn. Visserligen är jag bara familjehemsförälder, men om inte jag oroar mig- vem gör då det??? :littlesad (bio verkar inte göa det- för enligt dem är barnet som alla andra barn...o Liten har inte bott hos dem sedan Liten var spädis)

Många är oroliga . Men det är nog bara vi som fam.hem som är de som har den stora oron, den känslomässiga oron. Behövde bara formulera mig. kanske ska jag höra med hab om det finns andra föräldrar att prata med...har ju själv rekomenderat det åt andra föräldrar i snarlik sits...även om de varit bio-föräldrar....
 
Vi har alltid haft en tät kontakt med personalen på dagis. Om personalen känner att de inte mäktar med så ska de vända sig till sin chef (Förskolechef heter det i vår kommun och nästa över denna är Skolchefen).
Ofta kan det vara trögt men om personalen har talat om hur situationen ser ut och det ändå inte händer något så brukar de vara tacksamma att man som förälder också hör av sig till chefen, det brukar "smälla" högre. Jag ringde och skällde ut förskolechefen och talade om att jag ansåg att det bara var förvaring på dagis av vårt barn. Då barnet bara hade en kort tid kvar så lät jag det bero sedan. Men om barnet hade längre tid kvar på dagis så hade jag varit på chefen igen.
Nu är detta barn VÖF så om det skulle behövas assistent så är det vår kommun som får betala för det. Nu har vi dock valt en skola i annan kommun för vårt barn då vi anser att vår kommun inte kan ta hand om barn med särskilda behov (vilket de själva tycker att de kan :angel )

Det är också soc skyldighet att vid varje övervägande ta in information från alla kring barnet och dagis brukar få ett samrådsdokument (BBIC) att fylla i och i det så ska de skriva hur det fungerar på förskolan osv. Då ska eventuella svårigheter dokumenteras och soc får ta ställning till om det kanske behövs assistent till barnet.

Tyvärr så löser det sig sällan av sig självt. Jag blir precis som du ledsen emellanåt över barnets alla problem och även över att det ska vara så förbannat svårt att få hjälp och stöd när barnet så uppenbart behöver :evil: Man får helt enkelt kämpa sig vidare och även inte vara rädd för att ta kontakt och ha dialog med personer "högre upp i kedjan". Vi har varit i kontakt med skolchefen och många gånger vill de veta ur det fungerar för den enskilda för att kunna förbättra det som inte fungerar och den informationen kan de bara få om föräldrar vågar ta kontakten.

Så här får du en spark där bak och en kram, vet hur tungt det kan vara :bow. Kämpa på!

Sara
 
Tack Sara! Jag har tagit kontakter idag- det enda vettiga jag gjort idag. Ringde hab, ringde spec.pedagogen, ringde tillbaka till hab, ringde förskolechefen o kontaktade soc....jag är rätt bra på att ta kontakt....droppen idag blev att den enda ur personalen som varit med från början, som dessutm har ansvaret för barnet i förskolan o som varit o ÄR fantastiskt bra har sökt annan tjänst!!! :cry:

Denna kvinna gör allt hon kan för min Liten, o hon gör det bra. Dessutom kämpar hon med några andra barn o deras handlings/åtgärdsprogram. Vi har haft en intensiv kontakt genom åren, pga de spec behov barnet har o pga den spec situation vi har som fam.hem, förskolan har peppat, stöttat, lärt sig om barnet , hängt med i alla svängar o lyssnat på vad jag haft att säga. (jag inte bara känner barnet bäst- jag är även själv förskollärare o spec.pedagog)- men nu kanske den strösta tryggheten för barnet- o för mig som förälder försvinner. De övriga 2 är mkt nyare på avdelningen. O har ett helt annat förhållningssätt o arbetssätt än vad jag tycker är bra för barnet. :? . O barnet behöver inte fler nya personer i sin närmaste omgivning....för Liten är svår att lära känna o lära sig att bemöta på rätt sätt....vi lär oss hela tiden, då problem o svårigheter uppdagas allt mer.

Möte är bestämt - om 2 månader....o då kanske personalen som ev ska sluta kanske redan slutat....o hon hade gärna varit kvar som assistent åt min liten o följt barnet upp i skolan...om en resurs beviljades.... Nu kanske det blir för sent. Samtidigt som barnets utveckling går bakåt.... :littlesad . Vill att soc ska säga att de betalar för assistenten/resursen. Att då den bästa personalen kan vara kvar....o jag vill ha svar NU!!!!!

Nej, inget sker per automatik, man får själv ta reda på vad som gäller. Behövde dina rader , Sara....o kanske fler behövde dessa ord....

För inte kan väl vi vara helt ensamma om dessa känslor o dessa taakr kring barn med extra särskilda behov?! :?
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Topp