Det händer hela tiden! När jag berättar för någon att vi är familjehem säger de: "Tänk vilken tur att det finns familjer som ställer upp. Ja, jag och min familj skulle aldrig orka......vad duktiga ni är"....Jag vet inte hur jag ska tolka detta men det är så trist bara. Jag har hört det massor av ggr.....tyvärr hör jag inte: "Vad kul, det skulle jag också vilja-hur gör man då"?
Många vet inte ens vad familjehem gör, hur mycket vi satsar på barnen som kanske försvinner utan att någonsin höra av sig igen. Men vad sjutton, varför deppa över det? Istället fick jag min bonus idag när jag sprang på en av våra plac. som jag inte sett eller hört av på 10 år! Han var glad och ropade på mig så hela torget hörde! Sedan krävde han att få bjuda på fika och sedan satt jag där och kände mig oerhört värdefull! Han hade kvar ett foto på mig och honom i sin plånbok! Jag frågade varför han inte hört av sig och han såg lite ledsen ut när han sa att "åren bara sprang iväg. Relationer och anknytning- många av lånebarn lever i nuet och om jag inte fanns synlig just då så var jag inte där, men ändå så var jag det........förklarade han. Hans liv har varit sorgkantat, minst sagt. Jag frågade honom om jag fick berätta om vårt möte på facos forum och det tyckte han var HEDRANDE! Kan jag hedra honom så gör jag det gärna och allt som inte känts så lyckat alla ggr.bleknade plötsligt och jag tänkte: Jag har gjort något som aldrig kan mätas med något annat!
Många vet inte ens vad familjehem gör, hur mycket vi satsar på barnen som kanske försvinner utan att någonsin höra av sig igen. Men vad sjutton, varför deppa över det? Istället fick jag min bonus idag när jag sprang på en av våra plac. som jag inte sett eller hört av på 10 år! Han var glad och ropade på mig så hela torget hörde! Sedan krävde han att få bjuda på fika och sedan satt jag där och kände mig oerhört värdefull! Han hade kvar ett foto på mig och honom i sin plånbok! Jag frågade varför han inte hört av sig och han såg lite ledsen ut när han sa att "åren bara sprang iväg. Relationer och anknytning- många av lånebarn lever i nuet och om jag inte fanns synlig just då så var jag inte där, men ändå så var jag det........förklarade han. Hans liv har varit sorgkantat, minst sagt. Jag frågade honom om jag fick berätta om vårt möte på facos forum och det tyckte han var HEDRANDE! Kan jag hedra honom så gör jag det gärna och allt som inte känts så lyckat alla ggr.bleknade plötsligt och jag tänkte: Jag har gjort något som aldrig kan mätas med något annat!